December 2013 – En händelserik månad

Blåsig inledning

En mild och blåsig dag inledde månaden. Det blev stormbyar i fjällen och även utmed Norrlands- och Svealandskusten. Vid Örskär, norra Uppland, uppmättes orkan i byarna, som mest 37 m/s.

Maximitemperaturer kring +10° förekom den 1 i sydöstra Sverige med som mest 10,4° i Karlskrona. Men i nordligaste Sverige var det betydligt kallare. Där noterades säsongens hitintills lägsta temperatur, -29,3°, i Naimakka i Lappland. Detta värde slogs redan dagen därpå då -30,2° mättes på samma plats.

Den 2 kom ett nederbördsområde in över fjällen och i västvinden föll de största nederbördsmängderna i fjällen. Där fick Katterjåkk i Lappland och Leipikvattnet i Jämtland mest, båda med 35 mm i smält form.  

Det för årstiden milda vädret fortsatte i ytterligare några dygn och bara norra halvan av landet var snötäckt.

En kallfront med regn drog ner över landet den 4 och följdes av kallare väder. För många blev det äntligen lite kyla då temperaturen gick under noll över södra Norrland och ner över norra Svealand.

Stormen Sven drabbade södra Sverige

Den 5 drabbade ett oväder med stormvindar södra Sverige. Det fick namnet Sven och påminde i bana och styrka, för svensk del, om oktoberovädret Simone.
 
Lågtryckets centrum tog en bana över norra Götaland. Utmed hela den svenska västkusten uppmättes storm- och orkanstyrka i byvindarna. Allra högst byvind mättes på Väderöarna i Bohuslän och vid Nidingen i Halland med 40 m/s.

Även på Vänern blev det hårda vindar, Pålgrunden uppmätte där 24 m/s i medelvinden och över 30 m/s i byvind. Omkring 50000 hushåll blev utan ström och några människor omkom på grund av stormen. Nederbörden föll i till en början som regn men övergick till snö.

Även norr om lågtryckets centrum blev det blåsigt och besvärligt väder. De kraftigaste vindarna där noterades utmed norra Svealandskusten.

Rikligt snöfall

Västra Götaland och västra Svealand fick allmänt nederbörd över 10 mm den 5. På några håll i det inre av Västergötland föll det över 30 mm. Allra mest där, 35 mm i smält form, mättes upp i Sjötomta i södra Västergötland.

Norr om lågtrycket Sven föll nederbörden i form av snö. Över delar av södra Norrland kom 20 till 30 mm nederbörd i smält form. I delar av Hälsingland, Härjedalen och södra Medelpad förekom snödjupsökningar på över 30 cm, allra mest 41 cm noterades i Ulvsjön och i Lillhärdal.

Snötäcket vars sydgräns tidigare i huvudsak legat en bra bit upp i Norrland förflyttades med ens långt söderut. Götalands inland blev snötäckt, men det fanns fortfarande stora luckor i östra Svealand och i Ångermanland och delar av kustlandet i Västerbotten.

Även den 6 föll en hel del snö, men då främst över östra Götaland, östra Svealand och delar av södra Norrlandskusten.

Den 8 drog ännu ett annat snöväder in över Götaland och större delen av södra Svealand och därmed blev nästan hela landet snötäckt under något dygn.

Kraftig kyla

Den 7 till 9 etablerades ett mindre högtryck över nordligaste Sverige. I samband med klart väder blev det där mycket kallt. Flera platser fick under dessa dygn minimitemperaturer under -35°.

Månadens och säsongens hittills lägsta temperatur mättes den 9 i Nikkaluokta med -40,8°. I Kiruna-Esrange noterades -38,0° vilket är den lägsta decembertemperaturen för Kirunaområdet sedan mätningar av minimitemperaturer inleddes där 1898. Decemberrekordet på -39,0° är från startåret 1898.

Snabbt omslag gav värmerekord

Varmare luft var dock på väg in från Atlanten och den 11 täckte varmluften åter hela landet. De högsta temperaturerna var strax över 10° i ett stråk från Jämtland över Ångermanland upp mot Västerbotten. Månadens allra högsta temperatur, 11,1°, uppmättes på Örnsköldsviks flygplats samma dag.

