Året inleddes milt för årstiden i hela Sverige, detta gav snösmältning och stigande flöden i vattendragen. Många vattendrag i de snötäckta delarna i Norrland och nordvästra Svealand fick stigande vattenflöde över de normala för årstiden.
Höga flöden i Götaland
Västra Götaland och småländska höglandet fick stora mängder nederbörd under januari och februari. På vissa platser mättes mer än fyra gånger så mycket nederbörd än normalt under februari.
Flöden i Hallandsåarna
Nederbörden orsakade höga flöden i både små och stora vattendrag. Små vattendrag kulminerade först och vattendrag med många sjöar, som Lagan, kulminerade sist.
I de nedre delarna av Ätran och Nissan kulminerade flödet den 23 februari på nivåer med återkomsttid på ungefär 25 år. Lagan, som har mer sjöar, kulminerade i utloppet den 24 februari på en nivå med återkomsttid på ungefär 10 år.

I sjöar längre uppströms i Lagan fortsatte vattenståndet att stiga länge och i Allgunnen steg sjön fram till den 14 mars. Det är det högsta observerade vattenståndet sedan i maj 1966, flödet ut ur sjön var då 5,6 m3/s med en återkomsttid på 50 år.

Flöden i Blekinge och Småland
Även Blekinge och Småland hade höga flöden i februari och mars. I Mörrumsån vid Mörrum var flödet det högsta uppmätta sedan 1928 med ett flöde på 124 m3/s.
Övre delar av Emån hade också höga flöden i vissa vattendrag med återkomsttider på 50 år. Däremot blev inte flödena så höga vid Emåns utlopp då nederbörden främst kom högt upp i avrinningsområdet.
Mycket sen vårflod i fjällen
I april började snön smälta sakta och öka flödena i Norrlands vattendrag. Men kylan dröjde sig kvar in i maj och det var inte förrän andra halvan av maj då det blev höga dygnstemperaturer som vårfloden startade på riktigt i norra Dalarna, Jämtland samt Västerbottens och Norrbottens inland. I Indalsälven norr om Storsjön blev flödet mycket över det normala och det blev problem med översvämningar i trakterna kring Åre.

I fjällen kom inte vårfloden igång förrän i början på juni. Då det var mycket snö i fjällen kombinerat med snabb snösmältning gav det flöden med återkomsttid på mer än 10 år i många vattendrag och upp mot 50 års återkomsttid i vissa vattendrag längs hela fjällkedjan och i norra Lappland.
I fjällen var starten på vårfloden mycket sen och på vissa av mätstationerna var det den senaste starten som har uppmätts.
Normala flöden under sommaren
Östra Götaland hade flöden under det normala under sommaren, övriga delar av landet fick mer nederbörd och vattenföringen låg på normala nivåer.
Rejäla höstflöden
Under september och oktober passerade nederbördsområden Sverige och vattendrag och sjöar började fyllas på. Endast södra och östra Götaland hade flöden under det normala i början av hösten. I stora delar av Sveland och västra Götaland samt Norrland var flödena ökande i många vattendrag.
Även november och december var nederbördsrika. I början på november kom mycket nederbörd längs med Norrlandskusten vilket gav problem med översvämningar i bland annat Umeå och Örnsköldsvik.
I sjörika områden väster om Vänern var sjöarna fyllda efter den regniga hösten. När ytterligare nederbörd kom steg vattenföringen snabbt och det blev höga flöden i Byälven och Upperudsälven i slutet av året. Även Glafsfjorden vid Arvika hade höga vattenstånd som fortsatte stiga året ut men runt 1,5 m under det högsta värdet 2000.
I slutet av året var det flödet normala eller över de normala i stora delar av Sverige.