Växtplanktonsituationen 2018

Växtplanktonårets början fångade in en fin vårblomning i Västerhavet i mars, och ungefär en månad senare i delar av Östersjön, vilket är normalt. I Västerhavet återfanns bl a kiselalgen Skeletonema marinoi, vilket är vanligt. I Östersjön var det en blandning av olika arter av både kiselalger och dinoflagellater. Under den varma sommaren observerades en omfattande och långvarig cyanobakterieblomning i Östersjön. Information om vilka arter som blommade saknas i stort sett eftersom sommarens expeditioner uteblev på grund av problem med tillgång till fartyg för provtagning. För Västerhavets del så startade de nationella expeditionerna i september igen och hösten bjöd på låga men normala totala koncentrationer av olika grupper av plankton. Blomningar av växtplankton som producerar toxiner som kan ansamlas i musslor och ostron var få under året.

Västerhavet

Vid provtagningen i mars var vårblomningen i full gång i Västerhavet och den dominerades av kiselalgen Skeletonema marinoi. Just den arten är den vanligaste förekommande arten i vårblomningen i Västerhavet. Månaden efter återfanns distinkta klorofyllmaxima vid samtliga stationer på 15-20 m djup. I dessa maxima återfanns bland annat kiselalgerna Rhizosolenia spp och Thalassionema nitzschioides i höga antal.

I maj återfanns låga tätheter i ytan, men fluorescensmaxima återfanns även denna gång vid de flesta stationer på 15-20 m. Vid denna månad var det en blandning av kiselalger och dinoflagellater, och det giftiga släktet Dinophysis var vanligt i dessa maxima.

Dinophysis 2018
Det skadliga släktet Dinophysis återfanns i höga tätheter vid fluoroscensmaxima under våren. Släktet är mixotroft, vilket innebär att algerna kan använda solljus som energikälla, men att det även kan äta andra organismer. På bilden återfinns de tre vanligast förekommande arterna kring vår kust.

Nästa provtagning blev inte förrän i september på grund av båtproblem. Under större delen av hösten återfanns ett karakteristiskt höstsamhälle med en blandning av olika grupper och arter. Dinoflagellaten Prorocentrum compressum var vanlig tillsammans med kiselalgen Pseudosolenia calcar-avis. Båda dessa anses vara Nordsjöarter, det vill säga att de är vanliga där. Kalkalgen Emiliania huxleyi var även den vanlig under hela hösten och speciellt vid septemberprovtagningen. Årets sista provtagning i december bjöd på ovanligt höga cellantal av bland annat kiselalgerna Skeletonema marinoi samt det potentiellt giftiga släktet Pseudo-nitzschia.

Blomningar av växtplankton som producerar gifter som kan ansamlas i musslor och ostron var få under år 2018. En nyhet var att dinoflagellater från släktet Azadinium orsakade stängning av mussel- och ostronskörd i december. Dinoflagellater från släktet Dinophysis, som producerar diarrégifter, hade cellantal över varningsgränsen endast vid några få tillfällen. Alexandrium, som producerar paralyserande skaldjursgifter, hade låga cellantal hela året. Kiselalger från släktet Pseudo-nitzschia producerar ett gift kallat domorinsyra, de hade en topp i december men inga höga gifthalter noterades i musslor och ostron. 

diagram klorofyll Anholt E 2018
Diagrammen visar mängden klorofyll a (µg/l) som integrerade värden från 0-10 meter. Punkterna visar 2018 års värden, linjerna visar 15 års månadsmedel (2001-2015), och de streckade linjerna visar +/- en standardavvikelse. Förstora Bild
Anholt E 2018
De gröna cirklarna visar ett mått på mängden klorofyll a (µg/l) på de enskilda djupen. Figurerna är informativa på så vis att de visar var någonstans i vattenpelaren som exempelvis vårblomningen befinner sig. Förstora Bild

Östersjön

Årets två första provtagningar inleddes med låga, men normala, koncentrationer vid samtliga stationer i Östersjön. I april var vårblomningen igång vid flertalet stationer vilket även det hör till det normala - med en månads förskjutning mot Västerhavets vårblomning.

Dominansen av arter i Östersjön varierade beroende på station men överlag var olika arter tillhörande kiselalgssläktet Chaetoceros vanliga samt dinoflagellaten Peridiniella catenata. Provtagning under sommaren uteblev på grund av båtproblem. På hösten kan vindar skapa omblandning av vattenmassan som leder till mindre blomningar då närsalter kommer upp till ytan. Dessa blomningar är inte så intensiva och mer oberäkneliga i tiden jämfört med vårblomningen. Under hösten återfanns lite högre klorofyllhalter vid de södra stationerna, med bland annat kiselalgen Actinocyclus spp i högre tätheter.

Peridiniella 2018
Dinoflagellaten Peridiniella catenata är en av få dinoflagellater som bildar kedjor. Arten är vanlig i vårblomningen i Östersjön och var så även detta år.
klorofyll BY2 Arkona 2018
Diagrammen visar mängden klorofyll a (µg/l) som integrerade värden från 0-10 meter. Punkterna visar 2018 års värden, linjerna visar 15 års månadsmedel (2001-2015), och de sträckande linjerna visar +/- en standardavvikelse. Förstora Bild
klorofyll BY2 Arkona 2018 grönt
De gröna cirklarna visar ett mått på mängden klorofyll a (µg/l) på de enskilda djupen. Figurerna är informativa på så vis att de visar var någonstans i vattenpelaren som exempelvis vårblomningen befinner sig. Förstora Bild

Bottniska viken

c3 klorofyll 2018
Diagrammen visar mängden klorofyll a (µg/l) som integrerade värden från 0-10 meter. Punkterna visar 2018 års värden, linjerna visar tio års månadsmedel (2001-2015), och de gråmarkerade områdena visar +/- en standardavvikelse. Klorofyllmätningarna i Bottenhavet och Bottenviken är utförda av Umeå Marina Forskningscentrum. Förstora Bild

Cyanobakterieblomning 2018

Den tidiga sommarvärmen värmde snabbt upp ytvattnen i Östersjön och ledde till att årets cyanobakterieblomning började rekordtidigt. Synliga ytansamlingar utanför den tyska Östersjökusten noterades redan från den 14 maj. Vid maj månads provtagning återfanns relativt höga tätheter av den filamentösa cyanobakterien Aphanizomenon flos-aquae som brukar observeras i början av årets cyanobakterieblomningar.

Tyvärr kunde ingen expedition utföras under juni och juli detta år på grund av båtproblem. Satellitbilder i mitten av juli visar dock på blomningar från södra Östersjön ända upp till Bottenhavet. Satellitbilder visade på fortsatt vidsträckta områden med blomningar under de första tio dagarna av augusti, men sedan minskade omfattningen snabbt. I slutet av augusti noterades inga blomningar längre på satellitbilderna.

satellit_algblomning 2018
Antal dagar med ytansamlingar av algblomning sommaren 2018. Kartan baseras på data från satelliterna Aqua, med sensorn MODIS, och Sentinel 3, med sensorn OLCI.

I tabellen nedan kan du se mer om vilka alger som kan göra musslor och ostron giftiga och vilka gifter som bildas.

Gränsvärden alger gifter
Tabell 1: Den andra kolumnen visar riktvärden eller varningsgräns, när sådan finns, på antal celler per liter av potentiellt giftiga arter som övervakas av Livsmedelsverket. Den tredje kolumnen visar giftet som algen kan producera och gifternas respektive gränsvärden visas i kolumn fyra. Förstora Bild