Maj 2023 - Torrt i nästan hela landet

Temperatur 

Temperaturen för hela maj månad låg allmänt mellan 0 och 1°C över det normala jämfört med referensperioden 1991-2020. Fläckvis i landskapen kring de stora sjöarna och vidare upp över Norrlands kust- och inland har maj i år avvikit med 1 till 2°C över det normala. I Dala- och Jämtlandsfjällen låg istället maj månadstemperatur strax under det normala. Det gäller även vid Norrbottenskusten, där Storön låg 1,2°C under referensperiodens normalvärde vilket var landets största negativa avvikelse.

För vissa stationer stack årets maj ut gällande månadens medeltemperatur. Men av anledning av den varma sommaren 2018 är det inte långt bak i tiden vi hittar en varmare maj. Däremot var det för Örskärs (Uppland, startår 1937) och Gotska Sandöns (Gotland, startår 1880) del den tredje respektive fjärde varmaste maj som uppmätts.

Den 14 maj noterades årets första högsommardag. Varmast var det då i Västerås med 26,3°C vilket var årets dittills högsta temperatur samt månadens näst högsta temperatur. Månadens högsta temperatur på 26,6°C uppmättes på Kalmar flygplats i Småland den 31 maj. Månadens lägsta temperatur på -14,1°C uppmättes i Tarfala i Lappland den 3.

Fler avvikelsekartor med normalperiod 1991-2020 och referens­normalperiod 1961-1990

Jämförelse med tidigare majmånader i Sverige och globalt

Nederbörd

Årets maj blev allmänt högtrycksbetonad och Atlantens lågtryck lyckades sällan nå in med nederbörd mer än i fjälltrakterna. Maj 2023 blev därför i stort torrare än normalt och är den torraste maj sedan 2018. Störst avvikelse var det på fastlandet i sydöstra Götaland där flera stationer stack ut. I fjällkedjan och norra Norrlands inland var nederbörden runt det normala, likaså lokalt längre söderut.

I skånska Osby (startår 1931) uppmättes den blygsamma månadsnederbörden på 5,5 mm vilket är det lägsta sedan 1978 och den andra torraste maj sedan mätningarnas start. Blekinges station Hanö (startår 1882) uppmätte sin femte torraste maj månad med 2,0 mm. I småländska Växjö (startår 1860) var det den torraste maj sedan 1947 och i Jönköping (Småland, startår 1859) sedan 1941. Ytterligare en småländsk station stack ut, nämligen Hässleby (startår 1901) som hade sin näst torraste maj med 4,6 mm. Här var endast maj 1947 torrare med 3,0 mm.

Stora nederbördsmängder i mitten av månaden

Under månadens första dygn passerade ett lågtryck över landets södra delar med regn. Därefter följde en torr period med endast lite regn den 12 kopplat till en väderfront som trotsade det rådande högtrycket och låg tvärs över södra Norrland.

Högtrycket förflyttades under denna period långsamt österut och den 15 blev lufthavet alltmer labilt över landet. Det genererade skurar över främst Götaland och Norrlands inland. Över Visingsö uppnådde eftermiddagsskurarna skyfallsintensitet.

Störst mängder föll under dygn 16 och 17 när en maktkamp utspelade sig mellan ett 5b-lågtryck söderifrån och lågtryck ute på Norska havet. Förutom den tidvis kraftiga nederbörden kopplad till lågtryckens fronter uppstod också labilitet i lufthavet däremellan som genererade regn- och åskskurar.

Både Parkajoki (Norrbotten, startår 1960) och Ytterberg (Härjedalen, startår 1943) uppmätte under den 17 respektive den 16 stationernas största dygnsnederbörd någonsin i maj med 28,0 mm respektive 28,2 mm. Parkajokis tidigare majrekord i dygnsnederbörd var 23,0 mm år 2003.

