Normalt sett finns det en viss koppling i vädret, speciellt i temperaturen, mellan en månad och den närmast följande, en koppling som är tydligast mellan januari och februari och mellan juli och augusti.
Mellan två på varandra följande somrar är kopplingen mycket svagare, så något egentligt prognostiskt värde förväntar vi oss inte att vår lilla undersökning skall ha.
Vi undersökte Uppsalas data 1722-1998 (något korrigerade), där sommartemperaturen juni-augusti delades in i fem lika stora grupper:
Mycket under normal: 12,8-14,8°
Under normal: 14,9-15,4°
Normal: 15,4-16,2°
Över normal: 16,2-16,8°
Mycket över normal:16,8-19,0°
Kall sommar följs av kall sommar...
Av de 54 somrar som hade mycket under normal temperatur hamnade den följande sommarens värde i de fem grupperna enligt frekvensen 13, 15, 13, 6 och 7. Det ger visst stöd för uttalandet att det är något större risk än genomsnittet för lägre temperatur än normalt även året efter en dålig sommar.
Några exempel på detta med två dåliga somrar i rad är 1977-78 (14,2° och 14,8°) och 1964-65 (14,7° och 14,1°).
... men kan också följas av varm sommar
I andra fall råder dock det motsatta förhållandet. Sommaren 1993 med en medeltemperatur på bara 14,5° följdes 1994 av en mycket varm sommar med 17,1° .
Likadant var det 1868, då det var mycket varmt med 17,5°, efter det miserabla missväxtåret 1867, då sommarens medeltemperatur - efter en riktigt hemsk vår - blev 13,7°. Tyvärr var dock sommaren 1868 också alltför torr för att ge bra skördar.