Området kring Värnamo är redan i dagens klimat mycket nederbördsrikt. Här faller normalt drygt 800 millimeter årligen, vilket exempelvis kan jämföras med drygt 500 millimeter i Kalmar.
I ett förändrat klimat blir det mer nederbörd och därmed också större översvämningsrisker. Klimatscenarier visar på att den genomsnittliga årliga nederbörden i Jönköpings län kan öka fram till nästa sekelskifte med omkring 15 procent. Enligt scenarierna ökar också antalet dagar med kraftig nederbörd med cirka 30 procent.
Värnamo har en lång historia med översvämningar, under de senaste hundra åren finns många tillfällen dokumenterade. I juli 1927 stod stora delar av staden under vatten och åren 1951, 1967, 1968 och 1970 drabbades Värnamo svårt i samband med vårflod. I mer nylig tid har översvämningar förekommit sommaren 2004 samt i februari 2020 och i januari 2023.
Översvämningarna uppstår i samband med höga vattennivåer och höga flöden i ån Lagan, beroende på kraftiga regn eller snösmältning. Värnamo är beläget vid Lagans utlopp i sjön Vidöstern just där Lagans fallhöjd minskar, vilket innebär att vattnet kan breda ut sig. En annan faktor är att det saknas stora sjöar eller naturliga utjämnande vattenmagasin uppströms, som annars skulle kunna dämpa kraftiga flöden.
Åtgärder genom tiderna
Många åtgärder har genomförts av kommunen genom åren för att minska konsekvenserna av dagens och framtida översvämningar. Det har handlat om satsningar inom ett flertal områden, som infrastrukturprojekt, tekniska lösningar, utökade samarbeten och kommunikation. Här listas några exempel.
Vallar och pumpstationer
En av de primära åtgärderna har varit invallningar i den centrala Åbroparken. Vallen fungerar som en barriär mot översvämningsvatten från Lagan och skyddar områden som är särskilt sårbara. För att säkerställa dricksvattenförsörjningen är vattenverket omgärdat av permanenta skyddsvallar och ett reservkraftverk är installerat. Ytterligare satsningar är flera pumpstationer för att hantera och avleda dagvatten under perioder med höga flöden. Vissa känsliga partier av kommunens vägnät har höjts.
Dammar
Så kallade fördröjningsdammar är mycket viktiga inslag för att hantera översvämningsvatten och också minska belastningen på det kommunala dagvattensystemet. Dammarna som försenar vattenavrinningen, har anlagts både inne i centrala Värnamo och ute i ytterområden.
”Dessa dammar skapar inte bara en fördröjande effekt på vattnets flöde, utan också biologisk mångfald, område för rekreation och ett vackert inslag i området. Vi ser till att använda vattnet för många olika syften”. Antti Vähäkari, VA-chef Värnamo kommun
Översvämningspaket och färdiga rutiner
Mobila barriärer är numera tillgängliga för att snabbt kunna sättas upp där det uppstår behov av att avleda vatten. Det finns också färdigpackade översvämningspaket med vagnar, containers, anordningar med pumpar med mera som enkelt kan styras ut. Färdiga arbetsrutiner ger ett effektivt arbete med skyddsåtgärder, till exempel för att spärra av och leda om vägar, gång- och cykelbanor som riskerar att översvämmas.
Eldistribution
Portabla reservkraftverk kan vid behov sättas in i det fall dricksvattenförsörjningen hotas. En annan betydelsefull insats har varit att vattensäkra en transformator. På då sätt kan kontinuiteten bevaras under översvämningshändelser i exempelvis eldistribution och kommunikation.
Backventiler
Backventiler på ledningsnätet har installerats som en åtgärd för att förhindra att dagvatten trycks upp i bostäder och byggnader under översvämningshändelser.
Mätningar och prognoser
En relativt enkel och kostnadseffektiv lösning är nivåmätare både i näraliggande Storån och i Lagan. Med hjälp av mätarna kan vattennivåerna följas online på datorn eller telefonen med ögonblicksvärden, vilket gör att ansvariga snabbt kan se hur läget förändras.
För att ytterligare förstå och förutsäga översvämningsrisker har kommunen investerat i en avancerad simuleringsprogramvara. Programvaran gör det möjligt att göra prognoser för att förutsäga hur högt vattnet ställer sig sju dagar framåt i tiden. Indata är väderprognoser, förutom information om vattennivåer och vattenföring. Med simuleringsverktygen kan kommunen vidta förebyggande åtgärder och också anpassa skyddsinsatserna på ett mer exakt sätt än tidigare.