Saittarova (Norrbotten, startår 1917) fick sitt blötaste majdygn på 96 år med 37,8 mm den 17. Ett lika högt majvärde för Saittarova återfinns från den 27 maj 1927.

Även i söder förekom kraftiga skurar som lokalt gav dryga 30 mm den 16.

Under månadens andra halva var det åter torrt undantaget de skurar som uppstod av ytterligare en kollision av väderfronter den 22 och 23 tätt följt av ett regnområde i norr den 24. Under denna period föll det som mest under ett dygn i Uddevalla med 31,2 mm.

Den 27 bröt sig ett atlantiskt lågtryck igenom barriären på det rådande högtrycket och förde in en del regn över fjällen och norra Norrland.

Månadens största nederbördsmängd på 50,7 mm i smält form uppmättes i Los i inre Hälsingland den 16. I södra Sverige uppmättes som mest 32,5 mm i Falköping i Västergötland den 16.

Temperatur och nederbörd vid 10 mätstationer i maj 2023 (678 kB, pdf)

Detaljerad tabell över temperatur och nederbörd vid 15 stationer i maj 2023 (24 kB, pdf)

Vind

Maj 2023 var övervägande högtrycksbetonad och då främst över landets södra delar. Jämfört med normalperioden 1996-2015 blåste det här kring eller något under det normala. I norr inverkade nordgående lågtryck som tidvis gav tilltagande vind. Här blåste det allmänt kring eller något över det normala. I trakterna kring Tarfala var månadens medelbyvind den högsta sedan 2018.

Månadens högsta medelvind på 31,1 m/s och byvind med orkanstyrka 34,3 m/s levererade Stekenjokk (1037 möh) i södra Lapplandsfjällen natten mellan den 30 och 31. Ett djupt lågtryck över Nordnorge gav upphov till den kraftiga nordvästvinden.

Utanför fjällen blåste det som kraftigast över Väderöarna i Bohuslän i samband med ett nordgående 5b-lågtryck och lågtryck ute på Norska havet. Nordvästvinden tilltog natt mot den 17 där medelvinden som mest uppmätte 18,6 m/s och byvinden stormstyrka på 24,8 m/s.

Snö

I början av månaden låg snögränsen från norra Värmland, strax väster om Siljan och tvärs över Hälsingland.

Gränsen retirerade långsamt men tog fart när försommarvärme svepte in över kust- och inlandet under månadens andra vecka. Runt mitten av månaden var det främst i fjälltrakterna som snötäcket låg utbrett. I norra Norrlands kust- och inland fanns det fläckvis kvar snö. Natt mot den 17 passerade ett lågtryck med kyligare luft och nysnö över främst Härjedalen och Dalarna men även på sina håll i övriga södra Norrland. Det var förvisso snö som snabbt smälte till dagen därpå men hann innan dess mätas och uppnå månadens största snödjupsökning. Storlien-Storvallen i Jämtlandsfjällen rapporterade 18 cm nysnö, Lillhamra i Dalarna 17, Ytterberg i Härjedalen 15, Los i inre Härjedalen 12 och Ytterhogdal i inre Hälsingland 10 cm. Dagen därpå förflyttade sig nederbördsområdet i form av regn norrut där det i norra Norrbotten helt eller delvis övergick i snö. Saittarova i Norrbotten uppmätte då 10 cm nysnö.

Mot slutet av månaden kvarstod snön endast i fjälltrakterna. Katterjåkks en gång imponerande snödjup hade reducerats till mindre än en sjättedel av snödjupet vid månadens start.

Månadens största snödjup på 137 cm uppmättes i Katterjåkk, Lappland den 2.

Solskenstid

Maj 2023 blev på flera håll ovanligt solig till följd av det övervägande högtrycksbetonade vädret. I söder var det särskilt soligt och för flera stationer med längre kontinuerlig mätserie var årets maj 2000-talets hittills näst soligaste efter 2018. Detta gäller stationerna Borlänge (Dalarna, startår 1987), Karlstad (Värmland, startår 1950), Norrköping (Östergötland, startår 1955), Stockholm (Uppland, startår 1983), Växjö (Småland, startår 1983) och Visby (Gotland, startår 1952). I Göteborg (Västergötland, startår 1983) blev maj till och med rekordsolig med reservation för att data delvis fått interpoleras i efterhand.

