Temperatur - Kall vinter men lite mildare ur ett längre klimatologiskt perspektiv
Vintern 2023/2024 blev utifrån normalperioden 1991-2020 förhållandevis normal i Götaland men kall i Svealand och Norrland. På landsbasis får vi gå tillbaka till 2013 för att finna en lite kallare vinter. Däremot blev det en vinter som för större delen av landet var något mildare än normalt jämfört med referensnormalperioden 1961-1990.
Kallt vinterväder dominerade stort under december och första halvan av januari. Därefter tog mildluften kommandot och kylan återvände först framåt den samiska nationaldagen den 6 februari. Efter en efterföljande köldknäpp tog mildluften kommandot och vintern avslutades därefter milt.
Vinterns allra lägsta temperaturer uppmättes kring den 3-5 januari då det på flera håll i norra Norrland var under -40°. Kvikkjokk-Årrenjarka (startår 1887) i mellersta Lapplandsfjällen noterade med -43,6° nytt absolut köldrekord. Allra kallast var det i Vittangi i Lappland med -44,6° den 5 januari. Detta är även den lägsta temperatur som uppmätts i Sverige sedan januari 1999 då Karesuando i Lappland tangerade det svenska januarirekordet på -49,0°.
-44,6° i Vittangi - Århundradets hittills lägsta temperatur i Sverige
Nytt köldrekord i Kvikkjokk-Årrenjarka med -43,6°
Stora temperaturkontraster, tre i rad och vinter i hela Sverige
Sammanfattning av årets första köldknäpp
Längre söderut i landet förekom annars datumen den 16:e samt den 19-20 januari i minst lika stor utsträckning över vinterns kallaste datum. I Svealand blev den lägsta temperaturen -36,3° i Särna i norra Dalarna den 5:e januari medan Horn i Östergötland stod för Götalands lägsta med -28,8° den 16:e januari.
Under några enstaka tillfällen nådde temperaturen i söder upp i 10°. Den 17-18 december då 10,2° uppmättes, först i Kalmar och därefter i Oskarshamn. Nästan lika milt var det den 3 februari då Karlshamn i Blekinge uppmätte 10,1°. Den 24 februari kom Lund i Skåne upp i 10,2°. Vinterns mildaste dag var dock den 16 februari då Lund uppmätte 11,0°.
I norra Sverige blev vinterns och även januari månads, högsta temperatur 9,1° uppmätt vid högfjällsstationen Sylarna (1030 möh) i Jämtland den 29 januari. Detta i samband med att mycket mild höjdluft strömmade norrut. I Storbritannien hade man dagen innan noterat ett nytt januarirekord med 19,9°.
Mycket milt i Jämtlands- och Lapplandsfjällen
Fler avvikelsekartor med normalperiod 1991-2020 och referensnormalperiod 1961-1990
Jämförelse med tidigare vintrar i Sverige och globalt
Nationella isdygn – Januari stod för alla tre
Tre nationella isdygn registrerades under årets vinter. Dessa inträffade den 5, 6 och 16 januari. Utifrån normalperioden 1991-2020 är antalet nationella isdygn i snitt 2,6 varför årets värde får ses som fullt normalt.
Nederbörd - Rekordblöt vinter i Vomb, Trelleborg och Västerås
Årets vinter blev i allmänhet torrare än normalt (avser 1991-2020) i den östra delen av mellersta och norra Norrland.
Lokalt rekordblöt vinter i söder
I den södra delen av landet var det däremot i allmänhet mer nederbörd än normalt. Särskilt nederbördsrikt var det i Skåne, i gränszonen mellan Götaland och Svealand samt kring Västeråstrakten där det lokalt var fråga om en rekordblöt vinter.
Några stationer i Skåne hade en ovanligt blöt vinter
Vid SMHIs allra sydligaste mätstation Trelleborg (startår 1901) i Skåne slogs det gamla rekordet på 233,1 mm från vintern 1995 (dvs december 1994-februari 1995). Vomb (startår 1941) i centrala Skåne noterade med 281,4 mm även de en rekordblöt vinter. Där var det gamla rekordet på 269,9 mm från vintern 1995. I Vomb föll dessutom hela den normala nederbördsmängden för februari inom loppet av tre dygn (3-5 februari). I Falsterbo (startår 1880) var årets vinter den nederbördsrikaste sedan rekordåret 1958 då det kom 204,2 mm där. I Lund där mätningar finns från 1753 och framåt är det bara vintern 1995 som varit mer nederbördsrik.
