Minskad översvämningsrisk i Sundsvall

En förstärkt damm och ett prognos- och övervakningssystem för flöden blev verktyg för att minska översvämningsrisken i Sundsvall. I framtiden förväntas riskerna öka med kraftigare regn och högre havsnivåer.

I augusti 2001 drabbades Sundsvall av översvämningar i Selångersån som rinner genom staden och i Sidsjön söder om staden riskerade en damm att brista. Kommunen har sedan dess förstärkt Sidsjödammen och upprättat ett prognos- och övervakningssystem som ger möjlighet att mäta flöden och göra flödesprognoser för den närmsta framtiden.

Karta över landmärken som refereras till i texten
Selångersån rinner österut från Selångersfjärden till Sundsvallsfjärden i Östersjön. I bildens underkant syns Sidsjön som genom Sidsjöbäcken mynnar i Selångersån. Illustration Sundsvalls Kommun Förstora Bild

Till följd av den ovanligt stora nederbörden i och omkring Sundsvall översvämmades ån och Sidsjödammen utsattes för kraftig belastning. Räddningstjänsten lyckades förstärka dammen provisoriskt och hindra den från att brista. De skyddade även utsatta hus längs Selångersån med hjälp av provisoriska skyddsvallar och mobila vattenpumpar. I november samma år förstärktes dammen med 6,2 ton betong. Utöver det togs dammluckorna bort och dammen är numera inte reglerbar.

För att minska risken för översvämningar i framtiden lät Sundsvalls kommun en konsult göra en flödes- och prognosmodell, för sträckan mellan Selångersfjärden och Selångersåns utlopp i Sundsvallsfjärden.

Räddningstjänsten placerar ut provisoriska vallar för att skydda Sporthallsbadet från den översvämmade ån
Sporthallsbadet ligger vid ett av de mest utsatta områdena längs Selångersån. Här jobbar räddningstjänsten med provisoriska vallar för att hantera översvämningen hösten 2001. Foto Sundsvalls kommun

Flöden i ån och nivåer i havet

Beräkningar visar att Selångersån påverkas av både havsnivå och flöden. En effekt av klimatförändringen är att havsvattennivån stiger. Inom den närmsta framtiden utgör inte de stigande havsnivåerna ett ökat översvämningshot i Selångersån. Detta beror på att landhöjningen i Sundsvall sker fortare än vad havet förväntas stiga och det är inte förrän nästa sekel som havsnivåhöjningen förväntas gå om landhöjningens takt.

Hur systemet fungerar

Den modell som skapats för Selångersåns flöden kan med hjälp av tidigare mätningar skapa ett förväntat flöde för de tio kommande dagarna. Data som används är flödesdata, bottendata, havsnivådata, terrängdata och väderprognoser.

Stadsbyggnadskontoret i Sundsvalls kommun övervakar de förväntade flödena och varnar inför kritiskt höga nivåer i ån. De har av erfarenhet lärt sig tolka vad ett visst flöde motsvarar för vattennivå i ån. Även Gatuavdelningen, räddningstjänsten i Medelpad och kommunens krisberedskap har tillgång till prognoshemsidan.

Den andra delen av systemet är mätning av flöden. På fyra ställen i vattendragen har mätutrustning placerats ut. Mätvärdena från dessa används för att kontrollera de prognosvärden som ges av modellen, en form av kvalitetssäkring.

Utmaningar och erfarenheter

Det krävs erfarenhet för att kunna tolka vilka vattennivåer i ån som motsvaras av de olika flödena. För att göra systemet robust genomförs utbildningar till de förvaltningar inom kommunen som har tillgång till prognosövervakningen, så att fler har förmågan att identifiera kritiska nivåer i ån.

Prognossystemet öppnar för möjligheten att i god tid varna för och uppmärksamma kritiska nivåer i Selångersån. Det skapar en trygghet och ger förutsättningar att i ett tidigt skede vidta förebyggande åtgärder och organisera arbetsfördelning. Det är också mindre kostsamt att arbeta förebyggande än att ta hand om översvämningsrelaterade skador. Att skapa modellen och upprätta övervakningssystemet kostade 350 000 kronor. Driftskostnaden är 5200 kr/år och datainsamling cirka 30 000 kr/år.

Fler exempel på klimatanpassning

Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.