Årets inledning var ganska blöt i de södra delarna av landet och vattenflödena var höga på en del håll. Från februari till mitten av april följde en kall period då den nederbörd som föll lade sig som snö. Flödena i vattendragen var låga på de flesta håll i södra Sverige.
Vårflod i delar av östra Sverige
När värmen sedan kom i mitten av april smälte snön snabbt. I Uppland, Gästrikland och Hälsingland var snötäcket stort och flödena där blev höga eller mycket höga i vattendragen. De höga flödena ledde till att villor översvämmades, vägar och järnvägar var avstängda samt att delar av centrala Uppsala fick invallas. Vattenflödet i Fyrisån hade ca 50 års återkomsttid.
Även i Östergötland och Södermanland var flödena höga.
Vårflod i norra Norrland
Vårfloden längre norrut kom igång i maj. Trots att snötäcket i Norrland inte varit så stort under vintern blev årets vårflod rejäl i många områden. Det beror på att snön i fjällen och i norra Lappland smälte i en mycket snabb takt när värmen kom i mitten av maj. I samband med det föll det också en del regn. Flödena blev höga eller mycket höga i stora delar av norra Norrland, både i små, medelstora och stora vattendrag.
Av de stora älvarna var det Torneälvens biflöden Lainioälven och Muonioälven som hade mycket höga flöden. I Karesuando vid övre delen av Muonioälven fick bron mellan Sverige och Finland stängas av på grund av översvämning. Flödet var där det högsta sedan vårfloden 1992. Även i Lainioälven var vattenflödet mycket högt. Vid SMHI:s mätstation i Lannavaara har vattenflödet inte varit så högt sedan vårfloden 1979 och då var flödet ungefär lika högt som i år.
Torrt i södra Sverige
Våren var nederbördsfattig i södra Sverige och vattenflödena i Götaland var låga. Flödena steg tillfälligt under vårfloden samt under några regniga perioder under sommaren, men i början av hösten var flödena åter låga. I stora delar av södra Sverige blev även hösten nederbördsfattig och vattenflödena sjönk ytterligare.
Vattenflödena var lägre än normalt i princip i hela södra Sverige. Eftersom den relativt torra väderleken hållit i sig under en lång tid var flödena lägst i vattendrag som rinner genom många sjöar och därför reagerar långsamt. Mest extrem var situationen i småländska sjöar som exempelvis Möckeln, Mien och Stråken. I Möckeln har SMHI mätt vattennivån sedan 1922 och bara ett år tidigare, 1934, har vattennivån varit så här låg. Som lägst var nivån 75 cm under medelvattennivån.
Höga höstflöden
Samtidigt som hösten var mycket torr i södra Sverige föll stora regnmängder i delar av Norrland i mitten av september. Flödena i Ångermanälven blev höga eller mycket höga. I den övre delen av Ångermanälven observerades de högsta flödena sedan vårfloden 1995.
Under årets sista månad föll mycket regn i landets sydvästra delar. Flödena blev höga eller mycket höga i Halland, Västergötland, Bohuslän och Dalsland.
