En period utan nederbörd kallas torrperiod. Detta index beskriver årets längsta torrperiod och har studerats utifrån två informationskällor, dels en griddad information från ptHBV och dels mätningar från enskilda stationer.
Databasen ptHBV
För alla år och dygn sedan 1961 har uppmätta dygnsvärden för temperatur och nederbörd analyserats och räknats fram för ett gridnät över Sverige. Denna griddade databas, kallad ptHBV, utgör ett bra hjälpmedel om nederbördens och temperaturensfördelning i tid och rum ska studeras. Tidsupplösningen är alltså dygn och den rumsliga upplösningen är 4 km.
Analysen bygger på de observationer som beskrivs i nästa stycke. Metodiken som används ger en utslätning av nederbördsfältet. Extremt höga värden dämpas och vissa 'torra' gridpunkter kan få aningen nederbörd då de egentligen har haft uppehåll.
Nederbördsmätningar från enskilda stationer
Nederbördsnätet innehåller förhållandevis många stationer, men är egentligen glest med hänsyn taget till hur liten yta som berörs av exempelvis skurar under sommarhalvåret. Beräkningen har ställt kravet att ytterst få observationer får saknas under ett år.
Årets längsta torrperiod 1961-1990 baserad på ptHBV
För normalperioden 1961-1990 återfinns de i genomsnitt längsta torrperioderna i delar av södra Sverige, medan de kortaste förekommer i fjällen.
För varje gridpunkt i ptHBV har den längsta torrperioden tagits fram för varje enskilt år. Därefter har medelvärdet för alla åren beräknats, vilket presenteras på kartan.
Årets längsta torrperiod 1991-2013 baserad på ptHBV
För perioden 1991 till 2013 det vill säga efter normalperioden 1961-1990 är den geografiska fördelningen i stort sett den samma. För att accentuera skillnaderna har differensen mellan perioderna beräknats, vilket presenteras i nästa avsnitt.
Differensen mellan torrperioderna för 1991-2013 och 1961-1990 baserad på ptHBV
En viss ökning av längden på den genomsnittliga torrperioden kan skönjas i sydöst, medan förändringen över landet i stort ligger inom ett par dygn. Detta är en så liten förändring att den genomsnittliga längden på årets längsta torrperiod kan anses oförändrad.
Årets längsta torrperiod 1961-1990 baserad på stationsdata
Om istället stationsdata för nederbörd används blir analysen annorlunda eftersom den rumsliga skalan baserar sig på nederbörden näst intill i en punkt (=nederbördsmätaren).
Årets längsta torrperiod 1991 - 2013 baserad på stationsdata
När analysen av stationsvis nederbörd görs på perioden 1991-2013, det vill säga efter normalperioden blir utfallet väldigt likt.
Det finns dock skillnader men för att se dessa har en differenskarta tagits fram; se nästa avsnitt.
Differensen mellan torrperioderna för 1991-2013 och 1961-1990 baserad på stationsdata
När stationsdata används blir analysen mer fläckig i jämförelse med analysen baserad på ptHBV. Detta är en följd av nederbördens småskalighet något som utjämnas i den analys som görs inom ptHBV.
En analys baserad på stationsdata kan anses ligga verkligheten närmre för en specifik plats (1 km2) medan ptHBV-data är mer representativ för de genomsnittliga förhållandena över större områden (1000 km2).
Variation över tid
Den genomsnittliga årliga längden av torrperioder baserat på ptHBV-data för åren 1961 till 2013 presenteras ovan för hela Sverige. Den kan jämföras med motsvarande analys utifrån stationsdata, vilka presenteras nedan.
Först presenteras data för hela Sverige (425 stationer) och därefter en indelning i fyra landsdelar, norra Norrland (71), södra Norrland (84), Svealand (120) och Götaland (150).
En rät linje har anpassats till data för att indikera en eventuell förändring.
Längden av torrperioden beräknad utifrån stationsdata är cirka tre dygn längre än den som baseras på ptHBV-data. Detta beror på att ptHBV-data representerar en större yta än de stationsvisa data. En tolkning av skillnaden kan då vara att det finns en viss möjlighet att det någonstans inom det större området har fallit nederbörd vilket avslutar den torra perioden.
Ju större område som beaktas desto större är sannolikheten att det någonstans inom området faller nederbörd.
Årets längsta torrperiod – så blir framtiden
Årets längsta torrperiod förväntas minska marginellt. I slutet av seklet kommer årets längsta torrperiod att vara ungefär lika lång som under perioden 1961-1990.
Klimatmodellsimuleringarna antyder en kortare torrperiod, men bara ungefär en dag kortare. Eftersom förändringen är nära noll finns det enstaka klimatmodellsimuleringar som ger både längre och kortare torrperiod, men alla dessa förändringar är små.
Läs mer