Under expeditionen, som ingår i det svenska pelagiala övervakningsprogrammet, besöktes Skagerrak, Kattegatt, Öresund och Egentliga Östersjön.
Förhållandena i havsområdena kring Sverige präglades till stor del av den storm som drog över området innan och under expeditionen. Den kraftiga ostvinden innebar att omblandningen av ytvattnet var kraftig vilket ger en avkylningseffekt och lägre temperaturer än normalt uppmättes. Salthalten i ytvattnet var också högre än normalt i många områden vilket tyder på kraftig vindomblandning. Närsalterna uppvisade också högre halter än normalt i stora delar av Egentliga Östersjön. Liknande situation noterades i Skagerrak.
I djupbassängerna omkring Gotland var koncentrationerna av näringsämnen fortsatt mycket högre än normalt vilket är en effekt av det mycket dåliga syreförhållandet och de rekordhöga koncentrationer svavelväte i djupområdena. I Västra Gotlandsbassängen noterades syrefria förhållanden från 70 meters djup och i Östra Gotlandsbassängen var motsvarande djup ca 80 meter.
I sydöstra Egentliga Östersjön noterades inget svavelväte vid botten utan en svag puls av syresatt vatten (~1,5 ml/l) noterades på ca 80 meters djup. I Bornholmsbassängen och Hanöbukten var syreförhållandena närmast botten syrefria och syrebrist noterades från 60-70 meters djup.
Under september var syreförhållandena närmast botten i Arkonabassängen mycket dåliga, med syrgashalter nära noll. I oktober hade förhållandena förbättrats betydlig även om syrebrist noterades i de östra delarna.
Tekniska problem under expeditionen gjorde att den ordinarie CTD-rosetten inte kunde användas under hela expeditionen. Reservutrustning fick användas och därav saknas vissa djup och analyser i södra Östersjön samt i Skagerrak och Kattegatt.
Nästa ordinarie expedition är planerad att starta 10:e november och går mellan Falkenberg och Kalmar.
Resultat
Expeditionen genomfördes med R/V Svea och startade i Kalmar den 18:e oktober och avlutades i Lysekil den 25:e oktober. Vindarna under expeditionen var till en början friska men ökade snabbt till stormstyrka i samband med att stormen ”Babet” drog in över Östersjön. Efter att stormen hade passerat var vindarna svaga men ökade igen då Svea nådde Västerhavet då vindarna åter var hårda och då från ost. Till följd av stormen ”Babet” ströks stationer i Norra Eg. Östersjön; BY31, BY29 och Huvudskärsbojen. I Kattegatt ströks stationen N14 till följd av tidsbrist.
Lufttemperaturen varierade mellan 4 till 12°C.
Utöver SMHIs ordinarie miljöövervakning genomfördes extra provtagning av växtplankton i västerhavet åt Uppsala Universitet samt extra vattenprover för eDNA-analys för projektet AMIME- tillsammans med två forskare från SciLifeLab – KTH.
Under expeditionen deltog också representanter från ”Datavärdskap för oceanografi och marinbiologi” samt från Försvarsmakten ”METOCC” för att lära sig om SMHIs verksamhet ombord på Svea.
Tekniska problem med CTDn i mitten av resan gjorde att stationer från och med Arkonabassängen inte kunde provtas med CTD-rosetten, istället användes en mindre CTD (SBE19) samt vattenhämtare som hängdes på vajer, därav något färre antal provtagningsdjup. De tekniska problemen kunde avhjälpas direkt efter expeditionen och SMHI har nu fungerande CTD utrustning inför den kommande novemberexpeditionen.
Svea har två ADCP:er för att mäta ström från 10 meters djup ner till som mest 350 m:s djup. Den djupa ADCP:n är på service, vilket innebär att endast strömmätningar ner till 40 m:s djup kunde samlas in. Ferryboxen (kontinuerliga mätningar på 4 meters djup) var igång under expeditionen. Även MVPn (Moving Vessel Profiler) kunde användas på denna resa efter några månaders uppehåll på grund av tekniska problem.
Rapporten är baserad på data som genomgått en första kvalitetskontroll och som är jämförd mot månadsmedelvärde för perioden 1991 – 2020. När ytterligare kvalitetsgranskning genomförts kan vissa värden komma att ändras. Värden som anges i rapporten har avrundats till närmaste tiondel och kan därför skilja sig från publicerade värden. Data publiceras så fort som möjligt på datavärdens hemsida, normalt inom ca en vecka efter avslutad expedition. Vissa analyser utförs efter expeditionen och publiceras därför senare.
Skagerrak
Avkylningen av ytvattnet hade börjat och temperaturen i ytvattnet låg nu på omkring 11-12°C ner till 10-15 meters djup, vilket är kallare än normalt. Därunder återfanns ett något varmare vatten ner till omkring 50-70 meters djup där temperaturen stabiliserade sig på omkring 8°C mot botten. Salthalten i ytvattnet varierade från 28 psu vid den kustnära station Släggö i Gullmarsfjorden till omkring 31 psu i utsjön. Salthaltsskiktningen återfanns mellan 20-50 meters djup.
