Julväder

Det finns ett tillfälle på året när snön är särskilt efterlängtad – julen. För många vägrar rent av den rätta julstämningen att infinna sig utan den vita varan. 2010 var det senaste året då det var en vit jul i hela landet.

För många är önskan om en vit jul stor.

Det är inte alltid som den svenska julen är så snöfylld som på ett klassiskt julkort. Sverige är ett långt land där mildväder och vinterkyla ofta böljar fram och tillbaka vid jultiden innan vintern ännu hunnit stabilisera sig. 2010 var det dock en riktigt vit jul i hela landet. Diagrammet nedan visar ungefärligt snödjup på juldagens morgon 1900-2022.

Diagram över antalet vita jular 1900-2022
Diagram över antalet vita jular 1900-2022. Illustration SMHI Förstora Bild

Under julen 2022 var det snötäckt i stort sett norr om Mälardalen. Där var det också klart och kallt väder, framför allt under julafton och början av juldagen. I exempelvis Särna i norra Dalarna var det -30,3° under julmorgonen. I Götaland var det molnigare och mildare. Under juldagen och annandagen spred sig molnen upp över landet tillsammans med ett snöfall, eller i Götaland och Svealand regn.

Största delen av Sverige var snötäckt på julafton 2021, även om snötäcket var mycket tunt på sina håll söder om Mälardalen. Under hela julhelgen var det minusgrader på de allra flesta håll i landet. I samband med klart väder i söder var julnatten rejält kall med exempelvis -22,1° i Hagshult i Småland. 

Julen 2020 bjöd på rätt odramatiskt väder under  julafton och juldagen. Det förekom en del snöbyar i mellersta och nordligaste delarna av landet, kraftigast var de vid Upplandskusten. Under annandagen kom ett mer omfattande nederbördsområde in över landet. I Götaland var det mest fråga om regn och där fick Fotskäl i Västergötland 41,9 mm under dygnet.

Under julafton 2019 rörde sig ett nederbördsområde upp över södra Sverige och det övergick i snö från norra Svealand och södra Norrland. Under juldagen fortsatte snöfallet vidare upp mot mellersta Norrland. Längst i norr var det kallt med -25° i Nikkaluokta. Under annandagen växte ett högtryck in västerifrån.

Julhelgen 2018 inleddes med en kall julafton, men ett intensivt lågtryck gav sedan mildare och blåsigare väder under senare delen av helgen. I Jämtlandsfjällen rådde lokalt orkanbyar under juldagen.

Julen 2017 var regnig i Götaland och södra Svealand och den snö som funnits tidigare smälte bort. Från norra Svealand och norrut förekom tidvis snö eller snöbyar, i störst omfattning under annandagen i norra Svealand och södra Norrland. Under annandag jul blåste det upp till stormvindar vid Bohuskusten.

Julen 2016 påminde snösituationen om den som rådde 2015 med barmark i söder och utmed Norrlandskusten upp till Umeåtrakten. En annandagsstorm med namnet Urd berörde främst Götaland.

Julen 2015 rådde barmark i Götaland, praktiskt taget hela Svealand och en bit upp längs Norrlandskusten. Natten mot annandagen passerade stormen Staffan. Den var dock inte någon av våra värre stormar.

Julen 2014 utbredde sig kall luft ner över landet med resultat att julen blev vit norr om Mälardalen och även på sin håll i norra Götaland. I norra Dalarna och inre Norrland noterade vissa platser temperaturer under -30°.

Julen 2013 var mild med nederbörd huvudsakligen som regn upp till södra Norrland. I till exempel Borås föll 30 mm regn under julafton, vilket innebar den regnigaste julaftonen där sedan mätningar började 1884.

Störst chans till vit jul i norr

Hur stor är då chansen att vi ska få en vit jul i landets olika delar? Vi kan ge sannolikheten genom att titta på snötäcket under julen för olika klimatologiska normalperioder.

Kartorna visar genomsnittlig sannolikhet för att julen ska bli vit, det vill säga ha minst en centimeter snö på juldagens morgon.

Bilden visar en karta över Sverige med sannolikheten för minst 1 cm snö på juldagens morgon under normalperioden 1961-1990.
Sannolikhet för minst 1 cm i snödjup på juldagens morgon under normalperioden 1961-1990. Illustration SMHI Förstora Bild
Bilden visar en karta över Sverige med sannolikheten för minst 1 cm snö på juldagens morgon under normalperioden 1991-2020.
Sannolikhet för minst 1 cm i snödjup på juldagens morgon under normalperioden 1991-2020. Illustration SMHI Förstora Bild



Som väntat minskar chanserna till en vit jul ju längre söderut i landet man kommer. Chansen är störst i den inre delen av norra Norrland och de södra fjälltrakterna där man praktiskt taget alltid har snö vid juletid. Dessa egenskaper är inget som har förändrats över tiden.

Däremot har chanserna till en vit jul minskat i södra Sverige. Under normalperioden 1961-1990 var sannolikheten för en vit jul över 50% i de inre delarna av Götaland och norrut. För perioden 1991-2020 gäller detta enbart Sydsvenska höglandet och från mellersta Svealand och norrut.

Området med högst 20% sannolikhet till en vit jul har spridit sig över södra Skåne och upp längs västkusten samt vissa delar av Öland och Gotland.

Faktorer som påverkar snöchanserna

Förutom latituden finns det även andra faktorer som påverkar snöchanserna. Dessa är främst platsens höjd över havet och dess avstånd från kusten eller någon större insjö. På grund av detta blir den geografiska variationen ganska stor i vissa områden, t.ex. kring Sydsvenska höglandet och runt Vänern.

