I ett projekt tillsammans med Stockholms stad har SMHI undersökt hur stadsplaneringen påverkar klimatet i staden. Detta gjordes inom ramen för forskningsprojektet HazardSupport. Scenarier har tagits fram för Stockholms utbyggnad fram till 2030 och 2050, som referens används sommaren 2014. Scenarierna tar inte hänsyn till den pågående klimatförändringen utan visar endast hur en förtätning och utbredning av Stockholm kan förväntas påverka lufttemperaturen.
Lokal påverkan
Den huvudsakliga slutsatsen från scenarierna är att påverkan på lufttemperaturen från förtätning är relativt lokal. Ingen signifikant effekt på medeltemperaturen under sommaren ses på avstånd över ca 2 km, trots omfattande förtätning över stora områden. Detta kan t.ex. ses i de mest centrala delarna av Stockholm, som redan är tätbebyggda och där ingen betydande minskning av grönytor därför kan väntas. Inom detta område ses ingen betydande förändring av lufttemperaturen.
En förklaring till att förtätningen och utbredningen av Stockholm inte har större betydelse på lufttemperaturen är att luftutbytet med närliggande vatten- och naturområden är relativt snabbt. Inom de områden som förtätas ses ökning av medeltemperaturen under sommaren på upp till ca 1.5 ℃. De största temperaturökningarna ses som väntat då naturmiljöer eller grönområden omvandlas till bebyggd mark.
Åtgärder i närområdet
En konsekvens av att den lokalt begränsade effekten från förändringar i stadsmiljön är att åtgärder i första hand bör fokuseras på direkta effekter inom närområdet. Exempel på sådana åtgärder är skuggande gatuträd och närhet till grönområden. Åtgärder som t.ex. gröna tak, som endast indirekt påverkar lufttemperaturen i gatumiljön kan av samma skäl väntas ge en mindre betydande effekt.
Komfortindex
Med fördel används komfortindex för att sammanfatta effekten av olika klimatparametrar. Ett exempel på ett sådant index är UTCI (Universal Thermal Climate Index). Detta innebär en förhöjd ambitionsnivå i relation till hur klimatplanering ofta görs i dagens planeringsprocess.
