– Molnen är onekligen viktiga i klimatsystemet. De täcker nästan 70 procent av vår planet och reglerar nederbörd, solstrålning, temperatur och jordens energibudget. Bara några procents förändringar i globala molnigheten kan antingen dämpa eller förvärra den klimatförändring som orsakas av människan, säger Abhay Devasthale, forskare inom satellit och klimat på SMHI och docent på Stockholms universitet.
Att förstå hur molnen har förändrats i det förflutna, hur de kommer att förändras i framtiden och hur de är kopplade till andra komponenter i jordsystemet är viktigt för att förstå klimatförändringen. Det är en av de största utmaningarna inom klimatforskningen, enligt World Climate Research Program (WCRP).
– Vi vet fortfarande väldigt lite om moln globalt sett. Forskning om moln är viktig i detta sammanhang och satellitbaserad övervakning ger oss noggranna observationer av molnen, säger Abhay Devasthale.
Molnkunskap viktig för klimatforskning
Jordens molnighet har observerats av satelliter i drygt 40 år, sedan 1979. Metoderna för analys och tolkning av molnparametrar baserat på historiska satellitobservationer har mognat så att de nu kan producera data med tillräcklig kvalitet att använda i klimatforskning. Det kan minska den osäkerhet som idag finns kring moln inom klimatmodelleringen, vilket kan bidra till att tydligare visa hur mycket och hur snabbt jorden skulle värmas upp vid en viss ökning av mängden växthusgaser i atmosfären, den så kallade klimatkänsligheten.
SMHI har stor erfarenhet av att utveckla olika satellitbaserade sammanställningar om molnighet i världen. Nu ska SMHIs forskare, med hjälp av tidigare arbete och sammanställningar av historiska satellitdata, undersöka globala förändringar i molnegenskaper och deras koppling till klimatförändringar. De ska också beskriva molnegenskaperna som varit under den senaste normalperioden 1991-2020 i en ny WMO-klimatnormal för molnegenskaper, som kan användas som vetenskapligt underlag för ytterligare klimatforskning.
SMHI har tidigare utvecklat klimatdatasetet CLARA-A2 och den kommande versionen CLARA-A3 som är klar sommaren 2022, inom ramen för EUMETSAT:s Satellite Application Facility for Climate Monitoring (CM-SAF).
– Dessa data kommer bland annat att användas för att fastställa den nya klimatnormalen för moln, säger Karl-Göran Karlsson, forskare inom satellit och klimat på SMHI.
Det fyraåriga projektet för utveckling av molnprodukter pågår 2022-2025 och finansieras av Vetenskapsrådet.