Rapport från havet med R/V Svea vecka 6-7, 2023

Under perioden 2023-02-09 till 2023-02-16 var SMHI ute till havs med fartyget Svea för att undersöka tillståndet i våra hav. Den marina miljöövervakningen sker i samverkan med och på uppdrag av Havs- och Vattenmyndigheten (HaV).

Under expeditionen, som ingår i det svenska pelagiala övervakningsprogrammet, besöktes Skagerrak, Kattegatt, Öresund och Egentliga Östersjön. I Egentliga Östersjön genomfördes även den årliga karteringen av näringsämnen.

På grund av hårt väder under expeditionens första dygn kunde två stationer i Skagerrak inte provtas. Efter att expeditionen kom in Egentliga Östersjön var vädret mestadels lugnt och alla karteringsstationer kunder provtas.

Koncentrationen av näringsämnen i ytvattnet låg kvar på höga vinternivåer i alla havsområden utom i Kattegatt där näringsämnena redan börjat minska och ökad aktivitet hos växtplankton syntes i klorofyllfluorescens. I Egentliga Östersjön var koncentrationen av fosfat och silikat i ytvattnet normal medans halterna av löst oorganiskt kväve låg under det normala. I djupvattnet i Egentliga Östersjön var halterna av näringsämnen och svavelväte fortsatt mycket höga. I Östra och Västra Gotlandsbassängerna var det syrefritt från 70–80 m. I Östra Gotlandsbassängen ökade halterna av svavelväte snabbt till rekordhöga nivåer under 125 m djup. I Norra Egentliga Östersjön var det syrefritt från 90–100 m och här och i Västra Gotlandsbassängen var halterna av svavelväte och näringsämnen lägre än i Östra Gotlandsbassängen, men även här över det normala. Framförallt var halterna av ammonium mycket över det normala.

Nästa ordinarie expedition med Svea är planerad den 9–15 mars med start i Kalmar och avslut i Lysekil.

Resultat

Expeditionen genomfördes ombord på R/V Svea och startade i Lysekil den 9:e februari och avslutades i Kalmar den 16:e februari. 

Expeditionen inleddes med hårda vindar och två stationer i Skagerrak fick strykas, Å17 och P2. Efter det första dygnet avtog vinden och under resten av expeditionen var vädret mestadels lugnt. Lufttemperaturen varierade mellan 2 till 7 grader.

Sveas instrument för kontinuerliga mätningar av ytvatten och ström, Ferrybox och ADCP (Acoustic Doppler Current Profiler) var i gång under hela expeditionen (se fig 8 och 9). Sveas profilerande instrument under färd, MVP (Moving Vessel Profiler) kunde däremot inte köras på grund av tekniska problem.

Under expeditionen gick en av två enheter för att analyser syre ifrån vattenprover sönder och på alla stationer efter detta (Hanöbukten) ströks analys av syre i vattenprover på djup mellan 5–40 m. Mätningar av syrekoncentration från dessa djup finns därför enbart från syresensor på CTD. På dessa djup, där ingen syrebrist råder, stämmer analyser från vattenprover och mätningar med syresensor väl överens.

Extra växtplanktonprover från ytvattnet togs vid stationerna Släggö och Anholt E till ett projekt som genomförs vid Uppsala och Stockholms Universitet.

Rapporten är baserad på data som genomgått en första kvalitetskontroll och som är jämförd mot månadsmedelvärde för perioden 1991 – 2020. När ytterligare kvalitetsgranskning genomförts kan vissa värden komma att ändras. Värden som anges i rapporten har avrundats till närmaste tiondel och kan därför skilja sig från publicerade värden. Data publiceras så fort som möjligt på datavärdens hemsida, normalt inom ca en vecka efter avslutad expedition. Vissa analyser utförs efter expeditionen och publiceras därför senare.

Ladda hem data från SHARKweb

Skagerrak

Expeditionen startade med hårda vindar och två stationer i Skagerrak fick strykas på grund av detta, den västligaste Å17 och P2, på gränsen mot Kattegatt.

Temperaturen i Skagerraks ytvatten (0–10 m) hade minskat ca 2 grader i utsjön sedan januari och varierade nu mellan 5–6 °C, vid kustnära Släggö var skillnaden mot januari mindre, bara knappt en grad lägre och omkring4 grader uppmättes. Trots detta vara temperaturen på alla stationer över normal på alla besökta stationer i havsområdet. Salthalten i ytvattnet i utsjön varierade mellan 32–33 i utsjön, vilket är normalt eller något över normalt.