Även längs Norrlandskusten var det soligt och Luleå tangerade 2013 års maj som näst soligast under 2000-talet.

I de norra fjälltrakterna drog det tidvis in en del moln från de atlantiska väderfronter som utmanade högtrycket. Här räcker det att gå tillbaka till något av de senaste åren för att hitta en soligare maj månad.

Åska

Under maj månad skedde blixturladdningar under 12 av månadens 31 dygn. Särskilt labilt var det den 15 och 16 samt under perioden den 21-23 i samband med kolliderande luftmassor. Det mest aktiva dygnet var det den 23 med 909 urladdningar över Svealand och Norrlands kust- och inland.

Vädret dag för dag

Klassiskt aprilväder i början av maj

Den kyliga luftmassa som präglade vädret i slutet av april lät sig inte påverkas av att försommarmånaden maj var runt hörnet. Maj månad invigdes därmed kyligare än normalt jämfört med referensperioden 1991-2020.

Ett lågtryck passerade den 1 österut över landets södra delar och förde med regn som i nordvästra Svealand föll som blötsnö. Där Närkeslätten möter Kilsbergen och en bit in i Värmlands djupa skogar rapporterade flera stationer en dygnsnederbörd på över 20 mm. Även i norra Bohuslän och Dalsland passerade ett kraftigt regnstråk. I Norrland strålade solen från en klarblå himmel men fick ganska snart dela scenen med blomkålsliknande cumulusmoln, också kallade stackmoln. På sina håll förekom det eftermiddagsskurar med inslag av snö. Norrland upplevde klassiskt aprilväder i maj.

Regn dröjde sig kvar i sydost under morgonen den 2 men kort därefter släppte lågtrycket sitt grepp om landet och fortsatte sin upptäcktsfärd upp över Finland. Götaland bjöds på sol med enstaka cumulustussar som bildades över Småländska höglandet. Norrland gjorde ett försök att dela med sig av aprilvädret till Svealand men i den torra luften genererade stackmolnen mest fallstrimmor, eller virga.

Den 3 och den 4 var det aprilväder i stort sett hela landet. Nätterna var kalla och minusgrader förekom även lokalt ner över Götaland. Månadens lägsta temperatur på -14,1°C uppmättes den 3 i Tarfala.

Högtryck från Atlanten

Natt mot den 5 smög sig ett högtryck in västerifrån och stabiliserade väderläget. Den torra luften, svaga vinden och nästintill stjärnklara natten gav låga temperaturer i stora delar av landet. I fjällen rapporterades som lägst -13,8°C och i övriga Norrland samt Dalarna närmare -10°C. Längre söderut sjönk temperaturen till runt -5°C. Junsele i Ångermanland och Målilla i Småland upplevde den kallaste majnatten sedan 1980-talet.

Dagtid innebar högtrycket en dämpad konvektion. Med andra ord strålande sol och endast några fåtal oskyldiga cumulusmoln som främst dök upp i landets ostligaste landskap. Frampå dagen växte de snarare på bredden än på höjd. I norra Norrland svepte höga slöjmoln tidvis förbi. I sydligaste Götaland fick man hålla i hatten i den tilltagande vinden som skvallrade om annalkande mildluft. Men det skulle dröja ett par dagar för mildluften att anlända till våra breddgrader.

Högtrycket fortsatte prägla vädret den 6 och 7 samtidigt som det långsamt försköts österut. Solen dominerade den klarblå himlen där tunna höga slöjmoln stundtals passerade. I norr var slöjmolnen något tätare den 7. Ett fåtal gånger per år uppstår dygn där ingen av Sveriges väderstationer uppmätt någon nederbörd. Den 6 var ett sådant dygn.

