Ytvattentemperatur och is
Att Bottenviken blir helt islagd i slutet av februari är vanligtvis inte förstasidesstoff i nyhetsmedia. Men, och likt förra vintern, trots att isbildningen var snabb fram till mitten av december stannade den av i ett rätt så stationärt läge med kraftigare is till sjöss endast i den nordligaste delen av Bottenviken. Även februari var allmänt mild för årstiden varför förekomsten av havsis inledningsvis var mycket begränsad. Det skulle dröja fram till den 22 innan rubriken kunde göras rättvisa.
Under den första veckan av februari rådde högtrycksbetonat väder över Bottniska viken. En hel del nyis bildades, natten mot den 7 var norra halvan av Bottenviken täckt av 5-15 cm jämn is. Då gav ett mycket omfattande lågtryck med centrum norr om Island några dagars hård västvind över norra Skandinavien, vilket bröt upp den nylagda isen och packade ihop den i Bottenvikens nordöstligaste hörn.
Under de följande tio dagarna passerade ett antal lågtryck varför isläget inte förändrade sig så mycket. Tät och sammanpackad is med vallar i nordost, gles och kringspridd is eller kortvarig nyis längs kusterna i Norra Kvarken och Bottenviken, där den centrala delen ännu var helt isfri.
Därefter svepte kyligare luft ner i kölvattnet av ett omfattande lågtryckssystem. Kylan höll sig kvar genom en högtrycksrygg och förstärktes av klara områden. Den 27 täcktes hela Bottenviken av upp till 20 cm mycket tät drivis, utmed kusterna hade den fasta isen ökat till 40-60 cm tjocklek. På månadens sista dag passerade ett lågtryck i nordost, och en råk öppnade sig i drivisen på den svenska sidan av Bottenviken.
Norra Kvarken var under första halvan av februari en övergångszon som omväxlande frös till och bröts upp, under andra halvan var området mestadels täckt av nyis eller tunn jämn is. Längre söderut var istäcket mycket blygsamt för att vara februari.
Ytvattentemperaturen förändrades inte särskilt mycket under februari. I de centrala delarna av Bottenhavet och Östersjön sjönk temperaturen med mellan en halv och en grad. Inga nya rekord noterades i maximi- eller minimitemperatur vid våra stationer under månaden.
Vattenstånd
Februari inleddes med vattenstånd över det normala på samtliga platser och längs de västra farvattnen var det omkring 60 cm över det normala. Månadsmedlen hamnade över det normala för februari.
Månadens inleddes med västlig vind längs västkusten vilket pressade vattnet in mot kusten. Vid Kungsvik steg det till +66 cm och i Uddevalla till + 88 cm. När vinden sedan avtog sjönk det tillbaka under kommande dagar och ned till något under det normala för samtliga västkuststationer.
Den 9 befann sig ett lågtryckssystem väster om Skandinavien och det var en sydlig till sydvästlig vind över Sverige som pressade vattnet i motsatt riktning. Månadens högsta vattenstånd vid en SMHI-station observerades då i Kalix med +106 cm och i Ratan steg det till +81 cm.
Längs västkusten pressade vinden vattnet in mot kusten och i Kungsvik steg det till +62 cm
Den 10-11 var det en sydvästlig vind på Östersjön som pressade vattnet åt nordost och i Skanör sjönk det till -78 cm för att sedan stiga till +63 cm när vinden avtog. Vid Kungsholmsfort sjönk det först till -25 cm för att sedan stiga till +52 cm.
Nästa tillfälle med större vattenståndsförändringar var den 17-18 då stormen Otto passerade Sverige. På Kattegatt var det en västlig vind som pressade vattnet in mot kusten. Sjöfartsverkets station i Halmstad registrerade då ett vattenstånd på +122 cm och i Falkenberg till +110 cm. I Barsebäck steg det till +98 cm och detta var den högsta februariobservationen på platsen sedan 1999.
På Östersjön pressades vattnet bort från Sverige och månadens lägsta vattenstånd observerades i Skanör med -112 cm. När vinden sedan avtog steg det till omkring +25 cm. Vid Kungsholmsfort sjönk det till -42 cm för att sedan stiga till omkring +30 cm.
Längs västkusten var det återigen blåsigt den 20 och vattnet pressades in mot kusten. I Kungsvik steg det till +73 cm och i Göteborg till +76 cm.
Mot slutet av månaden var vattenståndet omkring 20 cm över det normala på de östra farvattnen och något under det normala på de västra farvattnen.
*Vattenståndet i denna text anges relativt årets medelvattenstånd, ett teoretiskt beräknat medelvärde för den aktuella platsen. Vattenståndet i SMHIs observationer, prognoser och varningar anges i övrigt relativt Rikets Höjdsystem (RH 2000).
Vattenstånd vid 7 mätstationer i februari 2023 (420 kB, pdf)
Höga vågor
I februari observerades signifikanta våghöjder över 4 meter vid flera tillfällen på de västra farvattnen. Tittar man på månadsmedel så var de något över det normala för en februarimånad. Inga nya rekord noterades.
Den 9 var det en sydvästlig vind på 22 m/s längs västkusten och den signifikanta våghöjden vid Brofjorden steg till 4,8 meter och vid Väderöarna till 4,3 meter. Dagen efter var det en västlig vind på 19 m/s på Bottenhavet och vid Finngrundet steg den signifikanta våghöjden till 3,1 meter.
Stormen Otto passerade Sverige den 17-18 och längs västkusten var det en västlig vind på 17 m/s. Månadens högsta signifikanta våghöjd observerades då vid Väderöarna med 5,4 meter och vid Brofjorden steg den till 4,8 meter. På Bottenhavet var det en nordvästlig vind på 18 m/s och den signifikanta våghöjden vid Finngrundet steg till 3,0 meter.
Nästa tillfälle med högre vågor var den 20 då ett lågtryck passerade mellersta Sverige. Längs västkusten var det en sydvästlig vind på 19 m/s och den signifikanta våghöjden vid Brofjorden steg till 4,5 meter och vid Väderöarna till 4,4 meter.
Den 25 befann sig ett lågtryck öster om Sverige och på Östersjön var det en nordlig vind på 15 m/s. Den signifikanta våghöjden vid Knolls grund steg då till 3,8 meter.
*Signifikant våghöjd är medelhöjden för tredjedelen högsta vågor under tidsintervall som i dessa mätserier är 20-30 minuter. Avbrott i mätserierna förekommer.
