Fakta om Vänern

Vänern är Sveriges största sjö och Europas tredje största sjö. Från Vänerns utlopp fortsätter vattnet via Göta älv och Nordre älv till havet.

Vänern avrinningsområde är cirka 46 830 km² stort. Med en yta på 5 450 km² är det Sveriges största sjö och Europas tredje största sjö. Avrinningsområdet har en sjöprocent på 35,7% om Vänern inkluderas. 

Några vattendrag som rinner till Vänern är Klarälven, Gullspångsälven, Upperudsälven, Byälven, Norsälven, Tidan och Lidan. Från Vänerns utlopp fortsätter vattnet via Göta älv och Nordre älv till havet.  Vid mynningen i havet är avrinningsområdet cirka 51 100 km² stort.

Karakteristiska data för sjön Vänern.
Medelarea (km2)* 5450
Sjöns medelvolym (km3) 153
Största djup (m) 106
Medeldjup (m) 27
Max bredd (km) 81
Max längd (km) 150
Strandlinjens längd (km) 2007

*Medelarean är beräknad med underlag från Lantmäteriet.

Vänerns referensyta och höjdsystem

Vänerns vattennivå kan mätas i olika höjdsystem, RH00 (RH1900) och RH2000. Den kan också anges i meter över referensytan på sjökortet och detta mått är oberoende av höjdsystem.

Vänerns referensyta ligger enligt sjökortet på 43,80 meter över havet (m.ö.h.) i höjdsystemet RH1900 (RH00). Vänerns medelvattenstånd (på 44,33 m) ligger 0,53 meter över referensytan.

I RH2000 är referensytan på sjökortet 44,10 meter över havet.

Vattenståndsmätningar

Mätpunkter_Vänern
Figur 1. Vänerns avrinningsområde med de två mätplatserna Sjötorp och Sunnanå. Förstora Bild

Regelbundna vattenståndsmätningar från Vänern finns sedan 1807. Mätningar görs nu av Vattenfall. Vänerns officiella vattenstånd är ett medelvärde från två mätplatser i sjön, Sunnanå och Sjötorp på sjöns västra respektive östra sida (se Figur 1).

Medelvärdet utjämnar den starka påverkan som vind och lufttryck har på vattenstånden. Skillnaden i landhöjning orsakar en tippning av sjön mot söder och att sjön med tiden blir grundare i norr.

Se länken till lantmäteriets webbsida för mer information om apparent landhöjning och den modell som använts, NRK2005LU.

Reglering

Vänern började regleras 1937. Detta kan ses i vattenståndsmätningarna (Figur 2) där man kan se en minskning av de högsta vattenstånden efter 1937. I vattenflödesmätningarna vid Vänerns utlopp syns regleringen tydligt, då vattenflödet fått större variationer efter 1937 (Figur 3).  

Diagram över Vänerns vattennivå 1807-2022ö.
Figur 2. Vattenståndet för Vänern (meter) för perioden 1846-2022 i höjdsystemet RH1900. Förstora Bild
Diagram över vattenflödet från Vänern 1807-2022.
Figur 3. Vattenflödet vid Vänerns utlopp (kubikmeter/sekund) för perioden 1846-2022. Förstora Bild

Före regleringen var den högsta uppmätta vattenföringen 836 m³/s. Högre vattenföring har möjliggjorts genom stora vidgningar av en del älvsträckor.

Vid låga flöden och höga havsvattenstånd kan saltvatten tränga in längs botten och vålla svårigheter för Göteborgs vattenverk och en del industrier som tar sitt vatten från älven.

Statistik för Vänern

Statistik för vattenstånd och vattenföring från Vänern visas nedan. Där kan man se skillnader från före och efter reglering.

Statistik för vattenstånd och vattenföring från Vänern. Vattenföring visas i kubikmeter/sekund och vattenstånd i meter i höjdsystem RH1900.

  Före reglering 1807-1936 Efter reglering 1939-2022
Lägsta vattenstånd 43,09 43,25
Medelvattenstånd 44,34 44,33
Högsta vattenstånd 45,76 45,67
Lägsta vattenföring 286 56
Årsmedelvattenföring 543 524
Högsta vattenföring 836 1190

Data kommer från Vattenfall AB.

Mer detaljerad statistik för de stora sjöarna.

Dämningsgränser och sänkningsgränser

Det finns en övre gräns för hur stor tappningen från Vänern till Göta älv får vara, eftersom områden vid älven är känsliga för skred och översvämningar. Dämningsgränsen, som varierar mellan 44,55 m och 44,85 m vid olika tider på året, är central i vattendomen (tabellen nedan). Vid vattennivåer mellan dämningsgränsen och 30 cm över dämningsgränsen ska tappningen vara cirka 900 m³/s. Vid vattennivåer på mer än 30 cm över dämningsgränsen ska tappningen vara cirka 1000 m³/s (Figur 4).

Dämnings- och sänkningsgränser för Vänern i höjdsystem RH1900.
Dämningsgränser h ö h (m) Sänkningsgränser h ö h (m)
1 jan - 8 mars:   Jan - april 43,16
sjunkande från... 44,85 Maj 43,17
.. till 44,55 Juni 43,41
9 mars - 5 maj 44,55 Juli 43,54
    Aug 43,45
6 maj - 31 maj   Sep 43,36
stigande från.. 44,55 Okt 43,33
... till 44,85 Nov 43,3
1 juni - 31 dec 44,85 Dec 43,24
Tappning från Vänern vid olika vattenstånd
Figur 4. Tappning från Vänern vid olika vattenstånd och tider på året enligt vattendomen. Förstora Bild

Även sänkningsgränsen varierar under året. Vid bestämningen har man utgått från de lägsta kända vattenstånden för varje månad före regleringen. Då dämningsgränsen inte är överskriden får tappningen inte överskrida 900 + tillfälligtvis 30 m³/s. Den får heller inte vara mindre än att ett visst vattenflöde kan hållas i Göteborgsgrenen nedanför Kungälv för att förhindra saltvatten från att tränga för långt upp i älven.

Vid långvariga perioder med nederbörd kan det innebära att tillrinningen är större än den mängd vatten som man får tappa ur Vänern med följd att vattennivån stiger. Detta var situationen år 2000/2001.

Nya tappningsstrategier

Vattenfall tillämpade 2008–2022 en tappningsstrategi som främst syftade till att hålla nere de högsta vattennivåerna och minska risken för översvämningar. Denna strategi medförde en minskad variation i vattennivå, vilket bedöms medföra en ökad igenväxning av Vänerns stränder. Därför tillämpas sedan januari 2023 en ny tappningsstrategi där Vänerns vattennivå tillåts variera mer.

Båda dessa strategier bygger på överenskommelser mellan Vattenfall och länsstyrelsen i Västra Götaland och har tagits fram i samråd med en rad andra aktörer. Båda strategierna håller sig inom befintlig vattendom.