Vårdagjämningen inträffar det ögonblick då solens centrum passerar himmelsekvatorn på väg norrut, och höstdagjämningen när solens centrum passerar himmelsekvatorn på väg söderut. Detta innebär att dagen och natten kring denna exakta tidpunkt är ungefär lika långa.
På grund av skottårscykeln samt det faktum att vi har olika tidszoner på jordklotet varierar tidpunkten för vårdagjämningen. I Sverige kommer vårdagjämningen alltid att infalla den 20 mars under många år framöver. Men skottåret 2048 infaller vårdagjämningen strax före midnatt den 19 mars. Med reservation för eventuella politiska beslut om nya regler för normaltid/sommartid.
Inte heller när det gäller höstdagjämningen går det att ange något entydigt datum. I Sverige inträffar höstdagjämningen den 22 september under skottår och det därefter följande året. Under det tredje och fjärde året infaller höstdagjämningen den 23 september. Från och med år 2042 infaller höstdagjämningen den 22 september även det tredje året i skottårscykeln. Detta kan eventuellt ske tidigare beroende på politiska beslut om nya regler för normaltid/sommartid.
Natt och dag ungefär lika långa
Vid dagjämningarna är dagarna ungefär lika långa på hela jorden. Efter vårdagjämningen blir dagen längre på norra halvklotet än på södra halvklotet, och tvärtom vid höstdagjämningen.
Att dag och natt inte är exakt lika långa beror på att vi räknar solens upp- och nedgång efter dess övre rand samt att jordens atmosfär bryter solstrålningen. Det senare gör att solen skenbart får en högre höjd på himlen. Tillsammans medför dessa två faktorer att det under ett år är mer dag än natt i Sverige. Allra mest dag under ett år är det nära norra polcirkeln.