Numera finns ett samarbete kring programvaran med grannkommunerna Gnosjö och Vaggeryd. Med data från grannkommunerna kommer information om hur mycket vatten som finns i vattendragen uppströms, vilket gör det lättare att förutse hur vattnet kommer stiga i Värnamo.
Samverkan och kommunikation
Att ha god samverkan, färdiga rutiner och upprättat kontaktnät underlättar kommunikationen när väl en händelse är fullt pågående. Vikten av den enskildes ansvar för den egna egendomen har tydligt kommunicerats.
Under en översvämningssituation svarar särskilt utsedda kommunikationscentraler för att informera media. Information på hemsidor är också en viktig uppgift.
I Jönköpings län finns ett etablerat forum, där aktörer samverkar vid oförutsedda händelser som kan leda till påfrestningar på samhället. Länsstyrelsen är sammankallande och i övrigt ingår länets kommuner inklusive räddningstjänsterna, regionen och flera myndigheter.
Lyckat resultat
Åtgärderna för att minska konsekvenserna av översvämningar har visat sig ge resultat. Tidigare omfattades Värnamo av MSB:s översvämningsdirektiv, det vill säga ett utpekat område med betydande risk. Mot bakgrund av bland annat permanenta skyddsbarriärer bedömdes skyddet som tillräckligt och efter 2018 omfattas kommunen inte längre av direktivet.
Vid översvämningarna i januari 2023 var vattennivåerna högre i Värnamo jämfört med översvämningarna år 2020. Trots detta blev konsekvenserna lägre tack vare förberedande åtgärder.
Inga abonnenter inom den allmänna vattenförsörjningen meddelade utslagen dricksvattenförsörjning till följd av översvämningarna 2023. Noterbart är också att avloppsreningsverket inte rapporterade bräddningar, det vill säga utsläpp av orenat avloppsvatten, som ofta blir en följd vid översvämningar. Vägar inom det översvämmande området var öppna under pågående översvämning, dock med viss begränsad framkomlighet som nedsatt hastighet. Vissa gång- och cykelvägar spärrades av.
Länsstyrelsen bedömde i en uppföljning av översvämningen 2023 att konsekvenserna på infrastruktur var mycket begränsade totalt sett.
Finansiering
Tjugotalet fördröjningsdammar har anlagts med hjälp av LOVA-bidrag – lokala vattenvårdsprojekt – från länsstyrelsen. Tio miljoner kronor från MSB täckte kostnader för att bygga fasta skyddsvallar. I övrigt finansieras åtgärderna löpande med skattemedel, inom ramen för samhällsskydd, efter beslut i kommunfullmäktige. Insatserna bekostas även via VA-taxan.
Arbete framåt
Kommunen fortsätter arbetet med att vara ännu mer förberedda för framtiden. Några utvecklingsområden är utökad övervakning av vattennivåer och lokala modell- och larmsystem. Det är också betydelsefullt med en övergripande samhällsplanering som bygger in sätt att minska påfrestningar från klimatförändringen.
”Det pågår mycket arbete gällande höga flöden och skyfall inom kommunen. Vi kommer fortsatt bygga en del fasta vallar och anlägga nya dammar. Vi jobbar också vidare med våra prognosverktyg och data in till dem. Vi kommer vara ännu mer förberedda framöver”. Antti Vähäkari.
Erfarenheter
- Tidigare översvämningar har ökat insikten om hur viktigt det är att förebygga framtida risker.
- Tidigare översvämningar har gett en bred kunskap om vad som behövs och vad som fungerar.
- Det krävs olika insatser inom en rad områden, exempelvis infrastruktur, teknik och samverkan.
- Några av de viktigaste fysiska åtgärderna är dammar, barriärer och vallar.
- Mätningar och prognosverktyg är avgörande för att kunna förutse och förbereda för översvämningar.
- Det behövs färdiga rutiner för kommunikation inom kommunen, med media och med kommuninvånarna.
- Samverkan med grannkommuner, länsstyrelsen och andra myndigheter är nödvändigt, både i förberedande syfte och i skarpt läge.
Fler exempel på klimatanpassning
Åtgärder för att minska översvämningsrisker i Värnamo är ett exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden