En sjös djupförhållanden är viktig information att ha för att kunna beskriva sjön på ett bra sätt. Det är lätt att tänka sig att sjöar ser ut som djupa badkar, men i praktiken är sjödjupet ofta mycket litet i förhållande till sjöarnas utbredning. Om vi skulle rita upp sjöar skalenligt skulle de alltså snarare likna tunna skivor än badkar.
Sjödjup påverkar sjöns karaktär
En sjös karaktär och egenskaper beror delvis av sjöns djup och bottentopografi. En djup sjö har generellt större vattenvolym vilket påverkar dess omsättningstid och energiinnehåll. Dessutom påverkar sjödjupet isläggning och islossning samt hur sjön skiktas, det vill säga om det uppstår en tydlig skillnad i temperatur mellan bottenvatten och ytvatten eller inte. Detta påverkar i sin tur livet i sjön.
Som exempel kan vi jämföra två av våra större sjöar, Vättern och Hjälmaren. Vättern är djup och stor vilket ger lång uppehållstid, stort siktdjup och den isläggs sällan. Hjälmaren däremot, är stor men grund och har kort uppehållstid och sjön blir snabbt varm och kall.
Sjökartor förvaltas av SMHI men har inte officiellt ansvar
Det har inte funnits tillräckligt stort intresse eller motiv för att skapa en detaljerad nationell översyn över alla sjöars djup. Genom åren har SMHI ändå samlat på sig sjökartor på grund av olika behov att beskriva sjöars djup och volym.
Bland annat genomfördes en lyckad insamlingskampanj under 80-talet då SMHI tillsammans med Naturvårdsverket frågade efter sjödjupskartor från landets kommuner. Informationen behövdes bland annat i samband med kalkning mot försurning.
Sjödjupskartorna har arkiverats och efter hand SMHI gjort dem tillgängliga digitalt. I arbetet har andra myndigheter och ideella organisationer skickat sina sjökartor till SMHI för digitalisering och arkivering.
Idag finns en gedigen samling på närmare 10 000 sjödjupskartor i SMHIs sjöregister. De är av olika karaktär och tidsstämpel och speglar hur sjöar, men också hur sjödjupmätningar förändrats över tid. Det finns många gamla kartor, men även flera nya.
För de statliga vattnen och sjöar av intresse för sjöfart, har Sjöfartsverket ansvar för bland annat sjöinformation.
Mätning av sjödjup
Idag finns flera verktyg för att relativt snabbt och enkelt göra detaljerade djupkartor över en sjö. Ekolod med sidoscanning kan användas kopplat till GPS och på så sätt ge en tydlig bild.
Tidigare mättes djupet med handlod, en tyngd kopplad till en mätilna, från båt eller is. Lodningen gjordes från flera punkter över sjön. Djuppunkterna bands sedan ihop till isolinjer vilket kan ses på flera äldre kartor. Vid djuphålor gjordes lodningarna tätare för att på så sätt fånga den djupaste punkten.
Sjödjupskartorna som är gjorda på detta sätt är dock inte lika noggranna som om mätningen görs med GPS och ekolod.
