I år är det 150 år sedan Sverige genomled det stora hungersnödåret 1867. Utmärkande för 1867 var att maj var exceptionellt kall och den extrema kyla som rådde då saknar helt motsvarighet i svensk klimatologi och förtjänar därför ett alldeles eget kapitel. Samtliga 27 stationer som var i drift då har aldrig haft en kallare majmånad.
Läs även "Nödåren 1867-1868"
På några håll i främst Svealand och Norrland var månaden så kall att den näst kallaste majmånadens medeltemperatur på en del håll var drygt 2° högre. Följande stationer hade minst 2 grader upp till den näst kallaste majmånaden: i Haparanda var skillnaden 2,6°, i Härnösand blev skillnaden 2,3° medan den var 2,1° i Falun samt 2,0° i Karlstad.
Mätserierna i Uppsala och Stockholm är bland världens längsta med över 250 år på nacken och för båda stationerna gäller att den näst kallaste majmånaden var cirka 1,5° varmare jämfört med maj 1867, en anmärkningsvärt stor differens med tanke på de långa mätserierna. Normalt sett överträffas rekordet för en månads medeltemperatur med någon eller några tiondelar. För båda mätserierna kan man misstänka att maj 1867 kanske kan ha varit kallast i en temperaturserie på 1000 år givet den stora diskrepansen gentemot de näst lägsta majvärdena och de långa mätserierna.
Köldrekord den 13 maj 1867 i Stockholm, Uppsala och Västerås
Både Stockholms och Uppsalas absoluta köldrekord för maj är dessutom från detta år. Måndagen den 13 maj 1867 uppmättes -6,5° i Stockholm medan Uppsala hade smått otroliga -11,8° som lägst. En kuriositet i sammanhanget är att Uppsalas lägsta majvärde 1867 var lägre än det var under hela den mycket milda vintern 1991/1992. Få stationer var vid den här tiden utrustade med minimitermometer och därför finns det få uppgifter om fler köldrekord från andra stationer. I Västerås fanns emellertid minimitermometer och där sjönk temperaturen till -8,5° den 13 maj 1867.
En möjlig förklaring till de extremt låga temperaturerna i östra Svealand torde ligga i att det i Stockholm hade fallit ett par millimeter nederbörd till på morgonen den 12 maj. Rimligen bör denna nederbörd ha varit i form av snö och då temperaturen under dagen kom upp i +2,8° som högst kan en del av snön ha legat kvar. I samband med uppklarning på kvällen och snabb avkylning skulle detta förklara de extremt låga temperaturerna på morgonen den 13 maj 1867.
Några intressanta väderhändelser för maj 1867:
- I Skara snöade det 8 dagar.
- Frost i Uppsala den 1-6, den 9-26 samt den 28.
- Frost i Stockholm den 1-4, den 9-17 samt den 22-26.
- Först den 29 maj gick maximitemperaturen i Stockholm detta år över 15,0°. Den 30 maj var årets första dygn med sommartemperatur (dygnsmedeltemperatur över 10,0°).
- Enda gången maj varit en ”vintermånad” i Haparanda. Månadsmedeltemperaturen var -0,8°.
- Köldrekord för maj i Haparanda den 7 och 17 med -12,0°. Ett lika lågt värde uppmättes sedan i maj 1893.
- I Haparanda frost oavbrutet den 1-24 maj. Först den 12 juni gick maximitemperaturen över 10,0°. Dygnsmedeltemperaturen under 0° den 1-17 maj.
Även om inga snödjupsmätningar förekom vid den här tiden finns det gott om olika vittnesmål för hur det såg ut i Sverige denna vår. Det finns uppgifter om att snön ännu i slutet av maj 1867 var drygt en halv meter i Västerbotten. Och människor åkte över Norra Kvarken till Finland och tillbaka långt in i maj. Enligt Dagens Nyheter fastnade ett snälltåg strax norr om Lund till följd av snödrivor på mer än en halvmeter den 13 maj. Temperaturdata från Lund visar att det var nollgradigt denna dag och att nederbörd föll.
Från den småländska tidningen Barometern kunde man onsdagen den 29 maj 1867 läsa att det på söndagens morgon den 26 maj 1867 låg 3-4 tums (ca 8-10 cm) djup snö på Stockholms gator och att människor senare på morgonen åkte släde. Meteorologiska temperatur- och nederbördsdata stöder detta. Stockholms officiellt största snödjup i maj är 5 cm från den 12 maj 1995.
Ett fotografi från Härnösand den 5 juni 1867 visar att snön fortfarande låg kvar (se 7,22-8,12 in i Olle Häger och Hans Villius dokumentär "Ett satans år" i SVTs Öppet arkiv) och människor körde släde över isen i Norrland, så tjock och bärkraftig var den.
