Vad minns du av vädret under decenniet som gått?

Decenniets sista jul och nyår står för dörren. I det här inlägget tänkte jag göra en litet urval av vad jag minns mest av vädret på både svensk och global skala under det gångna decenniet. Ingen inbördes rangordning görs. Däremot kommer listan att vara i kronologisk ordning. Ett antal länkar har lagts in i texten för den läsare som vill förkovra sig lite djupare.

Ovanligt litet ozonhål över Antarktis, 2019

Det ovanligt lilla ozonhålet över Antarktis under hösten 2019. Detta var en konsekvens av en ovanligt tidig och kraftig plötslig stratosfärisk uppvärmning som ägde rum redan i slutet av augusti. Då de ozonförstörande processerna är temperaturberoende bidrog den kraftiga uppvärmningen av stratosfären att dessa inte hann komma igång på allvar. I år blev ozonhålet enligt NASA och NOAA det minsta som observerats sedan det upptäcktes 1985. 

Orkanen Dorian, 2019

Orkanen Dorians stjärnsmäll mot Bahamas i början av september 2019. Dorian var inte bara den starkaste kategori 5-orkan som nått land på Atlanten utan rörde sig även utomordentligt långsamt över norra Bahamas. Detta gjorde att den materiella förstörelsen blev extremt omfattande.

Satellitbild över kategori 5-orkanen Dorian den 2 september då den rörde sig över norra Bahamas.
Satellitbild över kategori 5-orkanen Dorian den 2 september då den rörde sig över norra Bahamas. Källa: University of Wisconsin. Förstora Bild

Extrem sommarvärme i södra Sverige, 2018

Den extrema sommarvärmen och torkan i främst södra Sverige 2018. Med mycket få undantag blev sommaren 2018 rekordvarm i både Götaland och Svealand. Framför allt var det den exempellösa värmen i juli, för övrigt en av de mest extrema kalendermånader som observerats, som låg till grunden för den rekordvarma sommaren i södra Sverige. En stor del av Sverige uppmätte då sin absolut varmaste julimånad. Därtill var det extremt varmt i maj och i princip hela landet utom den nordligaste delen hade sin allra varmaste majmånad. 

Harvey, Irma och Maria orsakade enorma  skador, 2017

Orkanerna Harvey, Irma och Maria på Atlanten 2017 som orsakade enorma materiella skador. När Harvey drog in över Texas i södra USA stannade den upp och rörde sig endast mycket långsamt. Den långsamma rörelsen medförde att enorma mängder regn föll med resulterande översvämningar som följd. Orkanen Irma var en extremt långlivad kategori 5-orkan som drabbade flera områden i Västindien medan orkanen Maria var en av de allra starkaste som drabbat Puerto Rico och beräknas ha krävt omkring 3000 liv. Samtliga tre orkannamn ströks senare från namnlistan då de varit såpass destruktiva.

Satellitbild över orkanen Maria på morgonen den 20 september 2017 på sin väg mot Puerto Rico.
Satellitbild över orkanen Maria på morgonen den 20 september 2017 på sin väg mot Puerto Rico. Källa: NOAA. Förstora Bild

Starkstark El Niño, 2015-16

Super El Niño 2015-2016 som var en av de absolut starkaste som skådats. Jämförbara år med El Niño av ungefär samma styrka har endast inträffat 1997-1998, 1982-1983 samt 1877-1878. I kölvattnet av den ovanligt kraftfulla El Niñon slogs de globala månadsrekorden på löpande band från oktober 2015 fram till september 2016. På den globala skalan blev som observerats. 

Tangerat svenskt decemberrekord, 2015

Det tangerade svenska decemberrekordet 2015. var det milt i framför allt södra Sverige. Riktigt milt och jag minns hur jag då ute i solen som delvis visade sig följde de timvisa temperaturuppdateringarna med stor spänning. Skulle det bli ett nytt svenskt decemberrekord eller inte? Till slut tangerades det svenska decemberrekordet på 13,7° från julafton 1977 i Simrishamn ute vid Fårösund-Ar på norra Gotland.

Orkanen Patricia, 2015

Orkanen Patricia över östra Stilla havet i oktober 2015. I samband med för tropiska orkaner ovanligt gynnsamma atmosfäriska och oceanografiska förhållanden formligen exploderade Patricia i styrka. Som mest estimerades den maximala medelvinden (avser 1 minut) av amerikanska National Hurricane Center (NHC) till omkring 95 m/s. I termer av maximal medelvind är detta den kraftfullaste tropiska orkan som observerats i världen. Minimilufttrycket beräknades ha varit 872 hPa som lägst. Världsrekordet på 870 hPa innehas av den tropiska orkanen Tip från 1979. Patricia försvagades lyckligtvis snabbt innan den nådde land över ett sparsamt befolkat område. Trots detta var Patricia en kraftfull kategori 4-orkan då den drog in över Mexikos västkust. 

Satellitbild över Patricia den 23 oktober 2015 strax efter att orkanen nått sin maximala intensitet.
Satellitbild över Patricia den 23 oktober 2015 strax efter att orkanen nått sin maximala intensitet. Källa: Wikipedia/EOSDIS NASA. Förstora Bild

Extremt varmt 2014

Det extremt varma året här i Sverige 2014. Väderåret 2014 bjöd på milt väder under i princip alla månader och året 2014 blev för svensk del det varmaste som observerats sedan regelbundna mätningar i Sverige inleddes 1860. Många inklusive jag själv minns nog även den mycket varma julimånaden som avslutades med att en svårbekämpad skogsbrand bröt ut i Västmanland. 

