Växtplanktonsituationen 2016

I Västerhavet observerades ett normalår ur växtplanktonsynpunkt. Anmärkningsvärt är att växtplanktongiftet AST (Amnesic Shellfish Toxin) uppmättes över gränsvärdet i blåmusslor för första gången någonsin i Sverige under våren 2016.

Västerhavet

Växtplanktonåret var ett relativt normalt år. En rejäl vårblomning som dominerades av kiselalger pågick i mars längs den svenska västkusten, som en del av den naturliga årscykeln i havet. I ”bubbelplotten” kan man tydligt se att blomningen fångades vid Släggö. Klorofyllhalterna var höga från ytan ned till 20 meter vid första provtagningen i mars. Två veckor senare var halterna betydligt lägre vid Släggö, men vid Anholt fanns höga klorofyllhalter på 10 och 15 meters djup, orsakat av att vårblomningen med kiselalger sjönk mot bottnen.

Bubbelplot Släggö-Anholt
De gröna cirklarna är ett mått på mängden klorofyll a (µg/l) på de enskilda djupen. Figurerna är informativa på så vis att de visar var någonstans i vattenpelaren som exempelvis vårblomningen befinner sig. Förstora Bild

Giftiga eller på andra sätt skadliga växtplankton förekom under flera tillfällen under året vilket är vanligt. I början av juli noterades förhållandevis stora mängder av dinoflagellaten Dinophysis acuminata. Detta orsakade förhöjda halter av Dinophysis-toxiner i blåmusslor vilket i sin tur ledde till att Livsmedelsverket förbjöd musselskörd i vissa områden längs Bohuskusten. Gifterna från algerna kan orsaka diarré hos människor.

En av få kiselalger som producerar gifter är Pseudo-nitzschia, som producerar ett gift som kallas AST (Amnesic Shellfish Toxin). AST uppmättes i musslor första gången i Sverige våren 2014 och noterades för första gången över gränsvärdet våren 2016. Pseudo-nitzschia fanns i höga cellantal i juli och under flera tillfällen under hösten 2016. För gränsvärden av alggifter i musslor och varningsgräns för cellantal av alger, se Tabell 1.

Under sensommaren och början av hösten var dinoflagellaten Lingulodinium polyedrum vanlig. Den producerar yessotoxiner, ett av de gifter som Livsmedelsverket kontrollerar i musselkött. Gränsvärdet på yessotoxiner är dock högt satt eftersom giftet troligtvis inte har någon påverkan på människor som äter musslorna. Halterna av yessotoxiner i musslor var höga under hösten, men nådde inte nämnda gränsvärde som skulle ha lett till att musslorna inte fått skördas. Alger som kan vara skadliga för fisk förekom i störst antal under sommaren och hösten, men det har inte rapporterats om död fisk.

Vårblomning
Bilden visar typiska kiselalgsarter som förekommer vid vårblomning i Västerhavet.

Mot slutet av året blommade kiselalgen Pseudo-nitszchia spp. som kan producera AST (Amnesic Shellfish Toxin), vilket i sin tur gör filtrerande musslor, som till exempel blåmusslor,
giftiga att äta.

Östersjön

Vårblomningen i Östersjön kom, i vanlig ordning, igång något senare än i Västerhavet och observerades omkring 20 mars i södra Östersjön. Ju längre norrut man kommer i Östersjön, desto senare kommer blomningen igång.

Årets cyanobakterieblomning började ovanligt tidigt och slutade ovanligt sent, SMHI:s satellitövervakning, BAWS (Baltic Algae Watch System), har aldrig varit i gång så långt in i september. Mer om sommarens cyanobakterieblomning finns här:  
www.smhi.se/nyhetsarkiv/sommarens-algblomning-borjade-tidigt-och-pagar-fortfarande-1.108670

Nodularia spumigena
Den filamentösa cyanobakterien Nodularia spumigena är en av de arter som brukar blomma i Östersjön sommartid. N. spumigena är potentiellt giftig. Nodularin som giftet kallas kan ge leverskador. Foto Ann-Turi Skjevik

Mikroskopanalyser under sommarmånaderna visade att stora mängder cyanobakterier fanns i Östersjöproverna redan i juni. Den giftiga arten, Nodularia spumigena fanns i samtliga prover, men var inte dominerande i proverna. Vid juliprovtagningen fann man att N. spumigena ökade i antal söderut i Egentliga Östersjön och att den ogiftiga Aphanizomenon flos-aquae dominerade i norr. Förutom att cyanobakterier fortfarande fanns i stora mängder så fanns också den potentiellt giftiga dinoflagellaten Prorocentrum cordatum i höga cellantal i september.

Prorocentrum cordatum
Dinoflagellaten Prorocentrum cordatum förekom i höga cellantal under hösten vid många Östersjöstationer. Foto Ann-Turi Skjevik
Klorofyll Östersjön
Diagrammen visar mängden klorofyll a (µg/l) som integrerade värden från 0-10 meter. Punkterna visar 2016 års värden, linjerna visar tio års månadsmedel (2001-2010), och de gråmarkerade områdena visar +/- en standardavvikelse. Klorofyllmätningarna i Bottenhavet och Bottenviken är utförda av Umeå Marina Forskningscentrum. Förstora Bild
Bubbelplot klorofyll Östersjön
De gröna cirklarna är ett mått på mängden klorofyll a (µg/l) på de enskilda djupen. Figurerna är informativa på så vis att de visar var någonstans i vattenpelaren som exempelvis vårblomningen befinner sig. Förstora Bild

I tabellen nedan kan du se mer om vilka alger som kan göra musslor giftiga och vilka gifter som bildas.

Gränsvärden alger gifter
Tabell 1: Den andra kolumnen visar riktvärden eller varningsgräns, när sådan finns, på antal celler per liter av potentiellt giftiga arter som övervakas av Livsmedelsverket. Den tredje kolumnen visar giftet som algen kan producera och gifternas respektive gränsvärden visas i kolumn fyra. Förstora Bild