Samtliga näringsämnen i ytvattnet hade ökat något och vid vissa stationer noterades halter högre än normalt. Troligtvis beror de höga halterna av näringsämnen på långvarig vind från ost som ger upphov till uppvällning längs västkusten, då kallt, salt och näringsrikt djupvatten når ytlagret. I djupvattnet återfanns normala näringshalter.
Syresituationen var god vid samtliga stationer i Skagerrak, med normala värden för årstiden. Lägst koncentration i bottenvattnet uppmättes vid Släggö; 4,2 ml/l.
Då den ordinarie CTDn slutade att fungera finns inga fluorescensmätningar från detta havsområde.
Kattegatt och Öresund
Även i Kattegatt hade avkylningen av ytvattnet tagit fart och låg ca 6-7 grader lägre än i september. Yttemperaturen i Kattegatt och Öresund var dock normal för månaden på samtliga stationer, omkring 12°C. Salthalten var lägre än normalt i ytan i Öresund, normal i de centrala delarna och högre än normalt i de norra delarna. En stark haloklin observerades mellan 10 till 20 meter på samtliga stationer, även en svag skiktning i temperatur (termoklin) kunde noteras på ungefär samma djup.
Närsalterna hade börjat öka och var normala förutom i de centrala delarna, vid Anholt E. där högre halter än normalt noterades. I djupvattnet noterades generellt normala halter av närsalter för årstiden.
Syresituationen i Kattegatts djupvatten förbättras normalt under hösten till följd av omblandning. En tydlig förbättring noterades under oktoberexpeditionen då syrehalterna i bottenvattnet hade ökat från omkring 2 ml/l (akut syrebrist) till 3,4 ml/l vilket är strax under gränsen för syrebrist på 4 ml/l.
Då den ordinarie CTDn slutade att fungera finns inga fluorescensmätningar från detta havsområde.
Egentliga Östersjön
Förhållandena i Egentliga Östersjön präglades till stor del av den storm som drog över området innan och under expeditionen. Den kraftiga vinden innebar att omblandningen av ytvattnet var kraftig vilket ger en avkylningseffekt. Temperaturer omkring 10-13 grader noterades, vilket är normalt eller under det normala för årstiden. Salthalten i ytvattnet var också högre än normalt i samtliga områden vilket tyder på kraftig vindomblandning. Närsalterna uppvisade också generellt högre halter än normalt i samtliga områden, förutom DIN som var lägre än normalt i Västra Gotlandsbassängen och normal i Arkonabassängen.
Skiktningen låg på omkring 40-60 meters djup och temperatur och salthaltsskiktning sammanföll i stort.
Under skiktningen ökade halterna av näringsämnen. I djupbassängerna omkring Gotland var koncentrationerna fortsatt mycket högre än normalt vilket är en effekt av det mycket dåliga syreförhållandet och de rekordhöga koncentrationer svavelväte i djupområdena.
I Västra Gotlandsbassängen noterades syrefria förhållanden från 70 meters djup och syrebrist från 60 meters djup. Strax utanför Visby provtogs en extra station och där noterades syrebrist från 45 meters djup och akut syrebrist från ca 60 meters djup. I Östra Gotlandsbassängen var motsvarande djup ca 10 meter djupare.
Vid stationen BCSIII-10 i sydöstra Egentliga Östersjön noterades inget svavelväte vid botten utan en svag puls av syresatt vatten (~1,5 ml/l) noterades på ca 80 meters djup.
I Bornholmsbassängen och Hanöbukten var syreförhållandena närmast botten syrefria och syrebrist noterades från 60-70 meters djup.
Under september var syreförhållandena närmast botten i Arkonabassängen mycket dåliga, med syrgashalter nära noll. I oktober hade förhållandena förbättrats betydlig och låg över 2 ml/l vid BY2 och över 4 ml/l vid BY1.
Fluorescensmätningar från CTD-sonden visade på viss planktonförekomst i ytvattnet ovanför termoklinen vid alla stationer men den var generellt låg.
Mer information om algsituationen finns att läsa i:
Algaware-rapporten
| Namn | Roll | Från |
|---|---|---|
| Martin Hansson | Expeditionsledare, oceanograf | SMHI |
| Johan Håkansson | Kvalitetsansvarig, kemist | SMHI |
| Helena Björnberg | Oceanograf | SMHI |
| Lena Viktorsson | Oceanograf | SMHI |
| Johanna Linders | Oceanograf | SMHI |
| Mikael Hedblom | Marinbiolog | SMHI |
| Karin Garefelt | Forskare | SciLifeLab - KTH |
| Emma Kroon | Forskare | SciLifeLab - KTH |
| Emma-Sophie Nyberg | Oceanograf | Försvarsmakten - METOCC |
Bilagor:
Tabell över stationer, analyserade parametrar och antal provtagningsdjup (59 kB, pdf)
Figurer över månadsmedelvärden och vertikalprofiler (1,4 MB, pdf)
Expeditionsrapport från R/V Svea vecka 42-43, 2023 (10,6 MB, pdf)