Hydrologiska lägesbeskrivningar

Under juli har de större sjöarna och vattendragen inte visat på stora avvikelser. Dock har skyfall och regnoväder bidragit till lokala översvämningar.

Flödena som orsakades av regnet i slutet av maj klingade av i det varma vädret. Från mitten av månaden förekom regn som tillfälligt gav ökade flöden.

Mycket nederbörd gav höga flöden i östra Götaland och Svealand i slutet av månaden. Vårfloden kulminerade under andra halvan av maj utan att orsaka större problem.

Under april smälte delar av snötäcket längs Norrlandskusten och delar av inlandet. Ostadigt väder fördröjde snösmältningen och vårfloden har hittills varit lugn. I stora delar av Götaland och Svealand var vattenflödena lägre än normalt.

I Götaland, Svealand och sydöstra Norrland smälte snötäcket med start i februari. Snösmältningen har hittills skett på ett lugnt sätt och SMHI har inte behövt utfärda några varningar för höga flöden. I Norrland, där det finns snö kvar, är risken för kraftig vårflod låg.

Islossning vid Haparanda väntas ske den 7 maj och vara av svårighetsgrad lätt enligt prognos från SMHI. En uppdaterad prognos kommer inom några dagar.

SMHI gör varje år prognoser för islossning i Torneälven vid Haparanda. Den första prognosen grundar sig på istjocklek och vinterns nederbörd. Prognosen tyder på en lätt islossning samt en relativt normal vårflod.

Mars var generellt mild för årstiden vilket ledde till att det var mer vatten än normalt i mark och mindre vattendrag i norra Sverige. I södra Sverige, där snötäcket hade smält bort, var den hydrologiska situationen varierande men relativt odramatisk.

Under första halvan av månaden fanns snö i större delen av landet. Ett omslag till mildare väder den 19 februari gjorde att snön smälte snabbt och vattenflöden i södra Sverige steg. Det medförde också svaga isar på sjöarna.

Efter flera kraftiga snöfall fick Västerbotten och delar av Ångermanland upp till tre gånger så mycket snö som är normalt för årstiden. Vattenföringen var över det normala i nästan hela landet.