Året inleddes med flöden över det normala, i norra Norrland var det flöden mycket över det normala för årstiden. Mycket nederbörd under januari i Götaland ledde till stigande flöden. I Byälven vid Säffle var flöden cirka 235 m3/s, vilket har en återkomsttid på 10 år. Flödena var över det normala i hela landet fram till april som var torrare än normalt främst i Götaland i och med det sjönk flödet och det var lägre än normalt på många håll i Götaland och sydöstra Svealand.
Vårfloden i Norrland
I södra Norrland blev det en lugn vårflod då maj var kylig och snön smälte sakta bort. I delar Norrbottens vattendrag blev det höga flöden med återkomsttider på runt tio år i slutet på maj, bland annat Torneälven, Kalixälven och Råneälven. Även i Lapplandsfjällen började vattenflödet stiga i slutet av maj då snösmältningen kom igång när temperaturen blev varmare. Ett regnväder ökade flödena i mitten på juni och det blev lokalt höga flöden bland annat vid SMHIs station i Abiskojokk med ett flöde med strax över 10 års återkomsttid.
Regnig maj i södra Sverige
Maj blev blöt eller mycket blöt på de allra flesta håll i södra Sverige och särskilt i områden från mellersta Götaland upp till Mälardalen. På sina håll var månaden till och med rekordblöt. Stockholm upplevde sin tredje blötaste majmånad sedan 1786, året då nederbördsmätningarna startade. Det intensiva regnandet över delar av östra Götaland och Svealand i månadens sista vecka resulterade i höga flöden i många små vattendrag.
Sommaren
I juni var flödena fortsatt över det normala i Götaland efter regnen i maj. En torr och varm juni ledde till sjunkande flöden i hela landet. I juli var flödena generellt sjunkande och låga men lokala åskskurar och skyfall gav stigande flöden och översvämningar lokalt.
Den 17-18 augusti gav ett omfattande regnområde mycket stora regnmängder i Gälveborg och Dalarna. Detta ledde till extremt höga flöden i mindre vattendrag och stora översvämningar främst i Gävle. Vattenflödena i vattendragen orsakade stora problem till exempel med mycket skador på vägar. Tidigare artikel
Små vattendrag fick snabbt extremt högt flöde som snabbt efter att regnet slutat klingade av till normala nivåer.
Även i större vattendrag i området ökade vattenflödet. I Gavleån ökade flödet till cirka 129 m3/s några dagar efter regnovädret, det är en återkomsttid på nästan 25 år. I Gavleån har uppmäts högre flöde tidigare men endast under vårfloden, det är det högsta flöde som orsakats av regn sedan mätningarna startade 1905.
Även andra städer i Sverige hade översvämningar i slutet på sommaren på grund av skyfall, exempelvis i Kalmar och i Blekinge.
Hösten och slutet av året
I början på oktober drog flera regnområden in över Bohuslän och nordost upp över Svealand. Flera av SMHIs mätstationer i Värmland hade vattenflöde över med återkomsttid på ungefär 50 år.
Flödet var över det normala i hela landet, det var först i slutet av december som flödet i Svealand var under det normala.
Isproppar
Både i början av året och i slutet av året uppstod problem med isproppar. En köldperiod i början av året skapade en stor ispropp i Klarälven som fick grävas bort, även i Piteälven, Luleälven och Ljusnan hade problem med isproppar som orsakade översvämning. I slutet av året blev det ett snabbt omslag till kallt väder och isproppar bildades på flera platser. Mest utsatt var Kangos där Lainioälven dämdes upp av en stor ispropp.
