Vintertid i Sverige har vi kortare eller längre kalla perioder med lufttemperaturer under noll. När denna kyla tränger ner i marken fryser vattnet till is och marken blir tjälad.
Om den kalla perioden är kort når tjälen bara någon decimeter ner, men under vintrar med långa köldperioder kan tjälen nå betydligt större djup.
Hur djupt tjälen når beror också på markens egenskaper (jordart, markvegetation med mera) och på eventuellt snödjup.
Permafrost
Om marken är tjälad året runt kallas detta för permafrost. Det förekommer i delar av de svenska fjällen. Där tinar bara det allra översta jordlagret medan tjälen består en bit ner i marken.
Problem från tjäle
När vatten fryser till is så upptar isen cirka 9% större utrymme än vad vattnet gjorde. Denna expansion gör att tjälen kan lyfta marken och när tjälen upphör (tjällossning) så sjunker marken.
Detta fenomen kan förstöra vägar och orsaka sättningar hos byggnader.
Tjälen i sig kan göra att vatten- och avloppsledningar i marken kan frysa och förstöras.
Trafikverkets sajt med tjäldjupsmätningar
En uppfattning över hur tjälen varierar över året i några delar av landet kan man få via Trafikverkets sajt med tjäldjup.
Det är viktigt att notera att dessa mätningar avser vägar, som snöröjs. Därmed går tjälen djupare.