Många svenska sjöar har bildats i sänkor. Dessa är förkastningar och sprickor i berggrunden eller ojämnheter i moränavlagringar som skapats efter inlandsisens rörelser.
Under den högsta kustlinjen, havets högsta nivå efter nedisningen, har sänkor i de lösa jordarna också formats genom havets bearbetning.
Sjöar som tidigare var havsvikar
Genom den ständigt pågående landhöjningen bildas också nya sjöar. När markytan höjs, förlorar till slut viken förbindelsen med havet. Vattnet går då från att vara en havsvik till att bli en sjö.
Gammelstadsviken och Björkskatafjärden vid Luleå är exempel på havsvikar som i modern tid har blivit sötvattensjöar.
Korvsjöar
I slingrande vattendrag kan delar av vattendraget stängas av och bilda så kallade korvsjöar.
Sjöar från meteoritnedslag
Sjöar har även skapats genom meteoritnedslag. Exempel på detta är sjöarna i Siljansringen i Dalarna och sjön Mien i Småland.
Sjöar som skapats av människan
Genom byggande av dammar för vattenkraftproduktion kan mark dämmas över så att nya sjöar bildas i landskapet. Ett sådant exempel är Håckrenmagasinet i Jämtland, som bildats genom att sjöarna Håckren, Gesten, Hottöjen, Aumen och Korsjön har dämts över.
Gruvor, kalkbrott eller sandtag som vattenfyllts, bildar också en typ av nya sjöar.
