Under våren 2020 gav pandemirestriktionerna omgående en stor effekt genom bättre luftkvalitet i områden med mycket luftföroreningar.
Däremot hade inte de minskade utsläppen av växthusgaser någon långsiktigt mätbar påverkan på klimatet. Forskarna har studerat hur de minskade utsläppen påverkar uppvärmning och havsis i Arktis och de kan konstatera att minskningen endast är en liten korrigering av trenden, inte något som stoppar uppvärmningen eller avsmältning av havsisen. Däremot visar studierna att återstartspaketen kan vara ett bidrag till att nå målen i Parisavtalen.
– Många ser möjligheter till en grön återhämtning efter Covid-19, men återstartspaketen ska inte och bör inte ersätta klimatpolitik, säger Helena Martins, forskningskommunikatör på SMHIs Rossby Centre.
Men den kanske allra viktigaste slutsatsen för klimatet rör förändringsvilja.
– Samhällskrisen har visat att vi snabbt kan ställa om. Att själv ha upplevt nyttan med utsläppsminskningar skulle kunna göra befolkningen mer villig att acceptera politik som begränsar klimatförändringen, menar Helena Martins.
Strategisk vägledning för framtida beslut kring klimat och luftmiljö
SMHIs forskare arbetar tillsammans med forskare från 22 olika organisationer i 12 europeiska länder i forskningsprojektet FORCeS. Projektet ska öka kunskap om och minska osäkerheter kring den påverkan partiklar från mänskliga utsläpp har på klimatet. Detta ska förbättra beräkningar om framtida klimat.
I en policy brief, en strategisk vägledning för beslutsfattare, presenterar de lärdomar och erfarenheter från nedstängningen. Dessa kan sammanfattas i tre punkter:
- Förändringar av utsläpp ledde till tillfälliga förbättringar i luftmiljön, men hade nästan ingen påverkan på klimatet. Större, hållbara förändringar behövs och kan bara uppnås genom strukturella förändringar. Många ser en möjlighet till grön återhämtning i återstartspaketen efter pandemin, men dessa paket ska inte och bör inte ersätta klimatpolitik. Den samhällskris som pandemin innebar har gett en ny kontext som visar att förändring är möjlig och kan ske snabbt.
- Data som samlades in under Covid-19-nedstängning kan användas under många år för att hjälpa till att bättre förstå de komplexa mekanismerna för atmosfärskemi. Det är ett tydligt behov av bättre övervakning, av verktyg som tillåter snabb utvärdering av förändringar i utsläpp och konsekvenser av detta, samt förbättring av inventeringsmetoder. Behovet av bättre verktyg sträcker sig in i modelleringsområdet, genom vidareutveckling och förbättring av klimatsystemmodeller.
- Pandemin har också gett hälsosektorn ökad kunskap inom klimat- och luftmiljörelaterade områden. För att komma vidare krävs ett tvärvetenskapligt angreppssätt, där kopplingen mellan hälsa, luftmiljö och klimatförändring utforskas och kommuniceras mer.
Hela den strategiska vägledningen kan laddas ner från FORCeS webbplats.
Policy Brief: Air Quality and Climate Policies – Moving Forward after Covid-19