Flera rekord för maximitemperatur för december slogs i mer än hundraåriga serier. Några exempel från orter där mätningar av maximitemperaturen inleddes i slutet av 1800-talet. Gunnarn/Stensele noterade 9,6° vilket slog det tidigare decemberrekordet 7,8° från 1953. Haparanda fick 7,2° vilket slog 7,0° från 1909. Storlien/Storvallen noterade 8,2°, det gamla rekordet var 8,0° från 1905. I Jokkmokk noterades 8,0°, det tidigare rekordet var 7,5° från 1998. I Piteå fick man 8,6°, vilket knappt slog det tidigare rekordet 8,5° från 1989.

Snön på reträtt

Varmluften, som kom den 10, medförde också att snötäcket sjönk ihop och den 12 var snön så gott som helt borta i Götaland och i södra Svealand. Även i Ångermanland och delar av östra Västerbotten blev det då återigen barmark.

I västvinden föll nederbörd främst i de norra delarna av fjällkedjan.

Stormen Ivar drabbade mellersta Sverige

Den 12 drog ett oväder, Ivar, från Norska havet snabbt in över mellersta Norrland. I dess kölvatten förekom starka storm- och till och med orkanbyar; exempelvis uppmättes hela 33 m/s på Frösön och 35 m/s i Mattmar i Jämtland. Ännu kraftigare var vindbyarna i fjällen där Blåhammaren hade 46 och Flatruet 41 m/s. Värt att notera är att den högsta medelvinden vid Blåhammaren var av orkanstyrka 34 m/s.

Återigen drabbades alltså delar av Norrland av ett kraftigt blåsväder. De värst drabbade områdena låg nu lite söder om de som stormen Hilde hade berört månaden innan. Över 50000 hushåll blev strömlösa, några av dem i över en veckas tid. Träd föll över vägar och hus fick tak bortblåsta.

Nederbördsmängderna var som mest 10-15 mm i smält form i östra Västerbotten och södra Norrbotten. I Lapplandsfjällen var de något större. 

Fortsatt milt och snöfattigt

Det var milt för årstiden även fortsättningsvis. Den 13 till morgonen den 14 passerade en högtrycksrygg landet och de följande två dygnen, 15 och 16, kom två nederbördsområden in västerifrån. Dessa gav regn i södra halvan av landet och lite snö i den norra halvan, men mängderna var i allmänhet som mest 10 till 15 mm.

Vädret kännetecknades av en stark västlig strömning över Nordeuropa. Detta gav fortsatt milt och blåsigt väder i Sverige. En högtrycksrygg passerade den 17 och 18 med temperaturer som mest strax över 10° i Götaland och Svealand. 

Söder om ett djupt lågtryckscentrum vid Island bildades nya nederbördsområden som drog in över landet västerifrån i en strid ström, vilket gav regn i södra halvan av landet och snö i den norra halvan, men mängderna var oftast små. Den 19 föll dock lite större mängder, 10-20 mm, i södra Norrbotten.

Nu följde emellertid några dygn med regn i främst västra Götaland vilket inledde en blöt period där. 

Rejält med regn

Ett litet nederbördsområde över Götaland drog snabbt bort på morgonen den 23. Under dagen passerade en högtrycksrygg som i stort sett gav uppehåll över landet.

På kvällen den 23 kom ett kraftigt nederbördsområde in över främst nordvästra Götaland och sydvästra Svealand. Allra mest detta nederbördsdygn fick Håvelund i Bohuslän med 36 mm. Nederbörden fortsatte under förmiddagen norrut och till kvällen föll det som snö i norr.

Det följdes snabbt av ytterligare ett som på själva julafton gav riklig nederbörd över samma områden. Nederbördsområdena gav 40 till drygt 60 mm under två dygn, på redan regnmättade områden.

Allra mest uppmättes 63 mm i Borås under nederbördsdygnen 23 till 24. Sammantaget gav detta höga flöden i vattendragen där. Och den 24 inträffade ett skred norr om Tanum i Bohuslän vilket medförde att väg E6 fick stängas för trafik i södergående riktning.
 

Julväder

Julaftonsvädret präglades av bortdragande regn i söder och annalkande snö i norr.
 
Även juldagen fick nederbörd. Ett mindre nederbördsområde rörde sig från söder upp mot norr över landet. Mer signifikant är kanske de höga temperaturerna med plusgrader långt norrut, som högst kring 10° i Skåne och uppemot 9° ända upp i Svealand. I Umeå noterades 5,4° vilket är den högsta temperaturen där under en juldag på minst 50 år.

