Ingunn gav nytt svenskt och norskt vindrekord

Vid månadsskiftet januari/februari intensifierades ett lågtryck på Atlanten mycket snabbt under sin rörelse mot nordligaste Skandinavien. Det fick namnet Ingunn av den norska vädertjänsten och gav nya norska och svenska rekord för högsta medelvind.

Två kategorier av vindrekord

Historiskt sett så är det främst kuststationer det har handlat om när man talat om rekordvindar. Men på senare årtionden har det tillkommit fjällstationer som visat sig kunna ha ännu kraftigare vindar än kuststationer. Därför har vi två kategorier av vindrekord; rekord för fjällstationer och rekord för övriga stationer.

Svenska vindrekord

Som framgår av animeringen (med Europaskalan) så fördjupades lågtrycket mycket kraftigt. Natten mot den 31 januari 2024 var lufttrycket i det nybildade lågtryckets centrum 990-985 hPa söder om Island.

Animering av Ingunn

Ett dygn senare, natten till den 1 februari, var lufttrycket cirka 945 hPa sydväst om Lofoten i Norge. Det innebär att Ingunn med god marginal uppfyller kriteriet för en atmosfärisk bomb. Definitionen för detta är en fördjupning av lufttrycket i lågtryckets centrum med mer än 1 hPa i timmen eller mer än 24 hPa under ett dygn.

Atmosfärisk bomb

Vad gäller Ingunns verkningar fick Nordnorge ta den tyngsta smällen, men även i norra Sverige var det stora problem med inställda tåg, stängda skolor och annat.

Orkanbyar på lokalt 40 m/s även i lågterrängen

Den högsta uppmätta byvinden vid någon av SMHIs stationer i samband med Ingunn var 58,7 m/s i Stekenjokk i södra Lapplandsfjällen under torsdag morgon den 1 februari 2024. Där registrerades emellertid en än högre byvind på 61,0 m/s den 18 januari 2017.

Även i lägre terräng förekom mycket höga byvindar. Vid den vindutsatta stationen Stora Sjöfallet i Lappland registrerades 44,1 m/s i byarna. Fem stationer noterade nya rekord för högsta uppmätta byvind.

Byvindsrekorden sträcker sig i allmänhet som längst från 1995 och framåt då stationsnätet vid den tidpunkten genomgick en automatisering.

  • Rensjön (Lappland, start 1995): 40,9 m/s. Tidigare rekord 37,4 m/s från mars 2003.
  • Latnivaara (Lappland, start 1995): 31,6 m/s. Tidigare rekord 26,3 m/s från december 1997.
  • Älvsbyn (Norrbotten, start 1995): 27,8 m/s. Tidigare rekord 27,4 m/s från nyårsafton 2008.
  • Saittarova (Norrbotten, start 1995): 27,0 m/s. Tidigare rekord 25,9 m/s från mars 2017.
  • Petisträsk (Västerbotten, start 1995): 26,4 m/s. Tidigare rekord 22,2 m/s från november 2001.

Utöver dessa stationer tangerade Kallax flygplats i Luleå sin högsta notering på 27,0 m/s från mars 2017. Stationens mätserie är dock kort och inleddes så sent som 2013.

Rensjöns värde på 40,9 m/s är anmärkningsvärt. Endast två andra stationer i låg terräng och inne över land har uppmätt en byvind på över 40 m/s. Den 14 april 1997 noterade Älvdalen i Dalarna en byvind på 41,6 m/s i samband med en intensiv kallfront/åskfront och den 14 mars 2014 noterades 47,4 m/s i byarna vid Stora Sjöfallet.

Till skillnad från Rensjön har Stora Sjöfallet ett ganska speciellt läge i en smal dalgång som gör den mycket vindutsatt. I samtliga övriga fall där byvinden nått över 40 m/s har det rört sig om en renodlad kuststation eller en högfjällsstation.

Automatstationen i Rensjön en augustidag. I bakgrunden syns en liten göl.
Automatstationen i Rensjön en augustidag. I bakgrunden syns en liten göl. Foto SMHI Förstora Bild

Återkomsttider för byvindhastigheten under Ingunn

Som framgår av kartan över återkomsttiden så är det ett mosaikartat mönster. Det är heller inte att undra på eftersom vindbyar är lokala till sin karaktär samt att längden mätserierna i allmänhet är knappt 30 år.

Även om Stekenjokk hade den allra högsta medelvinden och byvinden så verkar det främst vara i norra Norrlands kustland och inland som det varit fråga om långa återkomsttider.

Det gröna området i Västmanland är kring stationen Kloten med en återkomsttid på drygt två år för en byvind på 19,3 m/s. Den stationen har dock en mätserie på endast 15 år. 

Bilden visar en karta över Sverige med återkomsttid för byvindhastigheten under Ingunn den 1 februari 2024.
Återkomsttid för byvindhastigheten under Ingunn den 1 februari 2024. Illustration SMHI Förstora Bild

I rekordtabellen ovan är det framför allt två stationer som sticker ut. Petisträsk har en beräknad återkomsttid på 119 år och Latnivaara på 80 år för byvindhastigheten under Ingunn.

Av övriga stationer i rekordtabellen hade Saittarova och Rensjön en återkomsttid på 45 år och Älvsbyn 27 år.

Inga nya rekord för medelvind utöver Stekenjokk

Lokalt förekom storm i medelvinden även bland stationer i låg terräng vilket är ovanligt. Rensjön hade som mest 26,2 m/s. Där var medelvinden dock högre den 18 mars 2003 då det blåste 27,1 m/s.

Utöver Stekenjokk (start 1995) var det ingen av SMHIs mätstationer som registrerade något nytt rekord med avseende på medelvinden. Kanske något förvånande med tanke på det ytterst imponerande värdet på 51,8 m/s från Stekenjokk vilket med marginal slog det tidigare svenska vindrekordet, även det från Stekenjokk, på 47,8 m/s från den 18 januari 2017. Men Stekenjokk är en station med mycket speciella förhållanden och dess vindar kan många gånger skilja sig stort från andra stationers.

Nytt norskt rekord för högsta medelvind

Värdet från Stekenjokk överträffades i Norge. Där rapporterades hela 54,4 m/s i medelvinden från Kvaløyfjellet Sømna vilket preliminärt är nytt norskt rekord för högsta medelvind. Det gamla Norgerekordet var från januari 2016 då Kråkenes fyr noterade 48,9 m/s i samband med ovädret Tor.

Högsta uppmätta byvind i Norge i samband med Ingunn var 62,3 m/s, även det vid Kvaløyfjellet Sømna. Det imponerande värdet till trots blåste det mer i byarna i samband med stormen Dagmar i december 2011 då en byvind på 64,7 m/s uppmättes vid den högt belägna stationen Juvasshøe på 1894 möh.

Dagmar - Annandag jul 2011

SMHIs klimatologer