Extremt mild januari med många nya månadsrekord

Januari 2020 var i en stor del av landet extremt mild. Åtskilliga stationer runt om i södra och mellersta Sverige slog sina tidigare januarirekord med avseende på månadsmedeltemperaturen. Även i norra Norrland blev det lokalt nya rekordnoteringar. Det här blogginlägget är tänkt att komplettera månadskrönikan:

Månadens väder: Januari 2020 - Extremt mild.

Nytt svenskt rekord för högsta januarimedeltemperatur

Det blev ett nytt svenskt rekord för högsta månadsmedeltemperatur i januari. Ute vid Måseskär och Väderöarna, båda är belägna i Bohuslän, blev medeltemperaturen för januari 6,1°. Därmed slogs det tidigare svenska rekordet på 5,9° från Väderöarna 1989.

Även i Svealand och Norrland blev det nytt rekord för högsta månadsmedeltemperatur i januari. Båda de gamla rekorden är från 1989 och lyder på 3,9° för Svealand uppmätt i Högsjö i Södermanland medan Norrlandsrekordet på 2,7° är från Gävle. För Svealands del var det som mildast i Örebro där medeltemperaturen i januari låg på 4,6°. I Norrland gäller att Kuggören i Hälsingland var mildast med 3,5°. 

1989 tidigare mildast i södra Sverige

I ett historiskt perspektiv dominerade tidigare 1989 mycket stort i Götaland och Svealand som den varmaste januarimånaden. Lokalt även åren 2008, 2007, 1983, 1975 och 1930. I Norrland är det istället 1973 som historiskt varit den allra mildaste januarimånaden. Därefter följer 1989, 1964, 1925 samt lokalt 1930 (Holmön/Holmögadd) och 1934 (Piteå).

Följande lista redovisar de stationer som fått nya månadsrekord för januari. För de stationer där det blev en tangering av det gamla rekordet följer en underlista direkt efter huvudlistan. Då det är många stationer i nedanstående lista har ortnamn med minst 10000 invånare fetmarkerats. Listan går dessutom i landskapsordning från norr till söder. För Luleå, Hemavan, Umeå, Sundsvall, Karlstad, Örebro, Visby, Jönköping och Kalmar görs mätningarna vid flygplatsen där. 