Annandagen blev en mellandag med ringa nederbörd. Luften som strömmade in över landet var fortfarande mycket varm för årstiden. Den 27 drog åter ett nederbördsområde in men kom för ovanlighets skull söderifrån och det berörde främst södra Sverige. Västra Götaland fick då allmänt över 10 mm regn.

Fortsatt milt fram till och över nyår

Varm luft med svaga nederbördsområden fortsatte att strömma in över landet från Atlanten under resten av månaden. Det blev därmed mycket varmt för årstiden.

Nyårsaftonen kom en del snö i den norra halvan av landet. Det var dock inga stora mängder, som mest 5 till 10 mm i smält form i norra Norrland, vilket spädde på snötäcket med fem till tio cm där. I Götaland var det i stort uppehåll men mulet.

Snögränsen gick ungefär från nordvästra Svealand ut mot kusten i Medelpad.
Det fanns då även en del snöfria kustnära områden så långt norrut som i Västerbotten.

Temperatur och nederbörd vid 10 mätstationer i december 2013.

Detaljerad tabell över temperatur och nederbörd vid 15 stationer i december 2013

Mycket varm månad

Med undantag av ett par dygn, en vecka in i månaden, var temperaturen en bra bit över det normala. Därmed blev temperaturen flera grader över den normala för december som helhet.

I nordligaste Norrland tre grader över normalen. Söder därom ner till och med Svealand blev överskottet större. Lokalt i mellersta Norrland och västra Svealand finns överskott på över sju grader. I Götaland blev överskottet tre till fem grader i allmänhet.

Om vi beaktar decembermånader sedan mätningarna startade så har år 2006 rekordet, utom norr om ungefär Ångermanälven där 1929 och 2007 var varmare. Årets december når inte upp till rekordmånaden december 2006 utom i några små områden i västra Svealand, som exempelvis i Gustavsfors i Värmland.

Den överträffar emellertid på många håll 2011, som var en annan varm december, utom i Norrland norr om Skellefteälven som då var varmare. 
Delar av inre Västergötland och Närke samt nordvästra Småland fick den näst varmaste december. Stora delar av övriga södra Sverige hade sin tredje eller fjärde varmaste.

En kuriositet var att temperaturen vid vår sydliga station i Falsterbo inte gick under 0° i december, vilket sedan 1961 bara inträffat år 2006.

Lokalt stora mängder

Nederbörden för december som helhet gav stora överskott i nordvästra Götaland och i västra Svealand. Även södra Norrbotten och de norra fjälltrakterna fick överskott.

Ulricehamn med startår 1892 har fått 188,3 mm vilket slår det gamla månadsrekordet för december, som var 186,0 mm från 1898 och 1960.

Snö

De varma vindarna gjorde att snötäcket fick en avsevärt mindre utbredning än normalt under december.

Inledningsvis låg det snö i fjällen och i norra Norrlands inland. Snötäcket gjorde dock en framstöt den 6 då det blev vitt över större delen av Götaland och Svealand. Snötäcket drog sig snabbt tillbaka den 12 då sydgränsen hamnade i höjd med Bergslagen.

Därefter pendlade snögränsen lite fram och tillbaka över södra Norrland. Det var tidvis stora barmarksområden i bland annat Västerbottens kustland. I nordligaste Norrlands inland skedde dock en tillväxt av snödjupet under månadens andra halva, allmänt från några decimeter till en dryg halvmeter.

Åska

I december förekommer sällan åska, så även 2013, men några urladdningar noterades dock och då främst i nordvästra Götaland. De datum som där hade flest urladdningar var den 20, 22 och 23.

Förklaring till åsk- och blixtkartorna

Solskenstid

December är oftast den månad som har minst sol i landet. Längst i norr är solen under horisonten hela månaden och där registreras naturligtvis ingen solskenstid, vilket är normalt i Kiruna för december. 

I Luleå noterades 2 och i Umeå 24 timmar. Längre söderut låg solskenstiden vanligen mellan 30 och 40 timmar. 

Av SMHIs strålningsstationer var det Nordkoster som med 53 timmar fick mest solskenstid.

Isolinjen för den genomsnittliga molnigheten 80% gick genom landets centrala delar. Det var mer moln i söder och i väster än vad det var i landets östra delar.

Medelvind över 21 m/s i december 2013

Dygnsnederbörd över 40 mm i december 2013