Vid de två västligaste stationerna, Å14, Å15 och Å16, fanns endast en mycket svag skiktning runt 20 m djup. Förutom temperaturen som var över normal i ytan så var alla parametrar inom det normala och varierade mycket lite med djupet. Vid stationen Å13 fanns ett salthalts skiktning kring 10 m och under det ökade halterna av löst oorganiskt kväve och kisel, även en liten ökning i fosfat noterades. Vid kuststationen Släggö fanns ett språngskikt runt 30 m och där ökade salthalten och koncentrationen av lösta oorganiska näringsämnen. Halterna av näringsämnen i ytvattnet var normala på höga vinternivåer. Klorofyllfluorescens som är ett mått på växtplanktonaktivitet visade generellt låga värden, med en ökad aktivitet runt djupet för språngskiktet på stationerna Å13 och Släggö.

Ingen syrebrist noterades i Skagerrak. Vid kuststationen Släggö där syrebrist ibland observeras i bottenvattnet var syresituationen god med en halt på 6 ml/l.

Kattegatt och Öresund

Temperaturen i ytvattnet (0–10 m) i Kattegatt och Öresund hade också minskat sedan januari och låg mellan 3–5 °C, varmast vid de två stationerna i utsjön (Fladen och Anholt E) där det också var något varmare än normalt. Där var också salthalten i ytvattnet högre än normalt, 27–30 psu. Även vid stationen W Landskrona i Öresund var salthalten i ytvattnet över normal och låg där på 18 psu. I Kattegatt fanns ett språngskikt på ca 20 m, under det var både salthalt och temperatur normala. I Öresund låg språngskiktet något grundare runt 15 m djup.

I Kattegatts utsjö hade växtplanktonaktiviteten kommit igång vilket syntes både i mätningarna av klorofyllfluorescens och genom att koncentrationen av näringsämnen minskat betydligt sedan i januari. Koncentrationen av oorganiskt kväve, fosfor och kisel var under det normala i det väl omblandade ytlagret, ned till 20 m. På stationen N14 Falkenberg nära kusten och i Öresund var halterna av näringsämnen normala och klorofyllfluorescensen lägre vilket tyder på att våren dröjer lite till där. 

Syresituationen i Kattegatts djupvatten var god. Ingen syrebrist (<4 ml/l) uppmättes.

Egentliga Östersjön

Temperaturen i ytvattnet varierade mellan 3–5 °C. Det var varmast i de södra bassängerna, där det var över normalt vid alla stationer. Norrut blev det kallare men det fortfarande över normalt vid flera av stationerna. Salthalten i ytvattnet varierade mellan 7–10 psu. Högst vid karteringsstationen Stevns Klint strax söder om Öresund. Salthalten i ytvattnet var över normal i Hanöbukten och Bornholmsbassängen, ca 7,9–8,0 psu, och i Gdansk bukten, 7,6 psu.

Vattnet var välblandat ned till 50–60 m djup där haloklinen började. Vid de grundare stationerna i Arkona låg haloklinen något grundare, kring 40 m. I djupvattnet var temperaturen över det normala medans salthalten var inom det normala. I Östra Gotlandsbassängen ökade halterna av näringsämnen och svavelväte kraftigt runt 125 m och var över det normala från 125 m och djupare. I Norra Egentliga Östersjön och Västra Gotlandsbassängen var halten av svavelväte fortfarande betydligt lägre än i Östra Gotlandsbassängen men trots detta över normalt och även halterna av näringsämnen ökade till över normalt vid den skarpa övergången mellan syresatt och syrefritt vatten också här. Svavelväte uppmättes vid samtliga stationer utom i Gdansk bukten, Bornholmsbassängen, Hanöbukten och Arkona bassängen. I Östra och Västra Gotlandsbassängerna var det syrefritt från 70–80 m medans det i Norra Egentliga Östersjön blev syrefritt på 90–100 m. I Arkona bassängen var bottenvattnet väl syresatt med halter mellan 5,5–7,8 ml/l. I Hanöbukten och Bornholmsbassängen förekom akut syrebrist intermediärt (<2 ml/l), i bottenvattnet var halterna högre och låg strax över 2 ml/l. Att halterna närmast botten var högre tyder på att nytt inflödande vatten nått området.

