Västerhavet
Länsstyrelsen i Västra Götalands län gjorde en extrasatsning under 2012 för att fånga in vårblomningen i Västerhavet. SMHI fick medel för tre extra provtagningar, och vid den sista, som genomfördes veckan innan ordinarie provtagning i mars, så lyckades satsningen. Under februari månads sista dagar uppmättes höga klorofyllvärden och stora cellantal av kiselalger vid de fyra stationer som hade valts ut att ingå.
I Västerhavet hände inget extraordinärt under året. Giftiga arter noterades sparsamt och förekom sällan över sina eventuella varningsgränser. Under hösten blommade dinoflagellatsläktet Ceratium vid västkuststationerna precis som det gjorde året innan vid samma tid.
Diarrégifter i skaldjur
Det potentiellt giftiga dinoflagellatsläktet Dinophysis är det släkte som oftast vållar bekymmer för musselodlare på den svenska västkusten. Släktet kan producera så kallade diarrégifter, som, när de ackumulerar i musslor gör konsumenter magsjuka. Därför hålls övervakning på släktet och musslor provtas regelbundet på giftet. Under 2012 översteg giftet gränsvärdet vid ett fåtal tillfällen i januari samt september – november.
Östersjön
Under sommaren observerades ytansamlingar av cyanobakterier i egentliga Östersjön under sex veckors tid, från den 8 juli till den 20 augusti med hjälp av satellitövervakning (BAWS, Baltic Algae Watch System). Mer omfattande blomningar med ytansamlingar förekom från den 25 juli. Bottenhavets östra sida blommade under drygt tre veckor från slutet av juli.
Analys av vattenprover från växtplanktonstationerna i egentliga Östersjön visade att det fanns relativt stora mängder cyanobakterier omblandade i vattnet andra veckan i juli. Måttliga temperaturer och vindar orsakade dock att inga omfattande ytansamlingar uppstod jämfört med tidigare år.
Under 2012 var det brist på provtagningsfartyg och tillstånd att ta prover i våra grannländers delar av Östersjön. På grund av detta finns färre mätpunkter i klorofylldiagrammen jämfört med tidigare år. I juni uteblev exempelvis provtagning helt. Sommarmånaderna är viktiga eftersom statusklassningen av vattenområden enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder till stor del baseras på denna period.
Klorofyll
Alla fotosyntetiserande växter innehåller pigmentet klorofyll a för att ta upp solljus, så också växtplankton. Klorofyllkoncentrationer används för att uppskatta mängden växtplankton och är viktig information ihop med växtplanktonanalyserna.
Klorofylldiagram från utvalda stationer visar detsamma som planktonanalyserna, först en rejäl vårblomning i Västerhavet under månadsskiftet februari-mars och sedan låga klorofyllhalter ända fram till hösten då en mindre ökning uppstod. I Östersjön missades vårblomningen vid de flesta stationerna, men vid BY2 syns en försenad vårtopp. I övrigt låg klorofyllhalterna nära medel eller något under.
I Bottenhavet och Bottniska viken (C3 och F9/A13) låg klorofyllhalterna nära medel under stora delar av året, men något över medel mot slutet av året.
Diagrammen visar mängden klorofyll a (µg/l) som integrerade värden från 0-20 meter (för C3 och F9/A13, 0-10 m). Punkterna visar 2012 års värden, linjerna visar tio års månadsmedel (2001-2010), och de gråmarkerade områdena visar +/- en standardavvikelse. Klorofyllmätningarna i Bottenhavet och Bottenviken är utförda av Umeå Marina Forskningscentrum.