Rekordblött i Västerås
När det gäller vinternederbörden i Västerås (startår 1858) i Västmanland slog årets vinter officiellt sett det gamla rekordet från 1899. I år föll 192,9 mm. Vintern 1899 uppmättes 192,1 mm där.
Norrköpings och Örebros blötaste vinter sedan 1977
I norra Östergötland noterade Hultsbruk (startår 1906) och Norrköping (startår 1933) samt Örebro (startår 1858) och Sörbytorp (startår 1909) i Närke alla fyra sin nederbördsrikaste vinter sedan 1977.
I Västergötland hade Djursätra (startår 1954) sin tredje nederbördsrikaste vinter efter 1977 och 1966 medan Mariestad (startår 1958) hade sin tredje blötaste vinter efter 1977 och 1998.
Fjärde blötaste vintern i Karlstad
I Karlstad i Värmland där nederbördsmätningar finns från 1858 och framåt blev årets vinter den fjärde nederbördsrikaste som observerats. Till rekordet från 1977 fattades det knappt 10 mm medan marginalen till andraplatsen från 1936 endast var 1,1 mm.
Vinterns största dygnsmängd uppmättes i Katterjåkk
Ett par omgångar med större nederbördsmängder förekom. I samband med att täta snöbyar drev in över nordligaste Lapplandsfjällen den 7-11 januari uppmättes vinterns största dygnsnederbördsmängd den 8:e då Katterjåkk fick 35,0 mm. Nästan lika mycket föll över Västsverige den 21:a januari då Fotskäl i Västergötland fick 33,6 mm. Den 16 februari noterades ovanligt stora dygnsnederbördsmängder i främst östra Svealand med som mest 31,0 mm i Söderby-Karlsäng nordost om Östhammar i Uppland. För en handfull stationer med långa eller medellånga mätserier var det fråga om nya dygnsnederbördsrekord för februari.
Nya dygnsnederbördsrekord för februari
Vind - Nytt svenskt vindrekord den 1 februari
I samband med stormen Ingunn den 1 februari noterades ett nytt svenskt vindrekord med en medelvind på 51,8 m/s i Stekenjokk. Det tidigare vindrekordet på 47,8 m/s från januari 2017 var även det från Stekenjokk. Stekenjokk stod även för högsta byvinden på 58,7 m/s samma dag. Även i lågterrängen i norra Norrland förekom lokalt extremt höga byvindar med nya byvindsrekord, bland annat vid de norrbottniska stationerna Älvsbyn och Saittarova.
Ingunn gav nytt svenskt och norskt vindrekord
Stormen Louis genererade byvindar på lokalt nästan 40 m/s
Utmed kusten förekom endast tre tillfällen med stormvindar under vintern. Den 3 januari uppmätte Hanö i Blekinge skärgård en maximal medelvind på 25,4 m/s och 31,2 m/s i byarna. Nästan lika mycket blåste det vid Väderöarna i Bohuslän två veckor senare, den 17 januari, då vinden där kom upp i 25,3 m/s i medelvinden och 30,3 m/s i byvinden.
Allra mest blåste det dock den 23 februari då den av franska vädertjänsten namngivna stormen Louis drog in över Västsverige. Vinga i Västergötland noterade då en maximal medelvind på 30,4 m/s och 39,9 m/s i byarna. In över land hade Hällum i Västergötland som mest 28,3 m/s i byarna. I Värmland noterades byvindar på 24,0 m/s i Sunne och 21,6 m/s i Gustavsfors. För Gustavsfors del är värdet den högsta uppmätta byvinden som observerats oavsett tid på året sedan byvindsmätningarna inleddes där i augusti 1995. Gustavsfors tidigare byvindsrekord på 20,5 m/s var från den 22 december 2004.
