Högtrycksbetonad inledning
Högtrycket som låg över Skandinavien i slutet av september försköts något österut under de första dagarna av oktober. Högtrycket fortsatte dock att ha inflytande på det svenska vädret under den första veckan i månaden då det mestadels var uppehållsväder med en del solsken och ganska höga dagstemperaturer. Den 3-4 noterade ett par stationer i Götaland temperaturer just över 20°. Allra varmast var det i Gendalen i Västergötland där 20,5° uppmättes den 4.
I klara områden hade emellertid temperaturen sjunkit till några minusgrader under den tidiga morgonen den 1 i så gott som hela landet. I Götaland noterades månadens näst lägsta temperatur redan morgonen den 1 då det som lägst var -3.5° i Kvarn i nordvästra Östergötland. Det skulle sedan dröja anda tills den 30 innan en lägre temperatur observerades i Götaland.
Regn
I gränsområdet mellan högtrycket i öster och ett omfattande lågtryck ute på Atlanten ökade den sydliga till sydostliga vinden i styrka. I Jämtlandsfjällen fick man känningar av detta redan den 3-6. I övriga delar av södra och mellersta Sverige ökade vinden den 7-8 då det första i en lång rad av mer betydande nederbördsområden rörde sig norrut över landet. Det fanns även inslag av åska främst på västkusten, samt i Dalsland och Värmland.
I Götaland regnade det på många håll 20-30 mm dessa dagar men nederbördsmängderna blev än större i Svealand och Norrland, särskilt i de östra delarna. På ett par platser förekom dygnsnederbörd på över 50 mm och sammanlagt kom det över 80 mm från morgonen den 7 till morgonen den 9 med lokala översvämningar som följd. Bland annat fick Åsnorrbodarna i Hälsingland 96 mm, Sidsjö i Medelpad 89 mm och Höglekardalen i Jämtland 82 mm dessa dagar.
Regn och lite snö
Det första nederbördsområdet drog vidare norrut under försvagning den 9-10 och övergick i snöfall i främst Lappland och Norrbotten. De Norrlandsstationer som fick de största mängderna rapporterade mellan 20-35 mm på morgonen den 10. Med ostliga vindar längst i norr den 9 inleddes en kallare period i norra halvan av landet. Det uppmättes snödjup på dryga decimetern i norra Norrland den 10-11.
Samtidigt som det första nederbördsområdet drog vidare norrut kom redan den 9 nästa regnväder in från sydväst vilket i främst västra Götaland och västra Svealand gav ytterligare upp till 20 mm regn.
Vädermässigt var den 11 en relativt lugn dag med en del sol i söder men redan den 12 var det dags för nästa omgång då ett nytt nederbördsområde drabbade landets södra hälft. Denna gång hamnade de största regnmängderna på drygt 30 mm i mellersta Svealand. Dagen därpå var det södra Götalands tur men här kom det ”bara” 20-30 mm i Skåne, Blekinge och södra Småland.
Kallare i norr
I den betydligt kyligare luftmassan längst i norr var vädret mer högtrycksbetonat. Det var minusgrader även dagtid men kallast blev det naturligtvis i klara områden nattetid eller tidig morgon. Varje dag från den 12 till den 20 rapporterades minimitemperaturer under -10° på någon station i norra Norrland. Månadens lägsta temperatur noterades morgonen den 15 i Pajala där det som lägst var -14.6°.
Regn och översvämning
Längre söderut, närmare bestämt i nordvästra Götaland, utspelade sig månadens mest dramatiska väderhändelse den 15-16. I gränszonen mellan varm och kall luft bildades ett nära stillastående nederbördsområde på nordostsidan av ett i övrigt ganska oansenligt lågtryck över Danmark. Detta gav mycket stora regnmängder i Bohuslän och Dalsland, se tabell nedan. Den mätstation som uppmätte de största mängderna var Bäckefors i Dalsland som hade den största dygnsnederbörden på hela 78 mm den 16 och en sammanlagd mängd den 15-16 på 113 mm. I höglänt terräng i Dalsland föll en del av nederbörden som snö. I Bohuslän kom man inte riktigt upp i samma mängder men flera stationer fick totalt över 90 mm de två dygnen. De stora regnmängderna orsakade förstås många översvämningar och omfattande problem för både bil- och tågtrafiken i de drabbade områdena.
