Sommarsolståndet markerar årets längsta dag och kortaste natt, och vintersolståndet det omvända. I praktiken förändras dock nattens liksom dagens längd ytterst lite under några veckor kring solstånden.
Vid sommarsolståndet blir det aldrig riktigt beckmörkt någonstans i Sverige eftersom solen bara är en bit under horisonten i nordlig riktning. Under natten råder skymning, som övergår direkt i gryning.
Det finns en årlig gång i dagens längd. På sommarhalvåret ökar dagslängden med latituden. På vintern minskar den med latituden och vid dagjämningarna är dagarna ungefär lika långa över hela landet.
På södra halvklotet inträffar sommarsolståndet vid vårt vintersolstånd och vice versa.
På grund av skottårscykeln samt det faktum att vi har olika tidszoner på jordklotet så går det inte att ange några entydiga datum för sommar- och vintersolstånden.
Sommarsolståndet
I Sverige inträffade sommarsolståndet under en lång följd av år alltid den 21 juni. År 2020, som var skottår, inträffade dock sommarsolståndet strax före midnatt den 20 juni.
Sommarsolståndet infaller resten av det här århundradet alltid den 20 juni under skottår. Från och med år 2049 inträffar sommarsolståndet den 20 juni även under det andra året i skottårscykeln, och från år 2078 även det tredje året i skottårscykeln.
Men helt säkra är faktiskt inte dessa uppgifter! Det är avhängigt politiska beslut om hur det ska bli med normaltid/sommartid i fortsättningen. Om vi får ständig svensk normaltid är det i stället åren 2045 och 2074 som gäller.
Vintersolståndet
Vintersolståndet infaller den 21 december under skottår samt även det andra och det tredje året i skottårscykeln. Det fjärde året i skottårscykeln infaller vintersolståndet den 22 december.
År 2047 är det sista året det här seklet med vintersolstånd den 22 december. Därefter är det alltid den 21 december som gäller fram till 2084 då vintersolståndet kommer att infalla redan den 20 december under skottår.
Även dessa uppgifter beror av hur det blir med normaltid/sommartid i fortsättningen. Om vi får ständig svensk sommartidtid är det i stället åren 2051 och 2088 som gäller.
Polarnatt, midnattssol och polcirkeln
Lite förenklat kan man säga att från polcirkeln och norrut går solen inte alls ner vid sommarsolståndet. Man talar då om midnattssol.
Vid vintersolståndet går solen överhuvud taget inte upp norr om polcirkeln, även om det blir något ljusare på dagen. Man talar då om polarnatt.
I praktiken är det lite mer komplicerat om man tar hänsyn till solljusets brytning i atmosfären samt räknar soluppgång och solnedgång från solskivans överkant i stället för mittpunkt.
Med dessa reservationer blir det vid vintersolståndet polarnatt först några mil norr om en linje genom Pajala och Gällivare. Omvänt så är det vid sommarsolståndet midnattssol ner till en linje ungefär i höjd med Haparanda.
Olika beräkningsmetoder
Tidpunkterna för sommarsolstånd och vintersolstånd kan beräknas med stor noggrannhet långt fram i tiden. Men det finns några olika beräkningsmetoder med detaljskillnader. Därför kan det vara en skillnad på någon minut mellan olika källor.