Vattenflöden 2018

Vattenflödena var under 2018 extrema med både höga flöden och låga flöden. Vårfloden var extremt höga i delar av norra Svealand och Norrland. Därefter följde en sommar och höst med torka som gav mycket låga flöden i nästan hela Sverige.

Höga flöden i södra Sverige

2017 avslutades med en nederbördsrik och mild december som fyllde på de naturliga vattenmagsinen och flödena i vattendrag som tidigare haft låga flöden steg snabbt. Det ledde till att 2018 inleddes med höga flöden i stora delar av Götaland, i sjörika vattendrag var det upp mot 50-årsflöden.

Möckeln
Vinterflöde vid Möckeln, Helgeå, Emån januari 2018. Foto: Gustav Sandehed

Vårflod i norr

Snömagasinet vintern 2018 var större än normalt i norra Svealand och Norrland, förutom de norra fjälltrakterna. Speciellt i Dalarna och vid södra Norrlandskusten fanns mer snö än normalt. När snösmältningen kom igång med värmen i slutet på april ledde den snabba avsmältningen till höga flöden och på vissa håll var det extremt höga flöden. I Ammerån, Indalsälven vid stationen Fyrås har det tidigare inte uppmäts högre flöde sedan stationen startade 1971. Även i Tvärån, Kalixälven vid stationen Övre Lansjärv var flödet det högsta uppmätta sedan mätningarna startade 1958. I de flesta vattendrag var vattenflödena under vårfloden högre än en normal vårflod i norra Svealand och Norrland.

Fyrås
Vårflod Fyrås, Ammerån ett biflöde till Indalsälven maj 2018. Foto: Gustav Sandehed
Diagram Fyrås
Vattenflöde vid station Övre Lansjärv, Tvärån, ett biflöde till Kalixälven. Den svarta linjen är 2018 och de grå åren 1958-2017. Från högsta uppmätta flöde 127 m3/s i maj till ett av de lägsta juliflödena 3 m3/s.

Torr sommar

Våren kom tidigt med värme och mindre nederbörd än normalt, sommaren fortsatte med ovanligt torrt och varmt väder. Det ledde till att de höga flödena under vårfloden snabbt sjönk och i slutet på sommaren var flödet under det normala för nästan alla vattendrag i hela landet. Flera stationer i Götaland och Svealand hade rekordlåga vattenflöden under augusti, tex vid station Kringlan i Dyltaån. Arbogaån (se även karta nedan) och vid Skärsboda, Solgenån, Emån.

Dyltaån
Lågflöde Dyltaån, ett biflöde till Arbågaån Foto: Lena Andersson
Solgenån
Lågflöde Solgenån, ett biflöde till Emån augusti 2018. Foto: Lena Andersson

Fortsatt torr höst och vinter

Under september började vattenflödena öka men var fortsatt under de normala. Mest utsatt för låga vattenflöden var större delen av Götaland, östra Svealand och östra Norrland.

Året avslutades med en nederbördsrik period främst över västra delen av Sverige. Till slutet av året var vattenflödena normala för de västra delarna av landet medan det på ostkusten fortsatt var vattenflöden under det normala. Speciellt i sjörika vattendrag tar det längre tid att återhämtas till normala flöden, som tex Nyköpingsån, Motala Ström och vattendrag med många sjöar som övre delen av Lagan. Dessa hade extremt låga flöden lång period under hösten.

Diagram-statistik
Vattenföringen i kubikmeter per sekund vid ett urval av SMHI:s hydrologiska mätstationer. Den blå linjen visar dygnsvattenföringen för år 2018 och den svarta linjen anger medelvattenföringen dygnsvis för perioden 1990-2017. De gråa linjerna markerar medelhögvattenföringen (MHQ) dvs. medelvärdet av varje års högsta vattenföring respektive medelvattenföringen (MQ).