Nollgenomgångar

När temperaturen ofta växlar omkring noll grader får det konsekvenser för bland annat vinterväghållning och för jordbruk. Begreppet nollgenomgångar är ett mått på antalet dygn med denna temperaturväxling. Nollgenomgångarna ser generellt ut att minska i landet till kommande sekelskifte, utom i mellersta och norra Sverige där de kan komma att öka.

Nollgenomgångar definieras som antalet dygn då dygnets högsta temperatur två meter över marken varit över 0ºC under samma dygn som dygnets lägsta temperatur varit under 0ºC.

Sammanställning av nollgenomgångar

För drygt 190 väderstationer i landet har genomsnittligt antal nollgenomgångar beräknats under perioden 1945-2020. Före 1961 saknas en del data i databasen varför statistiken före 1961 kan komma att ändras när mer data har digitaliserats och därmed finns tillgänglig i databasen.

För ca 130 stationer har antalet nollgenomgångar under perioden 1961-1990 kunnat jämföras med perioden 1991-2020 och förändringens statistiska signifikans har kunnat undersökas. Resultaten har analyserats och nedan visas kartor för genomsnittliga antalet nollgenomgångar mellan 1961-2020.

De vänstra kartorna illustrerar årsmedel eller medelvärdet för varje årstid. De högra kartorna visar förändringen mellan 1991-2020 och standardnormalperioden 1961-1990 för respektive station. Röda punkter representerar en ökning av nollgenomgångar medan de blå visar en minskning. Orange och ljusblå punkter visar förändringar som inte är statistiskt säkerställd medan mörkt röda och mörkt blå punkter anger stationer med statistiskt säkerställda förändringar.

Stapeldiagrammen visar även årsmedel av antalet nollgenomgångar för perioden 1961-2020 för hela Sverige samt via länk för landsdelarna Götaland, Svealand, södra Norrland och norra Norrland.

Medelvärde och differens för hela året

Mellan åren 1961-2020 hade mellersta Sverige i genomsnitt flest antal nollgenomgångar per år (över 100 stycken). Resten av landet hade mellan 80-100 stycken med undantag för områden runt Vänern, Skåne och Götalands och Svealands kust som hade färre.

En jämförelse av perioden 1991-2020 med perioden 1961-1990 ger ett splittrat intryck. Det är ungefär lika många stationer som uppvisar en ökning som minskning av antalet nollgenomgångar under året som helhet.

Årsmedel för antalet nollgenomgångar under 1961-2019
Årsmedel för antalet nollgenomgångar under 1961-2020 Förstora Bild
Förändring av antal nollgenomgångar mellan 1991-2019 och 1961-1990.
År. Förändring av antalet nollgenomgångar från perioden 1961-1990 till 1991-2020. Röda punkter – ökning, blå punkter – minskning. För detaljer, se text. Förstora Bild

Antal nollgenomgångar för helåret

Diagrammet nedan visar medelvärdet av antal nollgenomgånger för alla stationer som varit i drift under respektive år. Vi ser ingen tydlig trend i data för Sverige som helhet.

Årsmedel för antal nollgenomgångar.
Stapeldiagrammet visar årsmedel för antal nollgenomgångar för hela Sverige under 1945-2020. Referensperiod 1961-1990. Förstora Bild

Stapeldiagram för årsmedel för hela Sverige, norra Norrland, södra Norrland, Svealand och Götaland. (146 kB, pdf)

Medelvärde och differens under våren

Under våren (mars, april och maj) var antalet nollgenomgångar 30-50 stycken över större delen av hela landet. Vänernområdet och hela kusten hade lite färre nollgenomgångar, medan södra Norrland vanligtvis hade något fler. Notera att våren är den årstid som har flest nollgenomgångar.

Antal nollgenomgångar i Götaland och Svealand har på de flesta stationerna minskat från perioden 1961-1990 till 1991-2020 och på många stationer är minskningen statistiskt säkerställd (mörkblå punkter). I Norrland däremot har ingen statistiskt säkerställd förändring skett.

Medelvärde under våren för antalet nollgenomgångar under 1961-2019.
Medelvärde under våren för antalet nollgenomgångar under 1961-2020. Förstora Bild
Förändring av antal nollgenomgångar under våren mellan 1991-2019 och 1961-1990.
Vår. Förändring av antalet nollgenomgångar från perioden 1961-1990 till 1991-2020. Röda punkter – ökning, blå punkter – minskning. För detaljer, se text. Förstora Bild

Antal nollgenomgångar för våren

Under 2000-talet ser vi att det varit  vanligt med färre nollgenomgångar jämfört med refernsperioden 1961-1990.

Vårmedel för antal nollgenomgångar.
Stapeldiagrammet visar medelvärdet per år under våren för hela Sverige under 1945-2020. Referensperiod 1961-1990. Förstora Bild

Stapeldiagram för våren för hela Sverige, norra Norrland, södra Norrland, Svealand och Götaland. (131 kB, pdf)

Medelvärde och differens under sommaren

Som väntat erhölls minst antal nollgenomgångar under sommaren (juni, juli och augusti). Götaland och Svealand saknade i stort sett nollgenomgångar, medan Norrland utom fjällen hade 0-4 stycken och i fjällen 4-10 stycken.

Trots att differensen visar att antalet nollgenomgångar i stort sett minskat under sommaren, är sanningen mer att förändringen är väldigt nära noll. I Norrland har det på många stationer emellertid skett en statistiskt säkerställd minskning av antalet nollgenomgångar (mörkblå punkter) under sommaren.

Medelvärde under sommaren för antalet nollgenomgångar under 1961-2019.
Medelvärde under sommaren för antalet nollgenomgångar under 1961-2020. Förstora Bild
Förändring av antal nollgenomgångar under sommaren mellan 1991-2019 och 1961-1990.
Sommar. Förändring av antalet nollgenomgångar från perioden 1961-1990 till 1991-2020. Röda punkter – ökning, blå punkter – minskning. För detaljer, se text. Förstora Bild

Antal nollgenomgångar för sommaren

För sommaren ser vi ingen tydlig trend i Sverige som helhet. Däremot ser vi från länken nedan en tydlig nedgång i Götaland och Svealand.

Sommarmedel för antal nollgenomgångar.
Stapeldiagrammet visar medelvärdet per år under sommaren för hela Sverige under 1945-2020. Referensperiod 1961-1990. Förstora Bild

Stapeldiagram för sommaren för hela Sverige, norra Norrland, södra Norrland, Svealand och Götaland.  (137 kB, pdf)

Medelvärde och differens under hösten

Medelvärdet för hösten (september, oktober och november) visar att antal nollgenomgångar var 10-30 stycken i Götaland och Svealand, medan Norrland hade 20-40 stycken.

Antalet nollgenomgångar har minskat på fler stationer än där en ökning skett vid jämförelse mellan perioden 1991-2020 och standardnormalperioden 1961-1990. En ökning har emellertid skett i västra Götaland och på några platser där, är den statistiskt säkerställd.

Medelvärde under hösten för antalet nollgenomgångar under 1961-2020.
Medelvärde under hösten för antalet nollgenomgångar under 1961-2020. Förstora Bild
Förändring av antal nollgenomgångar under hösten mellan 1991-2019 och 1961-1990.
Höst. Förändring av antalet nollgenomgångar från perioden 1961-1990 till 1991-2020. Röda punkter – ökning, blå punkter – minskning. För detaljer, se text. Förstora Bild

Antal nollgenomgångar för hösten

Vi ser ingen tydlig trend i Sverige som helhet av antal nollgenomgångar under höstmånaderna.  

Höstmedel för antal nollgenomgångar.
Stapeldiagrammet visar medelvärdet per år under hösten för hela Sverige under 1945-2020. Referensperiod 1961-1990. Förstora Bild

Stapeldiagram för hösten för hela Sverige, norra Norrland, södra Norrland, Svealand och Götaland.  (142 kB, pdf)

Medelvärde och differens under vintern

Under vintern (december, januari och februari) låg medelvärdet för perioden 1960/1961-2019/2020 mellan 20-40 nollgenomgångar i Götaland, Svealand och södra Norrland, men bara 10-20 stycken i norra Norrland.

Antalet nollgenomgångar har från perioden 1960/1961-1989/1990 till 1990/1991-2019/2020 ökat på de allra flesta stationerna i Norrland och Svealand. På många stationer i Norrland är ökningen statistiskt säkerställd. I Götaland däremot har ingen säkerställd förändring skett.

Medelvärde under vintern för antalet nollgenomgångar under 1961-2020.
Medelvärde under vintern för antalet nollgenomgångar under 1960/1961-2019/2020. Förstora Bild
Förändring av antal nollgenomgångar under hösten mellan 1991-2020 och 1961-1990.
Vinter. Förändring av antalet nollgenomgångar från perioden 1960/61-1989/90 till 1990/91-2019/20. Röda punkter – ökning, blå punkter – minskning. För detaljer, se text. Förstora Bild

Antal nollgenomgångar för vintern

Under vintern har det varit något fler antal nollgenomgångar i Sverige som helhet under perioden 1991-2020 jämfört med 1961-1990, se diagrammet nedan. 

Vintermedel för antal nollgenomgångar.
Stapeldiagrammet visar medelvärdet per år under vintern för hela Sverige under 1945/46-2020/21. Referensperiod 1961-1990. Förstora Bild

Stapeldiagram för vintern för hela Sverige, norra Norrland, södra Norrland, Svealand och Götaland.  (135 kB, pdf)

Hur ser framtiden ut?

SMHI:s klimatforskare vid Rossby Centre har beräknat förändringen av antalet nollgenomgångar från åren 1961-1990 till slutet av seklet. Beräkningar för olika framtidsscenarior har gjorts. Nedan presenteras ett exempel på ett scenario som visar att antalet nollgenomgångar kommer att minska i hela landet med upp till 20-30 dagar under året som helhet. Den största minskningen i Sverige kommer att vara längst i söder och den minsta minskningen längst i norr.

Beräkningarna visar däremot att antalet nollgenomgångar under vintern kommer att öka i landets mellersta och norra delar. Samtidigt kommer de att minska i landets södra del. I norra Sverige är det idag kallt och få vinterdagar har nollgenomgångar. I takt med att temperaturen ökar så närmar sig vintertemperaturerna noll, och fler dagar med nollgenomgångar blir därmed möjliga. I södra Sverige är vintertemperaturerna redan idag nära noll; ett varmare klimat betyder färre dagar med minusgrader och därmed färre dagar med nollgenomgångar.

Under vår och höst kommer antalet genomgångar att i huvudsak minska. Under våren förväntas dock antalet genomgångar i norra Norrland öka med upp till 10 dagar till i slutet av seklet.

Mer information om antal nollgenomgångar för olika klimatscenarier finns på denna länk: Klimatscenarier
 

År
År Förstora Bild
Höst
Höst Förstora Bild
Vinter
Vinter Förstora Bild
Vår
Vår Förstora Bild

Beräknad förändring av antal dagar med nollgenomgångar för perioden 2071-2100 jämfört med 1971-2000.
Kartorna baseras på ett medelvärde av en ensemble med nio klimatscenarier för scenario RCP 4.5.