Vädersignalering med koner, klot och flaggor

Stormvarningssystem i början av 1900-talet bestod i uppsättande av koner (trattar) och klot i skilda kombinationer beroende av förväntad vindstyrka och vindriktning.

Signalering 1905
Förstora Bild

När SMHIs föregångare MCA i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet förstod att en storm var på gång utfärdade man en varning. Problemet var att nå ut till berörda i tid.

Genom telegraf och telefon kunde stormvarningen snabbt nå telegrafstationer och enskilda med telefon, men sedan återstod problematiken att vidarebefordra uppgifterna till fiskare och andra berörda.

Detta gjordes på två sätt. Dels sattes stormvarningstelegrammen upp på särskild anslagstavla vid varje varningsstation, och dels inrättades signalmaster vid vissa stationer.

Signaleringen bestod i uppsättande av koner (trattar) och klot i skilda kombinationer beroende av förväntad vindstyrka och vindriktning.

Efter rundradions införande på 1920-talet fanns för första gången möjlighet till direkt väderinformation.

Stormvarning med klot och koner
Stormvarningsstationen vid Ölands södra udde. Två koner har hissats vilket i klartext betyder kulingvarning från en riktning mellan N och O. Foto SMHI Förstora Bild

Signalflaggor

Åtminstone i Stockholmsområdet använde man i slutet av 1800-talet flaggor i olika färger för att förmedla väderinformation.

Signalflaggor
Foto SMHI Förstora Bild