Station | Landskap | Nederbörd 15/10 (mm) | Nederbörd 16/10 (mm) | Summa (mm) |
---|---|---|---|---|
Bäckefors | Dalsland | 35.0 | 77.6 | 112.6 |
Kroppefjäll | Dalsland | 46.2 | 64.8 | 111.0 |
Erikstad | Dalsland | 45.0 | 59.8 | 104.8 |
Sanne | Bohuslän | 51.5 | 46.5 | 98.0 |
Heden | Bohuslän | 39.8 | 56.4 | 96.2 |
Uddevalla | Bohuslän | 53.0 | 38.5 | 91.5 |
Henån | Bohuslän | 59.0 | 27.7 | 86.7 |
Rörastrand | Bohuslän | 62.5 | 21.9 | 84.4 |
Komperöd | Bohuslän | 62.1 | 21.4 | 83.5 |
Även sydvästra Götaland fick sig en släng av nederbördssleven, om än i en något mindre portion. Totalt rapporterades från skånska Knopparp totalt 70 mm den 16-17.
Lite mer regn och snö
Med undantag för Skåne medförde en tillfällig högtrycksrygg uppehållsväder den 17-18. Under eftermiddagen den 18 avancerade nästa frontsystem in från väster. Nederbördsområdet var till ytan stort men mängderna som föll var mer beskedliga. Under natten till den 19 föll det åter mest i västra Götaland där man fick mellan 20-30 mm. I södra Lappland och i högre terräng i Västerbotten föll nederbörden som snö och nysnömängder på en dryg decimeter förekom. I norr passerade snöfallet bara långsamt åt nordost och den 19-20 var det i södra Norrbotten man fick nysnömängder på 1-2 decimeter.
Mildare och mer regn
Den 19 var annars en för årstiden varm dag. Det förekom temperaturer över 15° en bra bit upp längs Norrlandskusten, exempelvis i Hudiksvall där temperaturen steg till 16,2° som högst. Under kvällen den 19 och påföljande natt och morgon förekom även en del åska, främst i östra Svealand. Längst i söder var nederbörden mer seglivad och i Skåne uppmättes på morgonen den 20 åter regnmängder på drygt 40 mm i bl.a. Brösarp och Lund.
Ostadigt väder med en del kraftiga skurar fortsatte i Götaland. Gränsen till den kallare luften i norr drog sakta söderut den 20-22. På sydsidan föll en del regn över främst Svealand och på nordsidan förekom snöfall som gav några centimeter nysnö i främst Jämtland och södra Lappland. Under kvällen den 21 uppstod mer intensiv nederbörd längs frontzonen i söder och under natten fick några platser i Blekinge dryga 20 mm.
Ännu mer regn och snö
De tidigare mestadels ostliga till sydostliga vindarna vred under de följande dagarna mot en mer sydlig eller sydvästlig riktning i samband med att en högtrycksrygg växte söderut från Kolahalvön ner över västra Ryssland mot Vitryssland och Ukraina, samtidigt som ett omfattande lågtrycksområde bildades omkring Island. De tidigare ganska svaga vindarna över Norrland ökade rejält i styrka och i Jämtlands- och Lapplandsfjällen blåste det lokalt med stormstyrka främst den 23. Det fördes också in nya nederbördsområden över landet och den kyliga luften över Norrland ersattes av betydligt mildare dito.
Mest nederbörd kom det den 23-25 med nya översvämningar som följd. Värst drabbades nordvästra Götaland, Värmland, Dalarna samt bitar av Norrlandskusten. Det rapporterades åter stora nederbördsmängder på flera håll. De allra största mängderna kom den 24 i Bohuslän där Håvelund fick 72 mm och Heden fick 67 mm.