  • Luleå (Norrbotten, startår 1944): -3,0°. Rekord: -3,3° från 1973
  • Lycksele (Lappland, startår 1945): -2,5°. Rekord: -3,1° från 1973
  • Åsele (Lappland, startår 1942): -2,6°. Rekord: -2,8° från 1973
  • Vindeln-Sunnansjönäs (Västerbotten, startår 1946): -2,1°. Rekord: -2,9 från 1973
  • Bjuröklubb (Västerbotten, startår 1879): -0,4°. Rekord: -0,5° från 1925
  • Umeå (Västerbotten, startår 1858): -0,5°. Rekord: -0,7° från 1973
  • Storlien-Storvallen (Jämtland, startår 1899): -0,6°. Rekord: -1,1° från 1989
  • Östersund-Frösön (Jämtland, startår 1860): 0,4°. Rekord: -0,1° från 1989
  • Höglekardalen (Jämtland, startår 1962): -0,7°. Rekord: -0,9° från 1989
  • Hunge (Jämtland, startår 1944): -0,7°. Rekord: -1,1° från 1973
  • Krångede (Jämtland, startår 1965): -0,3°. Rekord: -0,5° från 1973
  • Junsele (Ångermanland, startår 1899): -1,7°. Rekord: -2,0° från 1973
  • Forse (Ångermanland, startår 1901): 0,4°. Rekord: -0,7° från 1989
  • Skagsudde (Ångermanland, startår 1964): 1,8°. Rekord: 1,1° från 1973
  • Härnösand (Ångermanland, startår 1858): 1,6°. Rekord: 1,0° från 1973
  • Sundsvall (Medelpad, startår 1943): -0,1°. Rekord: -0,2° från 1973
  • Sveg (Härjedalen, startår 1875): -0,1°. Rekord: -0,8° från 1973
  • Delsbo/Bjuråker (Hälsingland, startår 1878): 1,7°. Rekord: 0,4° från 1989
  • Hudiksvall (Hälsingland, startår 1952): 2,1°. Rekord: 1,5° från 1989
  • Edsbyn (Hälsingland, startår 1941): 1,4°. Rekord: 0,1° från 1989
  • Åmot (Gästrikland, startår 1951): 1,8°. Rekord: 0,4° från 1989
  • Gävle (Gästrikland, startår 1858): 3,1°. Rekord: 2,7° från 1989
  • Särna (Dalarna, startår 1892): -2,0°. Rekord: -2,4° från 1973
  • Älvdalen (Dalarna, startår 1968): -0,8°. Rekord: -1,7° från 1989
  • Mora (Dalarna, startår 1941): 1,9°. Rekord: 0,2° från 1989
  • Leksand (Dalarna, startår 1964): 2,0°. Rekord: 1,2° från 1989
  • Malung (Dalarna, startår 1916): 1,3°. Rekord: -0,2° från 1989
  • Falun (Dalarna, startår 1860): 2,1°. Rekord: 1,4° från 1930
  • Höljes (Värmland, startår 1961): -0,7°. Rekord: -1,5° från 1989
  • Östmark (Värmland, startår 1942): 1,8°. Rekord: 1,0° från 1989
  • Arvika (Värmland, startår 1945): 2,7°. Rekord: 1,7° från 1989
  • Säffle (Värmland, startår 1956): 4,0°. Rekord: 3,7° från 1989
  • Blomskog (Värmland, startår 1964): 3,4°. Rekord: 3,1° från 1989
  • Gustavsfors (Värmland, startår 1917): 1,2°. Rekord: 0,1° från 1989
  • Karlstad (Värmland, startår 1858): 3,5°. Rekord: 2,8° från 1989
  • Kristinehamn (Värmland, startår 1941): 3,7°. Rekord: 2,7° från 1989
  • Västerås (Västmanland, startår 1859): 3,4°. Rekord: 3,1° från 1989
  • Örskär (Uppland, startår 1941): 3,4°. Rekord: 1,7° från 2008
  • Uppsala (Uppland, startår 1739): 3,4°. Rekord: 2,6° från 1989
  • Risinge (Uppland, startår 1962): 2,7°. Rekord: 1,5° från 1989
  • Söderarm (Uppland, startår 1941): 4,1°. Rekord: 2,5° från 2008
  • Svenska Högarna (Uppland, startår 1879): 4,2°. Rekord: 3,3° från 1930
  • Stockholm (Uppland, startår 1756): 4,1°. Rekord: 3,2° från 1989
  • Örebro (Närke, startår 1860): 4,6°. Rekord: 3,6° från 1989
  • Åtorp (Närke, startår 1956): 3,2°. Rekord: 2,7° från 1989
  • Södertälje (Södermanland, startår 1910): 3,6°. Rekord: 3,4° från 1989
  • Landsort (Södermanland, startår 1848): 4,4°. Rekord: 3,0° från 2008
  • Oxelösund (Södermanland, startår 1956): 4,5°. Rekord: 3,7° från 1989
  • Norrköping (Östergötland, startår 1944): 4,2°. Rekord: 3,5° från 1989
  • Harstena (Östergötland, startår 1942): 4,7°. Rekord: 3,9° från 1989
  • Måseskär (Bohuslän, startår 1908): 6,1°. Rekord: 5,7° från 1989
  • Såtenäs (Västergötland, startår 1949): 4,5°. Rekord: 4,3° från 1989
  • Mariestad (Västergötland, startår 1959): 4,8°. Rekord: 4,5° från 1989
  • Skövde (Västergötland, startår 1915): 4,3°. Rekord: 3,9° från 1989
  • Ulricehamn (Västergötland, startår 1892): 3,5°. Rekord: 2,5° från 1989
  • Borås (Västergötland, startår 1884): 4,1°. Rekord: 4,0° från 1989
  • Göteborg (Västergötland, startår 1859): 5,7°. Rekord: 5,6° från 1989
  • Vänersborg (Västergötland, startår 1859): 4,4°. Rekord: 4,3° från 1989
  • Vinga (Västergötland, startår 1849): 5,8°. Rekord: 5,4° från 1989
  • Visby (Gotland, startår 1860): 4,2°. Rekord: 3,1° från 1989
  • Gotska Sandön (Gotland, startår 1879): 4,5°. Rekord: 3,5° från 1930
  • Hoburg (Gotland, startår 1879): 4,5°. Rekord: 3,3° från 1975
  • Jönköping (Småland, startår 1858): 3,2°. Rekord 3,1° från 1989
  • Målilla (Småland, startår 1946): 3,9°. Rekord: 3,5° från 1989
  • Västervik/Gladhammar (Småland, startår 1859): 4,2°. Rekord: 4,1° från 1989
  • Oskarshamn (Småland, startår 1938): 4,1°. Rekord: 3,8° från 1989
  • Berg (Småland, startår 1970): 3,0°. Rekord: 2,6° från 1989
  • Kalmar (Småland, startår 1858): 4,6°. Rekord: 4,3° från 1989
  • Ljungby (Småland, startår 1962): 3,8°. Rekord: 3,6° från 1989
  • Växjö (Småland, startår 1858): 3,5°. Rekord: 3,4° från 1989
  • Ölands norra udde (Öland, startår 1851): 4,7°. Rekord: 3,8° från 1989
  • Ölands södra udde (Öland, startår 1937): 5,2°. Rekord: 4,1° från 2007
  • Halmstad (Halland, startår 1859): 5,0°. Rekord: 4,2° från 1989
  • Varberg (Halland, startår 1879): 5,1°. Rekord: 4,5° från 1989 
  • Ronneby-Bredåkra (Blekinge, startår 1881): 4,3°. Rekord: 4,1° från 1989
  • Hanö (Blekinge, startår 1941): 5,0°. Rekord: 3,9° från 1989
  • Osby (Skåne, startår 1924): 4,2°. Rekord: 3,8° från 1989
  • Helsingborg (Skåne, startår 1949): 5,1°. Rekord: 4,9° från 1989
  • Lund (Skåne, startår 1859): 5,0°. Rekord: 4,2° från 2007 och 1989
  • Malmö (Skåne, startår 1917): 5,3°. Rekord: 4,8° från 1983
  • Falsterbo (Skåne, startår 1880): 5,4°. Rekord: 5,1° från 2007

För följande tre stationer blev det ett tangerat rekord.