Försommarvärmen kom smygande

Den ostliga placeringen av högtrycket gynnade en sydlig vindriktning och varmare luft letade sig norrut över landet. Den 8 närmade sig dagstemperaturen 20°C över Götaland, Svealand och Norrlands kustland. Solen strålade över stora delar av landet med endast några passerande moln längst upp i norr. Tiden var för många kommen att åter igen flytta sitt intag av mat och dryck utomhus efter mer än 2 veckor av kyligt väder.

Den 9 till 11 visade termometern på flera håll dryga 20°C. Mariestad noterade den 9 årets dittills högsta temperatur med 22,2°C samt överträffade sin egna insats redan den 11 med 24,0°C tätt följt av Piteå med 23,5°C.

För den meteorologiska sommaren var den 8 startskotten för ett raskt avancerande långt norrut över landet. I norra Norrland var sommarens intåg ovanligt tidig samtidigt som även vintern ovanligt tidigt lämnade de sista fjällstationerna.

Under perioden den 9 till 11 genomförde lågtryck ute på Atlanten tappra försöka att nå in över landet men det bestående högtrycket höll emot och det soliga vädret höll i sig på de allra flesta håll. Skurar fastnade på den norska sidan av fjällen men ett fåtal tog sig över till de svenska fjälltrakterna. Solen varvades med moln över främst västra Svealand och Norrland. I landets södra delar gav Atlantens lågtryck upphov till ganska blåsigt väder. Den 10 tappade högtrycket tillfälligt greppet om norra Norrland när en varmfront smög sig in västerifrån och förde med sig en del moln och regn som drog bort framåt eftermiddagen.

Årets första högsommardag

Helgen den 12 till 14 blev högtrycksbetonad och sommarvarm. En svag väderfront från ett passerat lågtryck sträckte sig tvärs över södra Norrland den 12 och 13. Här förekom skurar och moln som under eftermiddagarna i viss mån luckrade upp sig. I övriga landet fortsatte solen skina och den 13 bildades enstaka stackmoln över Småland och Västergötland men även upp över Dalarna och södra Norrland.

Inför den morgonpigge, eller de som ännu var uppe och firade Loreens seger, steg solen upp mot en klarblå himmel i större delen av landet under småtimmarna den 14. Med solens hjälp steg temperaturen dagtid upp till månadens näst högsta temperatur på 26,3°C grader i Västerås. Årets första högsommardag hade anlänt. Det blev även högsommarvarmt med dryga 25°C i Sala och Uppsala. Lufthavet var något mer labilt än föregående dagar och framåt eftermiddagen växte stackmoln till sig över delar av Götaland, Svealand och södra Norrland. I västra Götaland förekom regn- eller åskskurar.

Dramatik i lufthavet

Högtrycket gav till sist vika den 15 och lämnade utrymme för instabilitet och dramatiskt väder. Vädret kunde kortfattat för hela landet summeras till ”Sol som frampå dagen varvas med stackmoln och skurar. På sina håll med åskinslag”. Över Visingsö uppnådde skurarna skyfallsintensitet i två olika impulser under tidig eftermiddag.

Den 16 adderades ytterligare dramatik i form av ett så kallat 5b-lågtryck som närmade sig söderifrån. Under dagen förde det med sig regn över främst östra delarna av Götaland och Svealand men under sena eftermiddagen även upp över Norrland. Därefter kolliderade lågtrycket med ytterligare ett lågtryck inkommande från Atlanten. Luftmassan däremellan genererade skurar och i ett stråk från Västergötland och upp över Norrlands inland förekom åska. På flera håll föll större regnmängder och månadens största dygnsnederbörd uppmättes denna dag i Los, inre Hälsingland, med 50,7 mm i smält form.

