Fysisk planering i ett varmare klimat

Klimatet förändras i världen och det leder till att det kommer att bli varmare framöver i Sverige. Inte minst kan vi vänta oss värmeböljor som blir längre och inträffar oftare i framtiden. En grund för en god beredskap för att hantera värmeböljor kan skapas genom den fysiska planeringen av stadsmiljön.

SMHI har beräknat att extremt varma tillfällen som hittills inträffat vart tjugonde år i genomsnitt, kan inträffa vart tredje till femte år i slutet av århundradet.

Höga temperaturer under längre tid kan få negativa effekter på vår hälsa. Små barn, äldre och sjuka människor är särskilt utsatta. Värmeböljan 2018 orsakade enligt studier på Umeå Universitet att 700 människor dog i förtid.

Sommaren 2018 visade på en del problem som kan uppstå vid höga temperaturer och långvariga perioder av värme. Även om vi inte kan säga att framtidens somrar kommer att bli exakt som sommaren 2018, så vet vi att det blir varmare och att de problem som uppstod då kommer att bli vanligare i framtiden. För klimatanpassning kan sommaren 2018 tjäna som ett test och åtgärder kan införas med målet att undvika de problem som uppstod 2018.

Olika typer av beredskap

För att minska hälsoeffekterna av en värmebölja ökar kraven på både beredskap inom sociala myndigheter, kommunal verksamhet och inom vården. Beredskap handlar t.ex. om råd och handlingsplaner kring hur man bör agera under en värmebölja. Även den varningstjänst för värmebölja som infördes av SMHI under år 2014 är ett led i beredskapsarbetet.

På längre sikt påverkas våra förutsättningar att hantera värmeböljor av hur vi bygger våra städer. För fysisk planering behövs förståelse och information kring hur temperaturförhållandena upplevs i olika delar av den bebyggda miljön, och hur dessa påverkas av byggnader, material, växtlighet och vatten.

Klimatmedveten planering  

SMHI och SEI har studerat möjligheten att påverka lufttemperaturen i Stockholm genom fysisk planering.

Forskare undersökte hur det urbana klimatet påverkas av att Stockholm växer och förtätas, med sommaren 2014 som referensår. Med en väderprognosmodell beräknades vilka sommartemperaturer vi skulle haft med ett Stockholm motsvarande detaljplaner och tillväxtscenarier för år 2030 respektive 2050. De huvudsakliga slutsatserna från projektet är:

  • Klimatmedveten planering gör det möjligt att uppnå ett bra stadsklimat även i framtidens växande svenska städer
  • Åtgärder inom stadsmiljön för att minska sårbarheten vid värmebölja bör i första hand ha fokus på direkta effekter inom närområdet, t.ex. närhet till grönområden och skugga.
  • Riktigt höga temperaturer förekommer endast ett fåtal dagar om året. Vid planering bör god komfort under hela året eftersträvas. Ett bra underlag för klimatplanering tar hänsyn till temperatur (luft- och strålningstemperatur), vind och nederbörd under olika delar av året.

Studien har gjorts inom forskningsprojektet HazardSupport på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Projektinformation: HazardSupport