Isen i Torne älv vid Haparanda gick upp först den 9 juni. Detta är det allra senaste datumet för islossning där sedan mätseriens start 1693.
Från Norge finns rapporter om att isen i höjd med Härjedalen/Jämtland på 870 m höjd över havet inte gick upp förrän i mitten på juli.
Maj 1867 kallare än bland annat december 2015, 2013 och 2006 i Stockholm
Det är svårt att föreställa sig att den kallaste majmånaden kan vara kallare än den varmaste december- eller februarimånaden. I Stockholm gäller faktiskt att decembermånaderna 2015, 2013, 2006, 1972 och 1789 varit mildare än maj 1867. För februaris del är det bara februari 1990 som varit mildare än maj 1867 i Stockholm. Februari 1989 var dock lika mild som maj 1867 var kall.
I Stockholm var månadsmedeltemperaturen för maj 1867 nästan lika låg som januari 1989 var mild (+3,3° i maj 1867 vs +3,2° i januari 1989). I takt med klimatförändringarna kommer sannolikheten för ett nytt rekord med avseende på medeltemperaturen i januari att öka och på sikt är det förmodligen en tidsfråga innan maj 1867 varit kallare än de varmaste december-, januari- och februarimånaderna i Stockholm…
Rekordvarm midsommar i Piteå och Holmögadd 1867
Det osedvanligt kalla vädret fortsatte in i juni. Den riktiga värmen dröjde ända fram till midsommar men då var det även extrem värme som nådde Sverige österifrån. Då blev det delvis faktiskt rekordvarmt. Om vi vågar tro på tiondelarna när det gäller så här gamla värden är faktiskt Piteås junirekord på 32,1° från midsommardagen den 24 juni 1867 vilket kan jämföras med det näst högsta värdet på 32,0° i juni 1953 (före 1953 inföll midsommardagen alltid den 24 juni oavsett veckodag). Även Holmögadds/Holmöns absoluta värmerekord för juni på 27,0° är från den 24 juni 1867. Varken Piteå eller Holmögadd hade 1867 någon maximitermometer varför värdena är från avläsningstillfället klockan 14. Därmed kan den verkliga maximitemperaturen mycket väl ha varit ännu högre.
Varför blev maj 1867 så exceptionellt kall?
Som så ofta när det handlar om rekord i månadsmedeltemperaturen så är orsaken ett fastlåst väderläge. Maj 1867 var heller inget undantag. Den synoptiska vädersituationen dominerades då av ett högtryck över Norska Havet och ett lågtryck över norra Ryssland. Detta gav upphov till ihållande vindar från nord och nordost. Dessa var extra kalla på grund av att havsisens utbredning vid Kolahalvön var väl utbredd. Den kalla luften hann då inte värmas upp.
Dessutom var isarna tjocka och snötäcket betydande ända in i juni i Norrland. Därigenom skedde ingen uppvärmning av den kalla polarluften. På sid 80 i Jantunen et al (2000) finns en synoptisk bild över väderläget för exempelvis den 13 och 22 maj 1867. Vidare redovisas i forskningsartikeln bland annat temperaturavvikelsen, lufttrycket samt för Stockholms och Haparandas del även en grov bild av dygnsmedeltemperaturen.
Ett par andra viktiga förklaringar till den extrema kylan i maj står att finna i förhistorien. Sommaren 1866 var kall i norra Sverige medan den i Götaland och södra Svealand var ganska normal. Därigenom finns all anledning att anta att havsvattnet inte värmdes upp särskilt mycket.
Hösten 1866 blev sedan kall i hela landet. Med en kall höst kyls havsvattnet av snabbare och när sedan också vintern 1867 blev kall kunde isarna växa till sig. Vårmånaderna mars och april var båda mycket kalla. För norra Norrlands del var april extremt kall och flera stationer där hade sin allra kallaste aprilmånad då, till exempel Piteå, Umeå och Haparanda. I Haparanda avvek aprilmedeltemperaturen för övrigt med 1,5° från det näst lägsta värdet. Med en kall mars och april, ett tjockt snötäcke samt tjocka isar fanns sålunda en utmärkt grund för en kall maj. Tillsammans med den beständiga, kalla luftströmmen torde detta förklara varför maj 1867 blev så exceptionellt kall.
Statistik över maj 1867
År 1867 fanns 27 stationer som var i drift och som fortfarande är aktiva om än de flesta flyttats från sin ursprungliga mätplats. Här har samtliga 27 stationers data samlats för maj 1867 med respektive stations näst kallaste majmånad, normalvärdet för maj 1961-1990 samt majvärdena för år 2000-2016.