I stora delar av Norrland samt i höglänt terräng i Dalarna och Värmland föll mycket av nederbörden som snö. Månadens största snödjup på 32 cm rapporterades dels från Klippen den 23 och dels från Avasjö-Borgafjäll den 24. Den 24 hade också snötäcket sin största utbredning under månaden.
Rekordmilt
I milda sydvästliga till västliga vindar, som tidvis var hårda i fjällen och längs kusterna, ökade sedan temperaturavvikelserna i hela landet för att kulminera den 28 då man i stora delar av södra Norrland och nordvästra Svealand fick dygnsmedeltemperaturer som var mer än 10 grader över de för årstiden normala. Från södra Norrland och söderut hade man allmänt maximitemperaturer på över 15°. Så långt norrut som i Torpshammar i Medelpad noterades hela 17,6° och i Hudiksvall i Hälsingland var det som mest 17,4°.
På Observatoriekullen i Stockholm var det 16,0° som varmast och dygnsmedeltemperaturen för den 28 blev 14,2°, vilket där blev den högsta dygnsmedeltemperaturen under årets oktobermånad. Än mer anmärkningsvärt är att en så hög dygnsmedeltemperatur aldrig tidigare har uppmätts i Stockholm så sent på året sedan mätningarna startade 1756. Instrument, mätmetoder och mätförhållandena har dock ändrats genom årens lopp så det är inte helt säkert att det aldrig tidigare varit så varmt i Stockholm så sent i oktober, även om försök till korrektioner gjorts för att få mätningarna jämförbara över tid. Även på flera andra håll fick man månadens högsta temperatur den 28 eller till och med den 29.
Solglimtar men svalare
Den 29 passerade en svag kallfront österut över landet och temperaturen sjönk åter till mer normala värden i landets södra hälft medan det fortsatte vara milt i norr till den 30. Den lägsta temperaturen i Götaland noterades tidig morgon den 30 då östgötska Horn hade -4,1° som lägst. En svag högtrycksrygg var på tillfälligt besök över landet den 30-31. Därmed klarnade det upp på flera håll och solen som mest lyst med sin frånvaro tidigare under månaden fick nu möjlighet att visa sig och något bättra på de låga solskenstidssiffrorna. Nattetid sjönk förstås också temperaturen i de klara områdena och under den tidiga morgonen den 31 observerades månadens lägsta temperatur i Svealand på –10,1° i Särna. Till kvällen tangerades också lägstavärdet för hela landet under månaden då Mierkenis på drygt 600 meters höjd i mellersta Lapplandsfjällen noterade -14,6° som kallast.
Redan under eftermiddagen den 31 var det emellertid dags för nästa varmfront med tillhörande nederbördsområde att röra sig in över landet från sydväst. Det hann dock inte komma några större regnmängder innan månaden var till ända.
Temperatur och nederbörd vid 10 mätstationer i oktober 2014 (364 kB, pdf)
Detaljerad tabell över temperatur och nederbörd vid 15 stationer i oktober 2014 (88 kB, pdf)
Temperatur
För den norra halvan av landet hamnade månadsmedeltemperaturen för oktober nära den normala. I södra halvan av landet blev månaden klart varmare än normalt med avvikelser på +2° till drygt +3°. Senast det var lika milt i landets södra del var oktober 2006.
I Skåne och Blekinge där temperaturöverskotten var som störst var det inte exceptionellt varmt någon specifik dag. Däremot låg dygnsmedeltemperaturen över den normala varje dag under hela månaden utom den 30. För månadsmedeltemperaturen fattades det här bara någon eller ett par tiondelar till gällande rekordnoteringar för stationer med långa mätserier. På Hanö där mätningarna började 1944 blev det emellertid nytt rekord med en månadsmedeltemperatur på 11,9°.