Temperaturavvikelse för 2014 som för Sverige som helhet är det hittills varmaste året.
Temperaturavvikelse för 2014 som för Sverige som helhet är det hittills varmaste året som observerats. Källa: SMHI. Förstora Bild

Filippinerna drabbades av Haiyan 2013

Kategori 5-orkanen Haiyans framfart över Filippinerna den 7-8 november 2013. Många är det nog som minns scenerna från staden Tacloban i centrala Filippinerna efter att den närmast jämnade centrala Filippinerna med marken när den drog fram. Omkring 6000 människor omkom till följd av orkanen. I modern tid är Haiyan den orkan som orsakat flest antal omkomna på Filippinerna. Den orkan som krävt flest dödsoffer på Filippinerna ägde rum 1881.

Orkanen Haiyan på väg in över Filippinerna
Satellitbild över kategori 5 - orkanen Haiyan klockan 20.57 svensk tid den 7 november 2013 strax innan den nått in över Filippinerna. Foto NOAA Förstora Bild

Orkanen Phailin på Bengaliska viken, 2013

Orkanen Phailin 2013. Drygt en månad före Haiyan drog orkanen Phailin fram över Bengaliska viken. Phailin klassades som kategori 5 och föranledde en massevakuering i östra Indien. Lyckligtvis försvagades orkanen och tack vare de förberedelser som gjordes innan orkanens ankomst blev antalet dödsoffer få.

Uppochnervända våren 2013

Våren 2013. Medan vintern höll sitt grepp i södra Sverige lyckades rejält mild luft strömma in över landets norra delar under andra halvan av februari. Det märkliga inträffade då att lyckades få meteorologisk vår medan det fortfarande var vinter i sydligaste Götaland. Normalt sett skall våren anlända till landet sydligaste delar för att sedan avancera norrut.

Stormen Sandy, 2012

Stormen Sandy över östra USA den 28-29 oktober 2012. Som meteorolog fascineras man av udda väderhändelser. Den var en sådan. Efter att ha dragit fram över Kuba och Haiti rörde sig orkanen norrut. Ett mäktigt högtryck visade sig sedan vara starkt nog att tvinga orkanen på en där den ställde till med mycket stora skador och krävde mer än 100 liv. När Sandy väl nådde land i USA var den en mellanbreddscyklon med ett extremt stort vindfält vilket gjorde att ett stort geografiskt område drabbades.

Rekordlåg utbredning av havsis i Arktis, 2012

Den rekordlåga utbredningen av havsis i Arktis under sommaren 2012. Avsmältningen av havsis i Arktis var extremt stor och redan under andra halvan av augusti stod det klart att havsisens utbredning skulle bli den lägsta som observerats. När det årliga säsongsminimumet väl nåddes den 17 september 2012 täcktes Arktis endast av 3,39 miljoner km² havsis. Rekordet slogs även med stor marginal till tidigare rekordet från 2007 då säsongsminimumet skrevs till 4,16 miljoner km². När vi nu går in i 2020-talet är det näst lägsta säsongsminimumet från 2019 då det var 4,15 miljoner km² som lägst.

Havsisens utbredning i Arktis den 17 september 2012 är den lägsta som observerats.
Havsisens utbredning i Arktis den 17 september 2012 är den lägsta som observerats. Källa: National Snow and Ice Data Center (NSIDC). Förstora Bild

Snörika vintrar 2010 och 2011

Snövintrarna 2010 och 2011 här hemma i Sverige. Vintern 2010/2011 inleddes med en decembermånad som i främst Götaland och Svealand var extremt kall. Samtidigt var snötäcket stort eller mycket stort och julen 2010 blev gnistrande vit i hela landet. Kråkemåla i ostligaste Småland uppmätte hela 98 cm snö på julaftons morgon. Snön låg kvar in i mars 2011 innan våren jobbade sig upp över landet. Decenniets första vinter 2010 bjöd på bister vinterkyla under både januari och februari. I slutet av januari var det dessutom mycket kallt. Horn i södra Östergötland uppmätte -30,9° den 30 januari (och -31,6° den 9 januari). Den promenad på drygt tre kilometer som undertecknad företog sig i strålande sol och närmare -20° var förvisso skön men isande kall. I Stockholm gick temperaturen inte över 0° under hela januari vilket endast inträffat vid ett fåtal tillfällen under den mycket långa mätserien som inleddes där 1756. Senast det inträffade under en januarimånad i Stockholm var 1829. I Halland uppmättes snödjupet i Havraryd till hela 104 cm, snödjupsrekord för Halland, under andra halvan av februari innan mildare luft började arbeta sig upp söderifrån.

Julen och nyåret 2010 blev gnistrande vit i hela Sverige.
Julen och nyåret 2010 blev gnistrande vit i hela Sverige. I delar av Götaland var snödjupet mer än en halvmeter den sista december 2010. Källa: SMHI. Förstora Bild

Decenniets högsta och lägsta i Sverige

Sverker hälsar att decenniets högsta temperatur i Sverige blev 35,1° uppmätt i Falun den 4 augusti 2014 medan den lägsta var -42,9° uppmätt i Naimakka den 7 januari 2016. Största snödjup blev 206 cm uppmätt i Katterjåkk den 1 april 2019. Största dygnsnederbörden stod Hinshult i Småland för där det föll hela 163 mm den 7 juli 2012.