Bondepraktikan

Bondepraktikan är en av de mest spridda folkböckerna och innehåller till viss del väderleksspådomar och förutsägelser om årsväxten.

De spådomar om vädret som förekommer i bondepraktikan kan ibland ha vetenskapliga orsaker som bakgrund, men för det mesta bör informationen tas som kuriosa.

Mars enligt bondepraktikan

  • På en torr mars följer vanligen en vacker vår.
  • Efter kalla nätter kommer våta dagar eller dagar med snö och köld, som dock inte blir långvariga.
  • Hörs åskan i mars kan man vänta snö i maj.
  • Dagarna omkring vårdagjämningen (den 21 mars) är vanligen stormiga.
  • Så mycket dimma i mars, så mycket regn vid midsommartiden.
  • Regn i mars ger även regn i juli.
  • Så mycket dagg, som faller i mars, så mycket rimfrost blir det efter påsk och i september.
  • Om göken gal, storken bygger och vildgåsen kommer i mars, kan man hoppas på en vacker vår.
  • Vad mars inte vill, vill säkert april.
  • Är mars trogen vid plogen, håller april honom åter still.
  • Mars snö gör frukter ve.
  • Marsblom är inte bra, aprilblom är halvbra, majblom är helbra.
  • I början och slutet serverar mars sitt gift.

Märkesdagar

  • Den 9:de, Fyrtio martyrers dag: Sådan väderleken är denna dag, sådan fortfor den att vara i 40 dagar.
  • Den 13:de, Gregoriusdagen: Dåligt väder på denna dag bebådar, att ingen frost mer kommer på marken.
  • Den 19:de, Josefdagen: Om denna dag är klar och vacker, betyder det ett fruktbart år.
  • Den 21:te, Benediktusdagen: Regn denna dag bådar mycket våt vår.
  • Den 25:te, Vårfrudagen (Marie bebådelsedag): Är dagen klar, lovar det gott år. Fryser det natten till denna dag, blir det frost i 40 nätter.

Juli enligt bondepraktikan

Juli. Hömånad. Denna månad har fått sitt namn af Julius Cesar, Roms beherskare som war född denna månad.

  • Regn i andra hälften af Juli är gerna ihållande.
  • Hwad Juli och Augusti icke koka, kan September icke steka.
  • "Aftonrodnad klar natt morgonrodnad wåt natt." Att detta ordspråks förutsägelse wanligen slår in har sin grund deri att fenomenet oftast inträffar wid westliga windar.
  • Regnar det Wårfrudag, regnar der i fyratio da´r i slag.
  • Som mörkret är på Sjusofwaredagen, blifwer det i sju weckor.
  • Warm och klar S:t Jakobs dag bådar en kall Jul.
  • Augusti motswarar Februari, som Juni December.

Märkesdagar

  • Den 2:dre, Marie besökelse-dagen: Sådant wäder är denna dag, sådant fortfar det att i 40 dagar derefter.
  • Den 20:de, Margareta-dagen: När det regnar denna dag tycker landfolket icke derom emedan de då wänta swår bergning och emedan nötterna, om det regnar den tiden, skadas: säges skämtwis, "Greta wäter i nöten."
  • Den 22:dre, Magdalena gråter gerna.
  • Den 23:dje, Emma-dagen: Klar och warm ej qwalmig, lofwar ett godt år.
  • Den 25:te, Jacobsdagen: Förkunnar en kall Jul.
  • Den 27:de, Sjusofwaredagen: Om det regnar denna dag, så skall regntiden wara till förswårande af skörd och bergning i sju wendor.