Forskningsnyheter

Kollisioner mellan moln är mycket viktiga för att skapa intensiva regnskurar, medan enskilda moln har svårare att växa sig riktigt kraftiga. Forskare har använt mycket högupplösta modeller för att undersöka hur skyfall påverkas av ökande temperaturer. Studien publiceras nu i Nature Geoscience.

Kustzonen är det grunda område som förbinder land med öppet hav. En del näringsämnen som kommer med vatten från land stannar i kustzonen. Nu visar forskning att kustzonen kan minska övergödningseffekten i öppet hav.

ECDS dataportal för att tillgängliggöra miljö- och klimatdata drivs nu på SND, Svensk Nationell Datatjänst, vid Göteborgs universitet.

Hur stort är ett skyfallsliknande regn? Hur fort rör det sig? Hur förändras intensiteten? Detta är frågor forskare nu söker svar på genom att bearbeta radarinformation för att få mer kunskap kring nederbörd. I förlängningen kan detta leda till förbättrad riskbedömning i samband med extrem nederbörd.

Switch-On har återigen valts ut i en samling av framgångsrika berättelser om projekt inom den samhälleliga forskningsutmaningen ”Climate Action and Resource Efficency”. Projektet har valts ut tillsammans med två andra EU-projekt inom området jordobservationer.

Klimatförändringen påverkar Östersjön ovanligt mycket: havsmiljön förändras och havsnivån stiger. Idag är Östersjön hårt belastad av övergödning, sjöfart och befolkningen runt havet. Hur agerar samhället med forskning, miljöövervakning, myndighetsansvar och anpassning för att rädda Östersjön?

Nu har anmälan öppnat för SMHIs sommarkurs i hydrologisk modellering med HYPE-modellen. SMHI ger 2016 års kurs den 25-26 augusti. Kursen riktar sig till alla som vill lära sig mer om hydrologisk modellering med HYPE-modellen.

I en ny studie publicerad i Nature Geoscience har forskare visat en skillnad i fördelning av syreisotoper mellan kraftiga skyfall och mer vidsträckta regnområden. I de kraftiga skyfallen är syreisotopen ¹⁸O vanligare. Upptäckten gör det möjligt att studera nederbörd på ett nytt sätt.

Vad styr förändringar i salthalt och havsnivå i Östersjön? Vilka flöden och återkopplingar finns för det biogeokemiska utbytet mellan land och hav? Hur kan vi göra bättre prognoser för extremhändelser i regionen? Hur påverkar människor miljön i Östersjöregionen och kan vi modellera detta på ett …

I en manligt dominerad forskarvärld såg tre kvinnliga marina forskare i början av 1990-talet ett behov av ett kvinnligt nätverk. De etablerade Havsfruarna – som bara skulle finnas så länge det fanns ett behov grundat på en ojämnlik könsfördelning i yrket. Än lever Havsfruarna.