Bevattningsdamm för jordbruk

Klimatförändringarna kan innebära positiva effekter för jordbruket. Samtidigt finns risk för vattenbrist som kan minska produktionen. Flera lantbrukare har redan idag skapat eller planerar att skapa dammar för att få bättre möjligheter att bevattna grödorna och ge djuren vatten.

De beräkningar som SMHI gjort för framtida förhållanden visar på en allt längre vegetationsperiod (växtsäsong). Det är en positiv faktor för jordbruket, men för att optimalt kunna använda denna ökade produktionspotential krävs tillgång på vatten och näring till växterna.
Växtsäsongens längd Sverige

SMHIs beräkningar visar också att antalet dagar med låg markfuktighet i Sverige redan har ökat. Denna tendens ser ut att fortsätta enligt klimatberäkningarna trots en ökad nederbörd. Det beror på att växterna är aktiva under längre perioder och att temperaturen höjs. Därmed ökar avdunstningen.
Markfuktighet Sverige

Möjligheter och risker

På webbplatsen Gradvis beskriver rådgivare från Hushållningssällskapen hur jordbruket kan komma att påverkas av ett förändrat klimat och föreslår anpassningsåtgärder. Man ser flera positiva effekter av varmare klimat och längre vegetationsperiod. De risker man anger gäller nya skadegörare, ogräs och virus men också brist på vatten.
Gradvis.se

Bevattning och dränering

Kulturväxternas vattenbehov täcks normalt inte av den nederbörd som kommer under vegetationsperioden. I de mer vattenhållande jordarna, lerjordar, finns ett vattenmagasin som växterna använder. Lättare jordar, sandjordar, har små möjligheter att lagra vatten. Genom att samla upp vatten vintertid, ytvatten eller från dräneringsrör, kan det användas för bevattning under säsongen.

I vårt klimat krävs vanligen att åkerjorden är dränerad, för att undvika alltför blöta förhållanden. Tillgång till bevattning i vissa områden och bra dränering är alltså viktiga frågor för jordbruket.

Bevattningsdammar

Att skapa dammar är ett sätt att få bättre möjligheter att bevattna grödorna och ge djuren vatten. De kan också säkra en jämnare produktion för gårdarna. I dammen samlas vatten och näring som vid bevattning återgår till jordbruksmarken. På så sätt bromsas vattnet upp och näringsbelastningen minskar på Östersjön. Dessutom blir dammar ofta attraktiva våtmarksområden för många fågelarter som häckar eller rastar.

Fördjupningsläsning och exempel från Gotland

I fördjupningstexten kan du läsa mer om förhållandena på Gotland och speciellt om dammanläggningar på tre olika platser, Stora Tollby, Nyplings och När. Gemensamt för de tre objekten är att mycket arbete har lagts ned av initiativtagarna själva, framförallt vad gäller projektering och arbetsledning. För de nyare dammarna har bidrag sökts via Länsstyrelsen.
Bevattningsdamm Stora Tollby gård
Bevattningsdamm Nyplings gård
Bevattningsdamm i När
Bevattningsdamm för jordbruk, fördjupning Gotland

Damm med torkad jord.
Exempel på damm skapad för nyanlagd jordbruksmark. Stora Tollby gård, Gotland

Lagstiftning och ekonomi

Det är inte självklart att få anlägga bevattningsdammar, även om det gäller egen mark. För vattenverksamhet gäller så kallad tillstånds- eller anmälningsplikt. Att bygga bevattningsdammar är också stora investeringar. Att söka EU-bidrag är en möjlighet att minska kostnaden. Mer om lagstiftning och ekonomi finns i fördjupningstexten.