Väderprognoser, den mest troliga beräkningen av väderläget

Hur kan vi veta vad det ska bli för väder imorgon? Svaret är att det kan vi inte. Vad vi kan göra är att beräkna den mest troliga utvecklingen av väderläget.

När du rullar en boll nerför en backe, kan du utan att kunna skåda in i framtiden vara rätt säker på att bollen till slut hamnar någonstans längst ner i backen. Även den som inte har läst fysik vet nämligen att jordens dragningskraft tvingar bollen att rulla ner för backen. På liknande sätt använder vi fysikens lagar i form av matematiska ekvationer i en datormodell för att beskriva hur vår "väderboll" bör bete sig.

Varje timme samlar vi information från mängder av mätpunkter runt om i världen för att beskriva för datorn hur vår "väderbacke" ser ut. Sedan låter vi datormodellen med hjälp av detta räkna ut hur väderförloppet troligtvis kommer att se ut.

Vissa svårigheter finns dock. Det finns till exempel mängder av faktorer som påverkar hur atmosfären beter sig och en del av ekvationerna som beskriver detta är inte helt perfekta. Variationer från mätstationerna kan även ställa till det. Ett fel i till exempel en temperatur eller trycktendens vid en mätstation kan orsaka ett helt annat väderscenario. Ju fler hinder det finns i backen, desto svårare blir det att förutsäga var bollen till slut hamnar.

Svårigheter med olika säsonger

Det är främst solen som, genom att värma upp atmosfären, ger upphov till det vi upplever som väder. Solstrålningen är på sommaren maximal och det småskaliga väder-maskineriet mer intensivt än under andra årstider. Det blir då också svårare att göra prognoser.

Under höst och vinter gäller det i regel att hålla reda på alla lågtryck och nederbördsområden, som har en större skala och är mer långlivade än t.ex. intensiva sommaråskväder.

Den största utmaningen vintertid är att extremt små skillnader i temperatur kan ge stora konsekvenser och är avgörande om det blir regn eller snö eller för halkförhållandena på våra vägar.

Meteorologi, hydrologi och oceanografi

SMHI arbetar inte bara med meteorologi utan även med hydrologi och oceanografi och att låta de tre disciplinerna samverka har stora vinster. Haven påverkar t.ex. i hög grad atmosfären och vice versa och för hydrologin har till exempel nederbörden avgörande betydelse.

För att höja kvaliteten på de olika prognosmodellerna, som används inom de olika vetenskaperna, låter man modellerna samverka. Detta innebär att resultatet från en atmosfärsmodell påverkar en oceanografisk modell vars resultat sedan återkopplas till atmosfärsmodellen osv. På så sätt utnyttjas forskarkompetensen inom SMHI på ett unikt sätt. SMHI är för övrigt ganska ensamt om att ha dessa tre vetenskaper under samma tak.

Det nära samarbetet mellan hydrologer och meteorologer som finns på SMHI är unikt i Västeuropa och medför hög kvalitet i hydrologiska prognoser och varningar.

Olika tidsbegrepp

Nowcasting, eller väderövervakning är när vädret studeras i nutid och för prognoser upp till sex timmar framåt. Mycket korta prognoser är de som gäller från två timmar och upp till 12 timmar framåt. Korta prognoser avser vädret mellan 12 timmar och upp till två dygn framåt. Medellånga prognoser görs för två dygn till 10 dygn framåt. 

Säsongsprognoser är längre prognoser som kan sträcka sig över flera månader, men ju längre prognos desto mindre detaljnoggrannhet. De längre prognoserna som är mer översiktliga används ofta som planeringsunderlag, medan korta mer detaljerade prognoser bättre kan användas som beslutsunderlag.