  • Hemavan/Tärnaby (Lappland, startår 1892): -2,7°. Rekord: -2,7° från 1925
  • Torpshammar (Medelpad, startår 1932): -0,1°. Rekord: -0,1° från 1973
  • Prästkulla (Småland, startår 1920): 2,4°. Rekord: 2,4° från 1989

Bara lokalt i Götaland lyckades de gamla januarirekorden överleva. Detta gäller för exempelvis Karlshamn (startår 1859) i Blekinge, Linköping-Malmslätt (startår 1858) i Östergötland samt Kristianstad (startår 1878) i nordöstra Skåne. I Svealand förefaller i princip samtliga stationer ha slagit sitt gamla januarirekord. 

I norra Norrland var de gamla månadsrekorden från i huvudsak 1964 och 1925 inte i närheten av att vara hotade. Bara lokalt i den södra delen av regionen slogs de gamla rekorden. Även i västra Härjedalen och norra Jämtland överlevde rekorden från 1973.

Utöver dessa många månadsrekord har vi vid tre tillfällen tidigare under månaden rapporterat om att några stationer noterat nya samt tangerade rekord avseende maximitemperatur. Dessa rekord inträffade den 8 januari, 15 januari samt den 20 januari.

Den uppmärksamme läsaren noterar att det enda landskap som saknas i listan är Dalsland. Detta beror på att SMHI idag endast har en temperaturstation i Dalsland, Kroppefjäll-Granan, som inte upprättades förrän 1995 i samband med automatiseringen av stationer.

Lokalt mycket stora rekordmarginaler

För några stationer, däribland Landsort och Visby ser vi att marginalen till den näst mildaste januarimånaden är en grad eller lite drygt så. Att detta sker för stationer med mer än 150-åriga mätserier får ses som ytterst remarkabelt. Normalt sett brukar det i de här sammanhangen endast röra sig om några tiondelar. För kustnära stationer torde förklaringen ligga i att havsvattnet endast kylts av långsamt under hösten till följd av den milda november- och decembermånaden. I januari 1989 hade havsvattnet redan hunnit kylas av en del till följd av en bistert kall november och en kall decembermånad. 

För Ulricehamns del torde en stor del av förklaringen ligga i att stationens läge ändrades 1995. Före 1995 låg stationen på närmare 300 m höjd över havet för att därefter flyttas drygt 100 höjdmeter ned i terrängen. Även i Örebro har stationen idag fått ett varmare läge jämfört med 1989.

Rekordhög januariminimitemperatur i Stockholm

Sedan mätningar med minimitermometer infördes i Stockholm anno 1859 har det aldrig uppmätts en så hög minimitemperatur i huvudstaden i januari. I år var det som lägst -2,4° vilket skedde den 11. Den tidigare högsta minimitemperaturen i Stockholm i januari var från 1989 då det som lägst var -3,0°. Även om man inkluderar åren 1756-1858 i statistiken för Stockholm då mätningar endast gjordes två eller tre gånger per dygn finns ingen högre lägstatemperatur. I närliggande Uppsala har det sedan 1959 uppmätts en högre minimitemperatur jämfört med i år 1989, 1974 och 1973.

Kuriosa: Januari 2020 mildare än maj nödåret 1867 i Stockholm

Under den extremt kalla majmånaden nödåret 1867 var månadsmedeltemperaturen i Stockholm 3,3°. Ingen annan majmånad kommer ens i närheten av detta värde under den drygt 260 år långa mätserien. I sällsynta fall har det i Stockholm inträffat att någon av de kalendariska vintermånaderna december (fem gånger, senast 2015) och februari (en gång, 1990, samt lika mild 1989) varit mildare än majmånaden 1867. Däremot har det aldrig tidigare observerats under en januarimånad. Det var dock mycket nära 1989 men då fattades det två tiondelar. I år sker det istället med god marginal.

Så här skrev jag på bloggen i maj 2017 i samband med att det då var 150 år sedan den extremt kalla majmånaden 1867: "I Stockholm var månadsmedeltemperaturen för maj 1867 nästan lika låg som januari 1989 var mild (+3,3° i maj 1867 vs +3,2° i januari 1989). I takt med klimatförändringarna kommer sannolikheten för ett nytt rekord med avseende på medeltemperaturen i januari att öka och på sikt är det förmodligen en tidsfråga innan maj 1867 varit kallare än de varmaste december-, januari- och februarimånaderna i Stockholm…".

//Misha