Bland många äldre i södra Sverige är krigsvintrarna 1940-1942 närmast legendariska. Ingen av de tre vintrarna 1940-1942 i södra Sverige hade en speciellt kall decembermånad utan det var främst under januari och februari som den riktigt rejäla vinterkylan infann sig. Av de tre vintrarna var det vintern 1941/1942 som var den allra kallaste av de tre. Sannolikt isbelades hela Östersjön under en tid men den informationen är osäker på grund av andra världskriget.
Smällkallt i söder den 25-30 januari 1942
I dagarna är det exakt 80 år sedan södra Sverige drabbades av en närmast oöverträffad köldvåg då extremt kall luft drog in österifrån. Den 25-30 januari var det allmänt 20-30, lokalt 35, grader kallt i Götaland och östra Sveland. Många av de stationer söder om Göteborg-Vänersborg-Jönköping-Kalmar som var i drift då har sina absoluta köldrekord för från dessa dagar (räknat från år 1901 och framåt). Inledningsvis var det inte bara extremt kallt utan det blåste även rejält vilken gav en extrem kyleffekt.
Den 25 januari hade Stockholm -28,2°, Göteborg -26,0° och Visby -25,0°. Den 26 hade Lessebo och Ogestad, båda i Småland, -38,0°. Den 27 rapporterade Jönköping -33,0°, Linköping -32,0°, Växjö -34,0°, Oskarshamn -38,0°, Halmstad -26,2° och Örebro -29,6°. Den 28 noterade Kalmar -31,0° och den 30 hade Gävle -30,0°. Malmös lägsta temperatur under de här dagarna var -28,0°. I Skåne var det som lägst -34,0° i Sjöholmen och i Blekinge -32° (avläst på en halv grad när) i Marielund. Båda värdena är landskapsrekord för Skåne och Blekinge. Den 25 januari blåste det även kulingvindar på 15-20 m/s vilket för Stockholms, Göteborgs och Visbys del motsvarar en kyleffekt på 45-50 minusgrader.
Fördjupning av de olika stationernas värden
Några saker är värda att beakta. För Stockholm med sin långa mätserie del finns ett par lägre värden från både 1700- och 1800-talet. Rekordet på -32,0° är från . I Kalmar är den näst lägsta temperaturen på -27,8° från mars 1947 som uppmätts drygt tre grader högre. Ifråga om absolutrekord är detta en imponerande stor marginal. Än större, drygt fyra grader, är marginalen till det näst lägsta värdet i Växjö. Det värdet, -29,8°, uppmättes i mars 1942. I Jönköping finns två lägre värden, ett på -33,3° från februari 1942 och rekordet på -35,4° som uppmättes under februari 1966. I Visby var det ytterligare något kallare med -25,4° i februari 1966 men då hade stationen flyttat ut till flygplatsen som har ett kallare läge. I Örebro finns två lägre värden från februarimånaderna 1895 och 1966 då köldrekordet på -30,0° uppmättes. Ogestads, Lessebos och Oskarshamns värde på -38,0° är den fjärde lägsta temperatur som över huvud taget uppmätts i Götaland. Endast i januari 1918 (-38,5° i Lommaryd i Småland) och februari 1966 (-38,3° i Bredviken i Dalsland) har lägre värden uppmätts. Oskarshamns värde är speciellt då stationen ligger vid kusten. För Linköping (startår 1858), Växjö (startår 1859), Halmstad (startår 1859) och Kalmar (startår 1858) är värdena rekord för hela mätserien.
Den extremt stränga vintern 1942
En kall januari följs statistiskt sett ofta av en kall februari och februari 1942 var smällkall längs ostkusten i Götaland och Svealand. Svenska Högarnas och Landsorts medelvärde på -12,1° respektive -12,2° är de lägsta kända månadsmedelvärdena som uppmätts där. Visbys värde på -8,4°, näst lägst efter -9,2° i februari 1947, kan jämföras med 2000-talets lägsta värde på -4,9° från januari 2010. Sett över hela vintern var medeltemperaturen i Visby -5,0°. Tar man även med mars 1942 får Gotlands residensstad ett medelvärde på -5,4°. Den 27 februari 1942 uppmättes -29,2° i Ekerum på Öland vilket är köldrekord för landskapet. Ölands norra udde hade samma dag -28,0° vilket är absolutrekord för deras del.
För Stockholms del är vintern 1941/1942 den enda vintern då en månadsmedeltemperatur på under -10° observerats två månader i rad. Månadsmedeltemperaturer på under -10° är för övrigt ovanliga i huvudstaden och har endast inträffat 22 gånger sedan 1756 (av knappt 800 möjliga månader). För Uppsalas del har detta fenomen även inträffat under februari-mars 1888. Där var mars otroligt nog ännu kallare än februari(!).
Februari 1942 följdes sedan av en extremt kall mars med till exempel en månadsmedeltemperatur på -4,4° i Lund och -7,4° i Växjö. Den 5 mars hade Stockholm -22,0°, den 6 hade Göteborg -19,2° medan Ölands norra udde hade -25,2°, den 12 uppmättes -28,0° i Örebro medan fredagen den 13 mars bjöd på -23,3° i Malmö och -29,8° i Växjö.
För den som vill läsa ytterligare lite mer om just vintermånaderna 1942 och var i landet de var kallast kan jag tipsa om faktabladet "1900-talets Varmaste och Kallaste månad". Faktabladet som gavs ut 2007 togs fram av de tidigare medarbetarna Carla -Eggertsson-Karlström och Ernest Hovmöller. Den sistnämnde påbörjade som 87-åring arbetet med faktabladet där hans gedigna kunskaper kom till stor nytta.
År 1992 uppmärksammades 50-årsjubileumet av kalluftsutbrottet 1942 med en längre artikel av tidigare medarbetaren Gunnar Rystedt i januarinumret av Väder och Vatten. De gamla numren av Väder och Vatten finns inskannade och januarinumret finns numera i digital version. Där kan den intresserade läsa artikeln "Vädermödor - ett 50-årsminne".
Extrem isutbredning bidrog till extremt kall vår
Den extrema isutbredningen under vintern bidrog också till att våren 1942 i östra Götaland blev extremt kylig. För Visbys del innebar detta en lika kall vår som under nödåret 1867. Karlshamn i Blekinge hade tillsammans med 1867 sin näst kallaste vår efter 1888. Våren 1942 blev i Kalmar den kallaste som uppmätts där och således ännu kyligare än de båda skräckvårarna 1867 och 1888. Ute på Gotska Sandön var det lika kallt som under våren 1881 och där var medeltemperaturen för perioden mars-maj 1942 under 0° (hände även 1888).
//Misha