I höglänta områden är medeltemperaturen oftast lägre och nederbörden många gånger högre än i slättområden. I högre terräng är alltså sannolikheten för snö relativt hög.

Havens och de stora insjöarnas vatten är fortfarande relativt varmt vid juletid, och oftast finns det inte någon is. Därför höjer vattnet lufttemperaturen i omgivningarna och chansen för snö blir således mindre.

Jular att minnas

En mycket kall jul kan följas av en mycket mild sådan året därpå, eller omvänt. Såväl milda som kalla jular kan uppträda i sviter om två, tre eller till och med fyra år i följd.

En mild jul behöver inte nödvändigtvis vara snöfattig, en kall inte nödvändigtvis vara snörik. En normalt tempererad jul kan vara både snörik och snöfattig.

Milt och/eller snöfattigt

En riktigt mild julafton var det 1977 i Götaland då Simrishamn i Skåne på förmiddagen uppmätte 13,7°C , tillika svenskt värmerekord för december.

Typiskt gröna jular inträffade bland annat åren 2006 och 1970, då man hade barmark i Götaland, praktiskt taget hela Svealand och i en stor del av Norrland.

Kallt och/eller snörikt

Julen 2012 var den snörikaste på över 100 år i Härnösand. Stockholm hade mer snö än någon annan jul sedan 1915.

Den kanske allra "vitaste" julen var 2010 med minst en decimeter snö vid samtliga rapporterande SMHI-stationer. Exempelvis hade Lund, där man annars bara har vit jul ungefär vart tionde år, 32 centimeter snö.

1981 var en annan riktig julkortsjul med gott om snö i hela landet. Det året hade Lund 23 centimeter.

Den snörika julen 1955 var det 30-50 centimeter snö i flera av Götalands och Svealands större städer, till exempel Göteborg, Växjö, Linköping, Karlstad och Stockholm.

I Stockholm hade man allra mest snö julen 1915 då den var 65 centimeter djup. Östersund hade hela 108 centimeter julhelgen år 1912.

En riktigt smällkall julafton fick man uppleva i delar av mellersta Sverige 1876. Då hade Stockholm -22,5° (köldrekord för december) på kvällen. Falun hade -34° medan det i Östersund var -37,0°.

Blåst

Det är inte bara snö och kyla som kan skapa minnesvärt julväder, utan i vissa fall även blåst.

Det gällde inte minst annandag jul 2011 då mellersta Sverige drabbades av ovädret Dagmar, och julen 1902 då Sverige drabbades av en av de svåraste stormar vi någonsin haft.

Vit jul om hundra år?

Kanske kan kommande generationer enbart drömma om en vit jul. Klimatforskarnas beräkningar visar att chanserna för snötäckt mark minskar radikalt i framtiden. Åtminstone om man bor i södra delen av landet.

Med stigande temperaturer kommer säker snötillgång att begränsas till de norra delarna av Sverige enligt framtidsscenarier som SMHIs klimatforskare tagit fram.

Beräkningarna för snötillgången i framtiden görs utifrån olika matematiska modeller för hela jorden. Resultatnivåerna varierar dock på grund av att beräkningarna grundas på olika modeller och antaganden om mängden växthusgaser som åstadkommer klimatförändringarna.

Dessa scenarier visar att om utsläppen av växthusgaser fortsätter öka kommer det troligen inte att bli några vita jular i Skåne i slutet på seklet. Normalvärdet idag är, enligt modellberäkningen, 10-20 dagar med snötäcke i Skåne. Även Göteborg och Stockholm går mot snöfria vintrar i slutet av seklet för RCP 8.5 scenariot, jämfört mot 30 dagar idag för Göteborg respektive 50 dagar för Stockholm. Åre och Luleå kan förvänta sig 100 dagar, vilket kan ställas mot normalvärdets 150 dagar.

I kartbilderna visas antal dagar med snötäcke i dagens klimat med minst 5 mm vatteninnehåll. Figur 2.

Antal dagar med snötäcke, minst 5 mm vatteninnehåll Sverige
Medelvärden för perioderna 1991-2013. Beräkningarna är baserade på modellerade värden enligt RCP 4.5. Förstora Bild
Antal dagar med snötäcke, minst 5 mm vatteninnehåll Sverige.
Medelvärden för perioderna 1961-1990. Beräkningarna är baserade på modellerade värden enligt RCP 4.5. Förstora Bild

I kartbilderna visas antal dagar med snötäcke i slutet av seklet med minst 5 mm vatteninnehåll. Figur 3.

Antal dagar med snötäcke, minst 5 mm vatteninnehåll Sverige
Framtida utveckling enligt scenario RCP 4.5. Medelvärden för perioden 2069-2098. Förstora Bild
Antal dagar med snötäcke, minst 5 mm vatteninnehåll Sverige
Framtida utveckling enligt scenario RCP 8.5. Medelvärden för perioden 2069-2098. Förstora Bild


 

För RCP 4.5 scenariot är minskningen något mindre med omkring 20 dagar med snötäcke i Stockholm i slutet av seklet. För Åre och Luleå ser det då ut att kunna vara 120 dagar med snö för perioden 2069-2098.

Snökartan för Sverige kommer med andra ord att bli allt grönare i framtiden. Ett undantag är de norra fjälltrakterna, där mycket tyder på en ökad mängd snö. Skillnaden mellan scenario 4.5 och 8.5 visar också att det har stor betydelse om vi begränsar våra utsläpp av växthusgaser.

Fotnot: Kartorna i figur 1 och figur 2 över den nuvarande sannolikheten för snötäcke skiljer något i absoluta tal. Det beror dels på olika geografiska avgränsningar, dels på att kartan i figur 1 baseras på mätningar medan kartan i figur 2 baseras på en beräkning med en klimatmodell.