Sammanfattning av stormen Louis
Snödjup - Snövinter även i södra Sverige
Både december och januari bjöd på bra skidföre även långt ner över södra Sverige. Så gott som hela landet var snötäckt den 1-10 december, den 5-10 januari, den 17-21 januari samt den 8-11 februari.
Det var i anslutning till dessa dagar som Götalands största snödjup denna vinter uppmättes. Lokalt i Dalsland och på Vätterns västsida var det då mer än 50 cm djup snö. Exempelvis hade Krakstad i Dalsland 66 cm snö på morgonen den 4 januari.
Landets största snödjup under den kalendariska vintern stod Katterjåkk i Lapplandsfjällen för. Där uppmättes 174 cm på kvällen den 4:e februari. Utifrån en subjektiv bedömning av snödjupskartan blev vinterns vitaste dag den 18:e januari då hela landet var snötäckt. Därefter skedde en väderomläggning varefter snön stadigt smälte undan i söder och vid januari månads slut var det barmark i större delen av Götaland. Snösmältningen i kombination med regn gav upphov till översvämningar i Skåne. Ett omfattande nederbördsområde såg till att större delen av Götaland snötäcktes igen kring samernas nationaldag den 6 februari. Efter drygt en vecka började mildare luft leta sig in över landet och snön i söder förvandlades alltmer till vatten. Från slutet av februari var det barmark i princip i hela Götaland och sydöstra Svealand vilket kom att avsluta den kalendariska vintern.
Soltimmar - Mycket solfattigt i Östersund under december-januari
Med undantag för Storlien-Visjövalen i Jämtland var december solfattig i hela Sverige. Norrköping och Visby hade en av sina solfattigaste decembermånader. Detsamma gäller Östersund trots dess närhet till Storlien-Visjövalen där man hade en ovanligt solig december.
Januari bjöd på mer sol än vanligt i Götaland. För Göteborgs del var detta den allra soligaste januarimånaden som observerats under de 41 år som solskensmätningar pågått. I norra Sverige var det en mer blandad bild. I Umeå fick man mer sol än normalt medan de boende i Östersund fick en ovanligt solfattig januari. Sammanlagt under december-januari registrerades endast 19 soltimmar mot normala 54 i Östersund.
Februari var solfattig i södra Sverige medan det var en mer blandad bild i norr. I Jämtlandsfjällen var det en solig februari.
Åska - Det knallade mest den 17 januari
Åska under vintern är allmänt sparsmakad med få blixtregistreringar och årets vinter utgjorde inget undantag. Flest urladdningar noterades den 17-18 januari. Den 17:e främst i västra Götaland, sydvästra Svealand samt sydost om Askersund i Närke. Totalt 29 urladdningar registrerades då. Den 18:e förekom åska i trakterna mellan Sundsvall och Härnösand med sammanlagt sju urladdningar.
I december förekom tre urladdningar kring Smygehuk i Skåne den 23:e och på julafton i området kring Åmål i Dalsland. Under februari månad registrerades en blixturladdning den 1 ute över sydvästra Vänern, ytterligare en nordost om Växjö i Småland den 23 februari samt en söder om Emån i Småland den 25 februari. Vinterns näst åskrikaste dygn blev den 26 februari. Då registrerades 21 urladdningar över norra Småland, södra Östergötland samt nordost om Ölands norra udde.
December - Kall i så gott som hela landet
För tredje året i rad blev det för landet som helhet en kall decembermånad, särskilt i västra Norrland. Senast vi hade en kallare december var 2012 och dessförinnan 2010. Riktigt kallt väder förekom den 1-7 och den 12-15 december. Under den senare köldknäppen uppmättes månadens lägsta temperatur i Nikkaluokta med -36,9°. Det kalla vädret gjorde att nederbörden under denna tid huvudsakligen föll som snö och praktiskt taget hela Sverige var snötäckt till Nobeldagen den 10:e.
