Brandrisker idag och i framtiden

Den främsta orsaken till bränder i skog och mark är människors aktiviteter. Risken för att bränder ska uppstå och deras förlopp beror också på vädret och miljön. Med klimatförändringar ändras också risken för bränder. Studier visar på en förlängd brandrisksäsong och frekvensen av högriskperioder ökar.

I Sverige inträffar varje år mellan 3 000 och 4 000 bränder i skog och mark. Omfattningen varierar mycket, men vanligen berörs över 2 000 hektar årligen. I internationellt perspektiv är problemen med skogsbränder relativt små i Sverige. Betydligt allvarligare problem finns till exempel i Australien, Ryssland och i Medelhavsområdet.

Därför brinner det

Den största orsaken till bränderna är olika former av aktiviteter som människor utför, såsom att elda gräs och annat, grilla, barns lek med eld eller anlagda bränder. För ungefär en tredjedel av bränderna är orsaken inte känd. 

Statistik från de kommunala räddningstjänsterna visar att antalet bränder är störst kring tätbefolkade områden och att flest insatser görs under månaderna april till och med augusti. 
 

Skogsbrand

Framtida brandrisker

Flera av de faktorer som påverkar brandrisker kan förväntas ändras med klimatförändringen.  I rapporten Framtida perioder med hög risk för skogsbrand från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har förändring av brandrisksäsongens start, slut och längd undersökts, samt frekvensen och längden av högriskperioder.

Rapporten "Framtida perioder med hög risk för skogsbrand" från MSB (MSBs webbplats)

Brandrisk
Vänstra kartan visar förändringen i brandrisksäsongens längd för perioden 2068-2097 jämfört med 1961-1990 och till höger ses frekvens av år då det förekommer minst en högriskperiod 2068-2097. Kartorna avser medelvärden av 6 klimatscenarier och HBVS-index 4, 5 eller 6. Källa: Rapporten Framtida perioder med hög risk för skogsbrand.

Rapportens slutsats är att perioder med hög brandrisk kommer även i framtiden att vara vanligast i de områden som idag är mest utsatta, främst i Östersjölandskapen. För södra Sverige ökar brandrisksäsongens längd med ca 50 dagar och i norra Sverige med 10-30 dagar. Den största förändringen är en tidigare start på säsongen.

Frekvensen av högriskperioder ökar i hela Sverige och även längden för dessa perioder ökar. Högriskperioder definieras som sammanhängande dagar med höga index.

I Östersjölandskapen ökar frekvensen av högriskperioder mot slutet av seklet till att inträffa varje år. I dagens klimat inträffar högriskperioder under 2 av 3 år. I slutet av seklet är perioder på 30 dagar vanligt förekommande i hela Götaland. De mest extrema brandriskförhållandena ses för Öland och Gotland.

Inte bara klimatet ändras

Förändrad skogsskötsel påverkar även de framtida riskerna för brand i skog och mark. Detta eftersom både landskap och bränsletillgången förändras.

En annan faktor är att fordonstrafiken i skogarna kan öka, exempelvis för ökade uttag av hyggesavfall. Då ökar troligen också riskerna för brand. Andra faktorer som kan förändra brandriskerna är angrepp av insekter eller svamp, som också påverkas av klimatet.

Gräsbränder i det gamla fjolårsgräset

Gräsbränder i det gamla fjolårsgräset förekommer under våren då fjolårsgräset torkar upp. Bränder kan då lätt uppstå i det torra fjolårsgräset, efter bara några timmars torrt och soligt väder.

 Risken för gräsbränder avtar successivt när det nya gräset börjar växa.

Skogsbränder sker under sommaren

Skogsbränder inträffar vanligen i maj-juli. Risken för skogsbränder beror förutom på vädret också på förutsättningarna i miljön. I lövskog är träden fuktigare än i barrskog och därför är det huvudsakligen markvegetationen som brinner där.

I gles äldre tallskog finns gott om finbränsle på marken och elden sprider sig lätt, men kronskiktet ligger högt. I blandbarrskog når elden lättare toppen på träden och kan då spridas från krona till krona om det blåser. I tät granskog kan elden ofta självdö på grund av syrebrist. På hyggen kan generellt sägas att brandrisken är störst under de två första somrarna efter avverkning. På markberedda hyggen och dikad mark är risken för glödbrand stor.

Gräsbrand på våren
När snön smält bort på våren kan torrt fjolårsgräs på marken lätt antändas och ge upphov till gräsbränder.

Förutsättningar för skogsbrand varierar

Flera faktorer påverkar risken för skogsbrand och brandförloppet. Bränslet kan vara gräs, mossa, lavar, ris, buskar och träd. Finare bränsle som gräs, löv och ris antänds lättare än grenar och stammar. Tillgång till mycket bränsle med låg fukthalt ökar spridningsriskerna. Om det finns bränsle kontinuerligt från rötter till trädtoppar, liksom i horisontell riktning i terrängen, ökar också risken för snabb spridning av branden.

Genom att ta bort lägre grenar eller minska mängden bränsle på marken kan risken för spridning minskas. En annan åtgärd kan vara att skapa barriärer i naturen.

Brandstudier
Exempel på ett brandförlopp i sluttning under kontrollerade former i ett portugisiskt laboratorium för brandstudier. Förstora Bild

Stora skogsbränder 2014 och 2018

På senare år har vi haft flera mycket omfattande skogsbränder. Den i Västmanland 2014 omfattade 13 800 hektar och orsakade stora skador, både materiellt och mänskligt. Det är den största enskilda skogsbranden i Sverige sedan åtminstone 1950-talet.

Under år 2018 inträffade många skogsbränder som tillsammans omfattade över 25 000 hektar. Svårast var läget under andra halvan av juli i bland annat Dalarna och Hälsingland.

Skogsbrand i Västmanland
Kombination av infraröda bilddata (Landsat-8 Band 756 /rgb). Skogen - grön; Hyggen - rosa; Brända områden – mörkrött; öppen eld – orange/ljust rött. Bilden är från 4 augusti 2014, kl. 12:06. Källa: Landsat 8, NASA/USGS. Bearbetning Metria Förstora Bild

 

Inte bara av ondo

Följderna av skogsbränder är stora, både avseende räddningsinsatser och skador. Men kontrollerade mindre skogsbränder kan vara viktiga för biotoper. Efter skogsbränder sker föryngring av skogen och de är också nödvändiga för vissa växt- och djurarter, t.ex. brandnävan och praktbaggen. För att gynna biologisk mångfald görs därför kontrollerad naturvårdsbränning i skyddade områden.

Vädrets inverkan

Nederbörd, temperatur, relativ fuktighet och vindhastighet har störst inverkan på brandrisken. Under molniga dagar värmer solen inte bränslet lika mycket som under soliga dagar.

Vid stora regnmängder dämpas brandrisken flera dygn framåt, men om det istället bara faller små regnmängder dämpas brandrisken endast tillfälligt. Tillgängligt bränsle, vindhastigheten och den relativa luftfuktigheten är de faktorer som främst påverkar brandens beteende. Brandrisken är normalt sett störst under eftermiddagen. 

Brandriskprognoser

SMHI informerar sedan många år om brandrisk. Det vanligaste är att det först på året kommer information om risk för gräsbränder och därefter information om risk för skogsbränder. 

Brandriskprognoser

Om Brandriskkartor

Brandriskprognoser och brandriskkartor på MSBs webbplats