Sommarens hastiga bakslag

Ur lågtryckskollisionen formades natten mot den 17 ett enda lågtryck över landets norra delar. Kyligare luft svepte ner och snö föll över Dalarna och södra Norrland. Det mesta av snön föll under natten eller tidig morgon vilket turligt nog för meteorologerna innebar att väldigt lite hann smälta bort innan snödjupsmätningen som sommartid dagligen sker kl 8. Störst snödjupsökning mätte Storlien-Storvallen med 18 cm nysnö. Ytterligare en handfull stationer i Dalarna och Härjedalen uppmätte mellan 8 och 17 cm nysnö.

I övriga landet dominerade molnen med tidvis regn. Götaland nåddes av lågtryckets kallfront och regn framåt eftermiddagen. Inslag av snö förekom så långt söderut som Småland och i inre Västergötland kom rapporter om både snöinslag och hagel. Högsommarvärmen från helgen var ett minne blott och temperaturen steg i respektive landsdel som mest upp till knappa 17°C i Skåne och Tornedalen, 16°C i Mälardalen och 14°C i Ångermanland. Utöver ovan nämnda parametrar bjöd den 17 även på blåsigt väder i stort sett i hela landet och månadens näst största dygnsnederbörd på 37,8 mm i Saittarova, Norrbotten.

Åter högtryck och tillfälligt svalare

Den 18 tog ett högtryck över Brittiska öarna kommandot och fördrev lågtrycket mot Barents hav. Dess fronter dröjde sig kvar över Västerbotten och Norrbotten med regn eller blötsnö men ersattes framåt eftermiddagen med alltmer sol. I övriga landet blev det tämligen odramatiskt med sol och över delar av västkusten oskyldiga små somriga stackmoln. Temperaturen steg en eller ett par grader jämfört med gårdagen men låg fortfarande blygsamt under det normala jämfört med referensperioden 1991-2020.

Den 19 blev det åter igen en solig dag men inledningsvis förekom en del täta moln över norra Bohuslän och Dalsland. Frampå dagen bildades stackmoln över Värmland och längre söderut passerade tunna höga slöjmoln. I norra Norrland lyckades ett frontsystem kopplat till ett lågtryck ute på Norska havet ta sig igenom högtryckets barriär med en del moln och lokala skurar. Temperaturen låg som högst i samtliga landsdelar på dryga 20°C.

Sol och värme

Perioden den 20 till 22 höll sig huvudsakligen högtrycksbetonad, solig och temperaturen steg stadigt dag för dag. Det blev åter högsommarvärme den 21 och 22 så långt norrut som Älvsbyn i Norrbotten. Men perioden präglades också lokalt av kraftiga regn- eller åskskurar som kvällen den 21 dök upp kring gränsen mellan Halland och Småland. Den 22 förekom de även över nordvästra Götaland kvällstid samt dagtid över Närke och Värmland. I Uddevalla var de särskilt kraftiga och 31,2 mm regn uppmättes under dygnet.

Kollision av väderfronter

Den 23 närmade sig ett lågtryck från Finland samtidigt som lågtryck med dess tillhörande fronter pressade på västerifrån. Däremellan uppstod labilitet i lufthavet som genererade åskskurar över främst Svealand och södra Norrland. Den 23 blev dygnet med flest blixturladdningar under månaden. Regn eller skurar dök även upp över västra Götaland och Norrbotten. Solen visade sig en del över de östra delarna av Götaland och Svealand samt stora delar av Norrland, i övrigt dominerade molnen.

De något svaga lågtrycken över landet utmanades den 24 av ett lågtryck som redan den 22 passerade över Grönland och fördjupades över Island den 23. Under morgonen den 24 nådde dess kallfront med tillhörande regn och ökad molnighet Norrlands fjälltrakter och under eftermiddagen även kust- och inlandet. Innan dess hann temperaturen nå upp långt över 20 grader på flera håll. Vinden tilltog under dagen från Svealand och norrut. Stekenjokk uppmätte orkanstyrka på 33,4 m/s i byvinden.