Ovädret Pia räddade den vita julaftonen på många håll i söder
Den vita julen var därefter rejält hotad då mildluft tog sig in över landet veckan innan jul, den 16-19 december närmare bestämt. Den 17 uppmätte Kalmar i Småland månadens högsta temperatur på 10,2° vilket upprepades dagen därpå men då i grannstationen Oskarshamn. Till den 20:e var det barmark i Götaland och södra Svealand. Den 21-22 december drog ovädret Pia in över landet med en medelvind på 23,2 m/s och byvindar på 30,5 m/s i Falsterbo i Skåne. Håvelund i nordligaste Bohuslän fick 32,5 mm och Baramossa i södra Halland 30,2 mm nederbörd den 21. Ovädret Pia räddade den vita julen och på morgonen dan före dopparedagen den 23 hade Godegård i norra Östergötland 41 cm snö vilket var Götalands största snödjup under månaden.
Ovanligt lågt lufttryck i samband med ovädret Pia
Julaftonen blev sedan vit i nästan hela Sverige men i sydöstra Götaland blev julen grön. Under juldagen hade mildare luft smält undan snön i södra och delar av mellersta Götaland. Under Värnlösa barns dag den 28 föll mycket nederbörd över bland annat södra Norrlands kustområden. I Ångermanland uppmätte Härnösand 25,7 mm och i Nora-Östanö ökade snödjupet från 43 cm den 28 till 77 cm den 29.
Ostadig nyårsafton i söder och kallt i norra Norrland
Nyårsafton bjöd sedan på ostadigt väder i södra Sverige. Detta då ett nederbördsområde drog in söderifrån med regn längst i söder och snö längre norrut. I norra Norrland blev det istället allt kallare och ett högtryck började förstärkas. Naimakka hade -34,6° som lägst vid det "meteorologiska tolvslaget" klockan 19 på nyårsaftons kväll. Då temperaturdygnet löper från klockan 19 till 19 innebär det att temperaturdygnet den 31 december avslutas klockan 19 på nyårsaftons kväll.
Januari - Smällkall inledning av 2024
I början av det nya året fördes mycket till extremt kall luft in över främst norra Norrland. Nyårsdagen inleddes med ett nytt säsongslägsta på -37,8° i Nikkaluokta. De efterföljande dygnen blev ännu kallare och på sina håll i norra Norrland sjönk temperaturen under -40°.
I Kvikkjokk-Årrenjarka gick temperaturen på morgonen den 2:a under -40°. Där dröjde det fram till på morgonen den 5:e innan temperaturen åter gick över -40°. Minimitemperaturen på -43,6° den 3:e innebar nytt köldrekord för en mätserie som inleddes 1887. Allra kallast var det dock kring midnatt den 4-5 längs med Europaväg 45 och riksväg 99 mellan Kätkesuando och Karesuando. Vittangi i Lappland uppmätte på trettondagsafton -44,6° vilket är den lägsta temperatur som uppmätts i Sverige sedan 1999 då Karesuando tangerade det svenska januarirekordet på -49,0° från nyårsdagen 1951 i Vuoggatjålme.
Samtidigt som det var mycket kallt i norr drabbades södra Sverige av ett snöoväder som ställde till med stora problem i trafiken där E22 korkades igen och människor fick evakueras med hjälp av militära bandvagnar. I Dalsland ökade snödjupet på och den 4 uppmättes lokalt 50-60 cm djup snö.
Mildare efter trettonhelgen följt av kallare väder igen
Efter trettonhelgen blev det mildare i hela landet, särskilt i norr där Nikkaluokta samt Kvikkjokk-Årrenjarka gick från -42,9° respektive -43,6° till 8,3° samt 7,4°. För Nikkaluoktas del var detta värde snubblande nära januarirekordet på 8,6° från 2002.
Kylan återkom en vecka senare men det blev dock inte fullt lika kallt som tidigare i norra Norrland. Det blev det istället i norra Götaland, Svealand och södra Norrland där det lokalt var mycket kallt. På några håll fick man gå tillbaka till någon av vintermånaderna 2010-2013 för att finna en lägre temperatur. Detta gäller exempelvis i Edsbyn och Göteborg där den 16:e januari var det kallaste dygnet sedan februari 2012. I Värmland fick man lokalt gå tillbaka ett par decennier för att finna lägre temperaturer. Längst tillbaka i tiden fick man gå i Gustavsfors där det var kallast sedan februari 1985. I Östmark var det kallast sedan januari 1987 medan det i både Karlstad och Arvika var kallast sedan 2003.
