Det tog några år efter att SMHIs föregångare bildades innan de första prognoserna utfärdades, väderleksbulletinerna.
Information om vädret behövde samlas in, bearbetas och därefter skulle en prognos göras. Därefter återstod problemet: Hur ska informationen nå de som behöver den?
Sett utifrån dagens informationssamhälle har vi svårt att förstå hur långsamt och besvärligt det kunde vara med kommunikationen i slutet av 1800-talet.
Det fanns ingen telefon eller internet. Inte heller var den trådlösa radion uppfunnen. Det som innebar en revolution var telegrafen. Det är därför inte underligt att många av väderobservatörerna på den tiden samtidigt var anställda vid Telegrafverket.
Spridning via telegrafen
Med hjälp av järnvägstelegrafen kunde enkla prognoser spridas till större järnvägsstationer på 1880-talet.
I slutet av 1880-talet användes signalflaggor för spridning av prognoser i Stockholms län.
Särskilda prognoser under sommarmånaderna för jordbrukets fromma inrättas 1891 efter en försöksperiod i Stockholms län. Prognoserna vidarebefordras till att början med telegrafens hjälp. 1918 utarbetades ett särskilt abonnemangssystem per telefon.
Klot och kon
Stormvarningsstationer upprättas år 1905 på 27 platser utefter västkusten. Under de följande åren inkluderas även sydkusten, varvid antalet stationer ökar till 46. År 1913 beslutades att hela svenska kusten skulle infattas i systemet. Från att i första hand gagnat fiskenäringen gällde nu att informera sjöfarten i stort.
Radiokommunikation
SMHA installerar egen radiostation 1920. Redan hösten samma år hade radion näst intill ersatt all trådbaserad internationellt utbyte av observationer.
Det skulle dock dröja ytterligare några år innan prognoserna spreds via radio. Första väderrapporten uppläses lokalt i Stockholms rundradio den 19 februari 1924.
Året därpå kompletterades väderleksöversikten med stormvarningar. Därvid började diskussion om behovet av de särskilda stormvarningsstationerna med signalmast (se ovan) fanns kvar. Signaleringen upphörde dock inte förrän i början av 1950-talet.
TV
Första TV-sända väderleksrapporten i Sverige skedde 1954, men den kunde endast ses i Stockholm med omnejd. Premiärmeteorolog var Lars Oredsson.
Från den 9 augusti 1957 sänds väderrapporter regelbundet i svensk TV.
Internet
I slutet av 1990-talet börjar prognoserna läggas ut på webben och kan alltså nås av den som har en uppkopplad dator.
En bit in på 2000-talet har de smarta telefonerna slagit igenom och olika väderappar för dessa lanseras. Nu finns väderprognoser från många aktörer direkt tillgängliga i olika former hos var och en som är intresserad.