Året inleddes ganska kallt i januari
När året inleddes i januari var det kanske inte så mycket som talade för att det skulle bli ett rekordvarmt år. Framför allt i norra Sverige var det ordentligt kallt under andra halvan av månaden. Då uppmättes också årets lägsta temperatur med -42,7° i Karesuando den 20 januari.
I februari var det däremot milda luftmassor som dominerade. Det gällde inte minst i norr där månaden även var ytterst solfattig.
Tidig och varm vår
Våren inleddes med en marsmånad som gott och väl låg över genomsnittet vad temperaturen beträffar. På en del håll i både norr och söder var månaden till och med rekordvarm.
April fortsatte i samma stil med övervägande varmt och i allmänhet också rätt torrt väder.
Vårens kraftigaste bakslag inträffade i början av maj då flera stationer noterade sina lägsta majtemperaturer på ett halvsekel. Men värmen återkom med besked och den 24 var det hela 30,1° i Gävle.
Som helhet var våren på många håll en av de tre varmaste. Nederbördsmängderna varierade kring de normala.
Sommar med värmevarningar, åska och skogsbränder
Sommaren började tvekande med en juni som under framför allt andra halvan av månaden var kylig och ostadig. Till besvikelse för många så inföll en av de allra kyligaste perioderna runt midsommar.
Under juli etablerade sig högsommarvärmen efterhand. Från den 21 juli utfärdade SMHI vid flera tillfällen varning för mycket höga temperaturer. I synnerhet i västra Norrland var det den varmaste julimånad som noterats. Vid flera tillfällen förekom intensiva åskväder, men annars var månaden mestadels torr.
I början av augusti kulminerade sommarhettan. Årets högsta temperatur noterades i Falun-Lugnet den 4 augusti med 35,1°.
Väderbilden blev helt annorlunda under den andra halvan av augusti med flera kraftiga skyfall och översvämningar. Till exempel i Halland och Västergötland den 17-19 och i Malmö den 30-31.
Sammantaget blev sommaren varmare än genomsnittet i hela Sverige. På de flesta håll föll mer regn än normalt.
Solig september, regnig oktober och mulen november
Hösten var varmare än normalt i hela Sverige, men de tre olika höstmånaderna uppvisade högst olika karaktärer.
September blev rekordsolig på flera håll och svarade även för höstens enda stormtillfälle. Det var den 22 september då stormvindar förekom vid Upplandskusten i kombination med kraftigt regn.
Oktober var mycket regnig i framför allt ett stråk från Bohuslän upp mot södra Norrlandskusten. Heden i Bohuslän samlade totalt 333 mm regn under månaden, vilket är svenskt oktoberrekord.
November blev i framför allt södra delen av landet mycket solfattig. Inledningen var mycket mild med flera nya värmerekord för november.
Mild avslutning på väderåret
Under december fortsatte det övervägande milda vädret. En kortare köldknäpp kring jul och mellandagarna hindrade inte december att bidra till en rekordhög årsmedeltemperatur på många håll.
Läs mer om decembervädret 2014
Rekordvarmt framför allt i söder
Rätt allmänt i Götaland och även på många håll i Svealand sattes nya rekord för högsta årsmedeltemperatur. I Norrland blev det allt glesare mellan rekordnoteringarna. I norra Sverige var det på sina håll ett varmare år så pass sent som 2011. För stationer i norra Norrland med mycket långa mätserier är fortfarande 1938 med få undantag det allra varmaste.
Den högsta temperaturen under året var 35,1° i Falun-Lugnet den 4 augusti. Detta är för övrigt den högsta temperaturen i Sverige hittills detta århundrade.
Den lägsta temperaturen under året rapporterades från Karesuando med -42,7° den 20 januari.
Blött i söder, torrt i norr
Lite schematiskt kan man säga att södra Sverige fick mer nederbörd än normalt och norra halvan av landet mindre nederbörd än normalt, det vill säga den omvända bilden jämfört med år 2013.
På många platser i södra Sverige var det nederbördsrikare så sent som år 2012. Men på en del håll i nordvästra Götaland och västra Svealand får man gå tillbaka till år 2000 eller lokalt ännu längre för att finna en större årsnederbörd. Sydligaste Götaland hade också ovanligt stor årsnederbörd. För Malmös del var det till och med fråga om rekord. Till detta bidrog bland annat det mycket kraftiga regnet den 30-31 augusti.
I de torra områdena i norr blev det lokalt det nederbördsfattigaste året på mycket länge. I Lycksele var det rekord sedan stationen startade 1945 och i till exempel Sorsele får man gå tillbaka till 1976 för att finna lägre årsnederbörd.
Den största årsnederbörden rapporterade Heden i Bohuslän med 1410 mm. Heden noterade även ett nytt svenskt oktoberrekord med 333,0 mm.
Den minsta årsnederbörden rapporterade Pite-Rönnskär med 283 mm.
Den största nederbördsmängden under ett dygn rapporterades från Hällum i Västergötland med 133,7 mm den 19 augusti.
Det största snödjupet rapporterades från Almdalen i Jämtland med 167 cm den 20 mars.
Rekordsoligt i Katterjåkk
I allmänhet bjöd 2014 på fler soltimmar än normalt. Katterjåkk fick nytt rekord. Annars klarade sig rekorden som på många håll i södra Sverige noterades så sent som år 2013.
I februari var solskenstiden rekordlåg vid Norrlandskusten, i juli rekordhög i fjälltrakterna och i september rekordhög på flera håll i södra och mellersta Sverige.
Flest soltimmar hade Svenska Högarna med 2 193 timmar.
Minst sol hade Tarfala med 1 107 timmar.