När SMHIs föregångare MCA i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet förstod att en storm var på gång utfärdade man en varning. Problemet var att nå ut till berörda i tid.
Genom telegraf och telefon kunde stormvarningen snabbt nå telegrafstationer och enskilda med telefon, men sedan återstod problematiken att vidarebefordra uppgifterna till fiskare och andra berörda.
Detta gjordes på två sätt. Dels sattes stormvarningstelegrammen upp på särskild anslagstavla vid varje varningsstation, och dels inrättades signalmaster vid vissa stationer.
Signaleringen bestod i uppsättande av koner (trattar) och klot i skilda kombinationer beroende av förväntad vindstyrka och vindriktning.
Efter rundradions införande på 1920-talet fanns för första gången möjlighet till direkt väderinformation.
Signalflaggor
Åtminstone i Stockholmsområdet använde man i slutet av 1800-talet flaggor i olika färger för att förmedla väderinformation.