Götalands lägsta temperatur sedan den 1 december 2010
Vinterns tredje nationella isdygn inträffade den 16 januari. Då uppmättes även Götalands lägsta temperatur denna vinter med -28,8° i Horn i södra Östergötland. Detta är den lägsta temperatur som uppmätts i Götaland sedan den 1 december 2010 då Kymbo i Västergötland hade -29,2°. Horns värde på -28,8° var dock en bra bit ifrån stationens hittills lägsta uppmätta temperatur på -34,2° från februari 1996.
-28,8° i Horn kallast i Götaland sedan 1 december 2010
Månaden avslutades milt
Efter ännu en kall vecka med som lägst -38,9° i Älvsbyn i Norrbotten den 17:e; -38,0° i Gielas den 19:e samt -38,4° i Vittangi den 20 var det dags för en ny omgång med mildluft. Den 21-22 bjöd på regn som i Västsverige var kraftigt, Fotskäl i Västergötland fick 33,6 mm under nederbördsdygnet den 21. Väderomslaget med regn på kalla vägbanor ledde till halka i södra Sverige. Mildluften och regnet gick hårt åt snötäcket i söder och till månadsskiftet var det barmark i så gott som hela Götaland.
Februari - Stormen Ingunn gav nytt svenskt vindrekord
Det milda väder som avslutade januari fortsatte i början av februari. Månaden inleddes dessutom med mycket blåsigt väder i norra Norrland vilket hängde samman med ett mycket djupt lågtryck som rörde sig från Norska havet och vidare upp över Nordnorge. Det lägsta uppmätta lufttrycket blev 949,4 hPa i Ritsem i Lapplandsfjällen. Stekenjokk i södra Lapplandsfjällen noterade med 51,8 m/s i medelvinden nytt svenskt rekord för högsta medelvind. Vid fem stationer i norra Norrlands inland noterades nya byvindsrekord. Där stack Petisträsk i Västerbotten och Latnivaara i Lappland ut då återkomsttiden för lika höga byvindar var 119 respektive 80 år. Det lågtrycksbetonade vädret under månadens inledning gav mycket nederbörd i fjällen vilket gjorde att snödjupet växte till sig rejält. På kvällen den 4 februari hade Katterjåkk i Riksgränsfjällen 174 cm djup snö.
Det milda vädret fortsatte några dagar innan kallare luft åter tog kommandot och bjöd på vinterväder långt ner över Götaland. Den 11 hade Gielas i södra Lapplandsfjällen -40,8° vilket blev februari månads lägsta temperatur. Senast det var kallare i februari var 2012 då Naimakka hade -42,8°.
Ett omfattande nederbördsområde kopplat till ett lågtryck över Nordsjön passerade österut över Svealand den 16:e februari med lokalt 30 mm. I samband med detta noterades lokalt nya dygnsnederbördsrekord i östra Svealand, bland annat i Västerås (startår 1858) som fick 27,5 mm. För årstiden mycket mild luft fördes samtidigt in över södra Sverige och Lund i Skåne uppmätte vinterns högsta temperatur på 11,0°.
Månadens andra halva gick i mildluftens tecken. Detta gjorde att den meteorologiska våren kunde börja etablera sig i Götaland samt lokalt även i Svealand. Mildvädret i söder tärde hårt på det existerande snötäcket i södra Sverige och efterhand blev det åter barmark i Götaland. Innan bokslut gjordes för vintern drog stormen Louis in över Västsverige den 23 februari. I samband med detta uppmättes storm i medelvinden och orkanbyar längs med västkusten. Mest blåste det ute vid Vinga i Västergötland med 30,4 m/s i medelvinden och 39,9 m/s i byarna.
Februari blev mycket nederbördsrik i Götaland och södra Svealand. Lokalt var månaden rekordblöt. Både Karlstad (startår 1858) i Värmland och Vallentuna (startår 1953) norr om Stockholm hade sin allra nederbördsrikaste februarimånad.