Regn

Regn uppstår oftast i moln med stor vertikal utsträckning, antingen Nimbostratus - regnmoln, eller Cumulonimbus - bymoln. I bymolnen är uppvindarna betydligt kraftigare, vilket gör att dropparna kan hålla sig svävande tills de blivit riktigt stora.

Avståndet mellan dropparna kan vara ganska stort i ett regnmoln eftersom många små droppar absorberas av stora droppar under själva nederbördsbildningen. Att regndroppar har olika storlek och faller olika tätt beror på vattentillgång, hur de har bildats och på förhållandena i den luft som de passerar på väg ner till marken.

Om nederbördsbildningen fungerat bra och vattentillgången i molnet är god, finns också goda förutsättningar för att dropparna skall bli stora, under förutsättning att uppvindarna är tillräckliga för att hålla stora droppar svävande. Om alla dessa villkor är uppfyllda men det blåser kraftigt, slås regndropparna dock sönder lätt så att de blir mindre.

Regndroppar faller med 5-9 m/s beroende på storleken. De största faller snabbast. Eftersom regndropparna består av vatten är deras densitet lika med vattnets, dvs. 1000 kilogram per kubikmeter eller 1 kg per kubikdecimeter.

En mycket kraftig åskskur har en typisk intensitet på 1 mm nederbörd per minut. Någon absolut övre gräns för hur intensivt det kan regna är svår att ge, men sannolikt ligger den kring 5 mm/min i Sverige. Det officiella världsrekordet är 31 mm/min i Unionville, Maryland i USA.

Regnväder

Mest regn på sommaren

Att det regnar mycket på sommaren beror på att det kan finnas mer vattenånga tillgänglig vid högre temperaturer. Att det framförallt är i inlandet som sommarnederbörden är stor beror på att den till stor del faller som skurar.

Skurarna bildas genom att luften närmast intill den soluppvärmda marken också värms upp och blir lättare. Den stiger därför uppåt där den avkyls med kondensation och nederbörd som följd. Över havet är den uppvärmningen i allmänhet mycket svagare under en sommardag.

Eftersom moln kan röra sig mycket långsamt kan en skur pågå länge, i vissa fall upp till ett par timmar. Oftast varar skurarna mindre än en timme och inte sällan bara 5-10 minuter. Under sommaren kommer den mesta nederbörden under eftermiddagen när skuraktiviteten är på topp.

Det regnar praktiskt taget alltid när det åskar. Åska förekommer från kraftiga bymoln, och för att det ska bildas åska krävs att molnen vuxit till ett sådant stadium att de också ger regnskurar.

Regn eller skurar?

Regnområden och skurområden brukar finnas i väderprognoserna i samband med ostadigt väder. Men vad är egentligen skillnaden mellan regn och regnskurar?

Det beror på vilket moln som nederbörden faller från. Regn förekommer oftast i samband med att två olika luftmassor möts. Själva gränsområdet mellan de båda luftmassorna är det vi brukar definiera som en front. När den varmare luftmassan tvingas upp i höjden och kyls bildas skiktade moln och blir molnen tillräckligt tjocka kan det bli regn.

Regnskurar, som oftast förekommer under sommarhalvåret, bildas genom konvektion. Konvektion i marknivå innebär att luften tillförs värme från marken och skapar en vertikal cirkulation. Är dessutom luften tillräckligt fuktig bildas moln och nederbörd börjar falla som regnskurar.

Moln som bildas genom konvektion är i regel ganska begränsade i sin horisontella utbredning. Av olika skäl kan konvektionen göra att molnen organiseras i linjer och då kan man få band av skurar.

I och med att de uppträder så lokalt är det svårt att i en längre prognos precisera var exakt de kommer att hamna. En plats inte många km ifrån dig kanske får en hel del skurar medan du själv får helt uppehåll.

Regn vid minusgrader

I vår del av världen börjar all nederbörd av någon större omfattning som snö. Snöflingorna smälter sedan om de under sitt fall passerar genom ett tillräckligt tjock skikt med luft som har temperatur över noll.

Normalt ökar temperaturen ju närmare marken man kommer, så att i de flesta fall då snöflingorna smält till regndroppar är det sedan plusgrader hela vägen ner till marken.

Ibland kan det dock finnas ett tunt skikt med luft som är kallare än noll grader närmast markytan, och då hinner inte regndropparna frysa innan de når marken, utan de blir till is först när vattnet i droppen har kylts av genom kontakt med den kalla markytan.

I sådana situationer finns det en tunn vattenhinna på den is som bildas av regnet, och det blir oerhört halt. Samma typ av halka kan också uppstå vid omslag till plusgrader, om regn faller på ett underlag som fortfarande är kallare än noll grader.

Mer på vissa veckodagar?

Amerikanska forskare vid NASA rapporterade i början av 2008 att det faller mer nederbörd under veckorna (tisdag till torsdag) än över veckosluten (lördag till måndag) på sommaren i sydöstra USA.

Denna slutsats baserade sig på mätningar från satelliten Tropical Rainfall Measuring Mission Satellite (TRMM). Skillnaden tros bero på av människan orsakade utsläpp av föroreningar i luften, vilka är mindre under veckosluten än mitt i veckan.

SMHI undersökte statistik från en antal svenska stationer för att ta reda på om något liknande samband gäller för vårt land, även om Sverige ju ligger på höga breddgrader och har ett annat klimat än sydöstra USA.

Undersökningen visade inga säkra skillnader mellan de olika veckodagarna. De skillnader som finns, för de undersökta stationerna, ligger inom de variationer som slumpen orsakar.

Man kan dock inte utesluta att det kan finnas skillnader om man skulle göra ett smalare urval och studera nederbörden i speciella områden och under särskilda meteorologiska förhållanden.

Men för oss vanliga människor syns det inte någon skillnad mellan dagarna även om vi ibland tycker att det ofta regnar över veckoslutet.