Nederbörd
Med undantag för Lappland och norra Norrbotten var årets oktober blötare eller mycket blötare än normalt. De största nederbördsöverskotten fick man i landets mellersta delar där det på sina håll föll mer än tre gånger så mycket som normalt. Även nederbördsmässigt var årets oktober ganska lik oktober 2006.
Allra mest nederbörd kom det i Bohuslän. Där satte också Heden med 333 mm nytt svenskt rekord för oktober månad. Det tidigare rekordet var på 330 mm och uppmättes i oktober 1967 i Dingle också det i Bohuslän.
Snö
Snömängderna var tämligen beskedliga under månaden. Månadens största snödjup på 32 cm rapporterades från Klippen den 23 och Avasjö-Borgafjäll den 24, båda i södra Lapplandsfjällen. Då hade snötäcket i landet också sin största utbredning under månaden.
De höga temperaturerna i slutet av månaden medförde förstås att snötäcket krympte avsevärt.
Solskenstid
Årets oktober bjöd på de flesta håll på betydligt mindre sol än normalt. Men med de soligare dagarna i slutet av månaden så blev det inga nya bottenrekord satta. I fjälltrakterna från Jämtland och norrut var förhållandena däremot de motsatta med betydligt mer sol än normalt. I Katterjåkk där mätningar pågått sedan 1972 blev det till och med nytt oktoberrekord med 85 timmar. I Abisko fick man 94 timmar och där var månaden den soligaste sedan 1976. I närbelägna Tarfala uppmättes dock bara 32 timmar. Detta berodde dels på att närbelägna berg skymmer solen mycket, särskilt under vinterhalvåret, men det måste också ha varit mer moln över Kebnekaiseområdet. Allra soligast bland SMHIs få strålningsstationer blev Storlien-Visjövalen där det noterades 97 timmar i oktober.
Åska
Årets oktober var ganska normal vad gäller förekomst av åska över landet. Den åska som bildades var i huvudsak koncentrerad till två perioder. Mest åska fick man den 7-10 i främst västra Götaland och sydvästra Svealand. Den andra perioden var den 19-20 och då låg tyngdpunkten för blixtnedslag över östra Svealand.
Förklaring till åsk- och blixtkartorna
Norrland | +17.6° den 4 och den 28 Torpshammar (Medelpad) |
---|---|
Svealand | +19.7° den 2 Säffle (Värmland) |
Götaland | +20.5° den 4 Gendalen (Västergötland) |
Norrland | -14.6° den 15 Pajala (Norrbotten) och den 31 Mierkenis (Lappland) |
---|---|
Svealand | -10.1° den 31 Särna (Dalarna) |
Götaland | -4.1° den 30 Horn (Östergötland) |
Norrland | 207.6 mm Åsnorrbodarna (Hälsingland) |
---|---|
Svealand | 219.7 mm Storbron (Dalarna) |
Götaland | 333.0 mm Heden (Bohuslän) |
Norrland | 6.0 mm Svappavaara (Lappland) |
---|---|
Svealand | 35.1 mm Svenska Högarna (Uppland) |
Götaland | 33.0 mm Visingsö A (Småland) |
Norrland | 1041.0 hPa den 6 Haparanda (Norrbotten) |
---|---|
Svealand | 1036.6 hPa den 6 Örskär (Uppland) |
Götaland | 1032.9 hPa den 6 Gotska Sandön (Gotland) |
Norrland | 978.8 hPa den 27 Karesuando (Lappland) |
---|---|
Svealand | 992.1 hPa den 20 Malung (Dalarna) |
Götaland | 993.1 hPa den 20 Väderöarna (Bohuslän) |
Norrland | 32 cm den 23 Klippen och den 24 Avasjö-Borgafjäll (Lappland) |
---|---|
Svealand | 14 cm den 23 Gördalen (Dalarna) |
Götaland | 3 cm den 16 Bäckefors (Dalsland) |