Det djupa lågtrycket höll sig längs gränsen mellan Norska havet och Grönlandshavet vilket är en relativt nordlig placering. Därmed påverkades inte södra delarna av landet som snarare fick högtrycksbetonat väder med sol, somriga cumulusmoln och runt 25°C.

I kallfrontens kölvatten

Lågtrycket tog den 25 sikte på Svalbard samtidigt som det långsamt försvagades. Dess kallfront passerade under natten även landets södra delar och dagtid låg temperaturen betydligt lägre över landets västra landskap samt stora delar av mellersta och norra Norrland. I Östersjölandskapen dröjde sig den varma luften kvar en sista dag. I Norrland och östra Svealand varvades sol med moln och lokalt någon skur. I fjällen förekom inslag av snö. Över övriga landet prydde solen ensamt himlavalvet.

Ur kallfronten bildades ett litet dellågtryck natt mot den 26 som fram till tidig morgon bjöd södra Norrland på regn innan det begav sig vidare österut över Finska viken. Dagen bjöd på sol men på eftermiddagen också stackmoln som i Norrland var något tätare och genererade skurar. Främst i norr var både den 25 och 26 ett par blåsiga dagar.

Ett nytt lågtryck fördjupades den 26 över Island som mätte sina krafter med det högtryck som växte sig in över de Brittiska öarna. Båda parter tog sikte österut.

Den 27 startade med en del moln över Svealand och södra Norrland som på dagen tunnades ut och gav utrymme för sol. I Götaland blev dagen allmänt solig och i norra Norrland ökade molnigheten långsamt västerifrån av det annalkande isländska lågtrycket.

Natt mot Mors dag och Pingstdagen den 28 passerade regn över Svealand och Norrland som på dagen följdes av växlande molnighet och lokala skurar. Längre söderut minskade molnigheten och dagen bjöd på soligt väder. I hela landet blev dagen blåsig i samband med det nordligt passerande lågtrycket.

SMHI-anställda på vift och lågtryck över Nordnorge

Den 29 startade dagen soligt men molnigheten ökade därefter över mellersta och norra Norrland följt av regn som i fjällen fick snöinslag. Över landets södra delar letade sig höga tunna slöjmoln in västerifrån.

Plötsligt gick ryktet bland meteorologerna om ett ovanligt ljusfenomen som mitt på dagen uppenbarades över stora delar av Västergötland, Östergötland och Södermanland. De höga slöjmolnens iskristaller bröt solens strålar. Krönikeskrivaren begav sig skyndsamt ut på balkongen efter tips från kollega samtidigt som flera SMHI-anställda flockades på Norrköpingskontorets innergårdar. En halo är i sig inget ovanligt fenomen men dess olika komponenter innehar olika grad av sällsynthet. Just denna dag syntes förutom den vanliga 22°-ringen också en ovanlig horisontalcirkel som löpte genom solen och 360° runt himlavalvet. Horisontalringen hade även två lysande bisolar på 120°.

De två sista dagarna av maj präglades av ett lågtryck som natt mot den 30 passerade norr om Island och landsteg i Nordnorge samma kväll. Kraftig nordvästvind över fjällkedjan bildade böljande struktur på molnen över Norrland som under den 30 bredde ut sig från Storsjön och norrut med lokala skurar. Den 31 expanderade utbredningsområdet av molnen över Härjedalen, Medelpad och Hälsingland. Solen visade sig stundtals i norr och i söder skymdes den endast av något enstaka moln. Stekenjokk stod för månadens kraftigaste vind. Medelvinden uppnådde natt mot den 31 31,1 m/s och byvinden orkanstyrka på 34,3 m/s. Månadens högsta temperatur uppmättes den 31 på Kalmar flygplats i Småland med 26,6°C.

Dygnsnederbörd på minst 40 mm maj 2023 (4 kB, pdf)

Medelvindhastighet vid kuststationer på minst 21 m/s i maj 2023 (5 kB, pdf)