Under expeditionen genomfördes kartering av näringsämnen i Egentliga Östersjön genom att 16 stationer utöver det som normalt provtas månadsvis besöktes. Karteringsstationerna täcker in rumslig variation i varje bassäng samt Gdansk bukten och de västligaste delarna av Finska viken.

Jämfört med i januari hade inte koncentrationen av näringsämnen i ytvattnet ändrat särskilt mycket. Vid några stationer hade koncentrationen av löst oorganiskt kväve minskat något medans halten av fosfat hade ökat något vid samma stationer. I Norra Egentliga Östersjön syntes en liten ökning av både fosfat och löst oorganiskt kväve.

Karteringen visade att koncentrationen av fosfat varierade mycket lite i hela karteringsområdet. Vid majoriteten av stationerna låg koncentrationen runt 0,6 µmol/l vilket också var inom det normala. Endast vid sju stationer avvek koncentrationen från 0,6 µmol/l. Dels i norra Egentliga Östersjöns östra del (stationerna BY27 och BY28) där den var ca 0,7 µmol/l samt vid två stationer i Östra Gotlandsbassängen (BY15 och BY20) där koncentrationen istället var runt 0,5 µmol/l vilket var under normalt. Vid BY39 Ölands södra udde var koncentrationen som högst ca 0,8 µmol/l.

Koncentrationen av löst oorganiskt kväve var däremot lägre än normalt vid majoriteten av stationerna och låg mellan 2,4–4,6 µmol/l. De högsta halterna (>3 µmol/l) fanns i Norra Egentliga Östersjön med allra högst halter i den östligaste delen (>4 µmol/l, stationerna BY27 och BY28). Även vid en station i västra delen av Östra Gotlandsbassängen (BY15) samt vid BY39 Ölands södra udde var halten >3 µmol/l. Vid ett par stationer var halten inom det normala och det sammanföll i flera fall med de stationer där koncentrationen av fosfat var som högst (stationerna BY27, BY28, BY39).

Koncentrationen av silikat varierade mellan 14–17 µmol/l med högst halter i Norra Egentliga Östersjön och Västra Gotlandsbassängen. Vid två stationer var halten över normalt (BY13, Östra Gotlandsbassängen och Stevns Klint i Arkona).

Mer information om algsituationen finns att läsa i:
Algaware-rapporten

Tvärsnitt syre
Figur: Snitt som visar syrekoncentration, salthalt och temperatur från mätningar med CTD och MVP, från Skagerrak till Östra Gotlandsbassängen och vidare in i Västra Gotlandsbassängen. Förstora Bild
DIN
Figur: Koncentrationen (µmol/l) av oorganiskt kväve i ytvattnet (0-10 m). Förstora Bild
Fosfat
Figur: Koncentrationen (µmol/l) av fosfat i ytvattnet (0-10 m). Förstora Bild
 
Silikat
Figur: Koncentrationen (µmol/l) av silikat i ytvattnet (0-10 m). Förstora Bild
Syre
Figur: Syrekoncentrationen (ml/l) i bottenvattnet. Den senaste syremätningen jämförs inte med tidigare mätningar och visar därmed inte om värdet är över eller under det normala för månaden genom färgfyllda trianglar. Alla värden visas istället som färgfyllda cirklar. Förstora Bild
Temperatur
Figur: Temperaturen i ytvattnet (0-10m). Förstora Bild
Salthalt
Figur: Salthalten i ytvattnet (0-10m). Förstora Bild
 

Deltagare under expeditionen

Namn Roll Från
Lena Viktorsson Expeditionsledare, oceanograf SMHI
Sara Johansson Närsaltsanalyser,
kvalitetsansvarig, kemist
SMHI
Ann-Turi Skjevik Marinbiolog SMHI
Sari Sipilä Kemist SMHI
Anna-Kerstin Thell Kemist SMHI

Bilagor:
Färdkarta (8,7 MB, pdf)

Tabell över stationer, analyserade parametrar och antal provtagningsdjup (8,7 MB, pdf)

Figurer över månadsmedelvärden och vertikalprofiler (1,7 MB, pdf)

Expeditionsrapport från R/V Svea vecka 6-7, 2023 (10,8 MB, pdf)