Is och ytvattentemperatur
Januari var en extremt mild månad och bidrog till en nästintill obefintlig avkylning av ytvattnet, höga månadsmedelvärden och ett nytt högsta rekord i Norrbyn (startår 2015) för ytvattentemperatur i januari. Den milda månaden ledde även till en låg istillväxt och isutbredning, så pass att den totala isutbredningen för januari är den lägsta de senaste 10 åren. Även lägre än säsongen 2014-2015 som gav upphov till lägsta maximala isutbredningen sedan iskarteringarna startade på 1950-talet.
Januari inleddes, precis i samma anda som det har fortsatt, med blåsigt väder och vindar från väst till sydväst. I norra Bottenviken låg en krans med 10-35 cm fastis. Utanför denna fanns på svenska sidan tunn mycket spridd drivis och på finska sidan en stampisvall. Vidare söderut fanns nyis eller tunn jämn is i skyddade vikar ner till norra Bottenhavet.
Den 10 passerade ett djupt lågtryck norr om Skandinavien samtidigt som ett högtryck etablerade sig över mellersta Sverige och gav tillfällig kyla. Nyisen bredde då ut sig i skyddade vikar i Bottniska viken, längs hela finska kusten och kring de estniska öarna. Dock revs den snabbt upp igen av nya inkommande lågtryck på Atlanten med sydväst- till västvindar. Först den 22 blev det sedan åter lite nyisbildning, men endast i norr, då en högtrycksrygg passerade. De kortvariga nordvästliga vindarna gjorde då att stråk med drivis transporterades ut till de centrala delarna av Bottenviken, där det 2 grader varma ytvattnet sedan smälte isen.
Den 26 växte ett högtryck in i norr och gav nyisbildning närmast kusterna i Bottenviken, främst i öster. Ett vindskifte avslutade sedan månaden med dominerande ostliga till sydostliga vindar och den sega stampisvallen, längs med fastiskanten på finska sidan, löstes till slut upp. Samtidigt bildades istället en ny stampisvall utanför den svenska skärgården från Skellefteå till Karlsborg.
I slutet av månaden hade fastisen i Bottenviken ökat till 15-50 cm i tjocklek, även drivisen hade växt till sig och avancerat aningen längre ut till sjöss. Söder om Norra Kvarken skedde inga större förändringar av isläget under januari. Ytvattentemperaturen sänktes med knappt 1 grad i de centrala delarna av samtliga havsbassängerna.
Ytvattentemperatur i kustvatten januari 2020 (84 kB, pdf)
Vattenstånd
Januari dominerades av lågtryck som passerade efter varandra och sydvästliga vindar. Detta gjorde att vatten pressades in mot Sveriges farvatten och månadsmedlen var flera decimeter över medelvattenståndet*.
Ratans månadsmedel var + 50,6 cm över det normala vilket var det 6:e högsta januarimedlet på platsen sedan mätningarna startade 1891. Tittar man på de olika platserna i Göteborg där det finns mätningar sedan 1887 var månadens medel på +30,3 cm den tredje högsta noteringen för januari sedan mätningarna startade.
Göteborg startår 1887 | cm | Ratan startår 1891 | cm |
---|---|---|---|
1983 | 34,6 | 1983 | 58,6 |
2007 | 33,7 | 1975 | 57,7 |
2020 | 30,3 | 2007 | 57,2 |
1993 | 29,8 | 2005 | 56,2 |
2015 | 27,7 | 1989 | 55,4 |
1916 | 27,7 | 2020 | 50,6 |
2005 | 25,2 | 2015 | 46.0 |
1975 | 24,6 | 1976 | 45,9 |
Januari inledes med västliga vindar och stigande vattenstånd som följd. Natten till den 4 januari noterade Kungsvik +83 cm och Göteborg +91 cm. Viken hade + 94 cm och några timmar senare hade Skanör -63 cm när vattnet hade pressats åt nordost på Östersjön. På Bottenviken var det en nordlig vind som pressade vattnet söderut. Vid Kalix var vattenståndet +83 cm klockan 4 och till klockan 7 hade det sjunkit till -12 cm.
Den 12 var det sydvästlig vind på Östersjön som pressade vattnet åt nordost och månadens lägsta vattenstånd observerades i Skanör med -64 cm.
Den 15 var det en sydvästlig vind på västkusten som pressade vattnet in mot kusten. Månadens högsta vattenstånd observerades i Uddevalla med +140 cm, Stenungsund hade +122 cm och Göteborg +109 cm.
Plottar man vattenstånd från 20 januari för Helsingfors i nordöstra Östersjön mot Polska Ustka i söder kan man se att Östersjön är i svängning. Högt vattenstånd i Helsingfors ger lågt i Ustka och tvärtom.
Sedan fortsatte lågtrycken att passera månaden ut och vattenstånden fortsatte att hålla sig på en hög nivå framförallt på de östra farvattnen där det var omkring 40 cm över det normala månaden ut.
*Vattenståndet i denna text anges relativt årets medelvattenstånd, ett teoretiskt beräknat medelvärde för den aktuella platsen. Vattenståndet i SMHIs observationer, prognoser och varningar anges i övrigt relativt Rikets Höjdsystem (RH 2000).
Vattenstånd vid 7 mätstationer i januari 2020 (141 kB, pdf)
Höga vågor
Många lågtryck passerade i januari och flera tillfällen med höga vågor uppstod. Det var dock inget lågtryck av kraftigare karaktär så den signifikanta våghöjden* höll sig under 6 meter på samtliga platser.
Den 3-4 passerade ett lågtryck norr om Sverige. På västkusten var det sydvästliga vindar på 17 m/s och vid Väderöarna steg den signifikanta våghöjden till 4,1 meter. På ostkusten blåste det sydväst 16 m/s och vid Huvudskär steg den signifikanta våghöjden till 4,0 meter. På Bottenhavet blåste det 22 m/s men den nordostliga vinden kom från land så den signifikanta våghöjden vid Finngrundet blev relativt liten 3,6 meter, med tanke på vindstyrkan.
Den 8 var det blåsigt framförallt på västkusten som hade en sydvästlig vind på 19 m/s. Vid Väderöarna steg den signifikanta våghöjden till 4,9 meter och vid Brofjorden till 4,3 meter. Ostkusten hade en sydlig vind på 13 m/s och vid Knolls grund steg den signifikanta våghöjden till 2,9 meter.
Månadens högsta signifikanta våghöjd observerades på västkusten den 11 då det var en sydvästlig vind på 20 m/s. Den signifikanta våghöjden vid Väderöarna steg till 5,5 meter och vid Brofjorden till 4,5 meter.
Under månadens andra hälft var det något lugnare och den signifikanta våghöjden höll sig mestadels under 3 meter.
*Signifikant våghöjd är medelhöjden för tredjedelen högsta vågor under tidsintervall som i dessa mätserier är 20-30 minuter. Avbrott i mätserierna förekommer.