Brandriskprognoser

SMHI informerar sedan många år om brandrisken. Det vanligaste är att det först på året kommer information om risk för gräsbränder och därefter information om risk för skogsbränder.

Brandriskprognoserna grundas på flera olika beräkningsmetoder som utvecklats på SMHI i samarbete med Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB.

Under 2021 driftsätts ett uppdaterat brandriskprognossystem. Förbättringarna gäller främst att prognoserna får en bättre geografisk upplösning och uppdateras oftare under dygnet. Vissa nya beräkningsmodeller för brandriskprognoser har också införts.

Systemet kommer att ge 6 dygns prognoser beräknade på dygn för skogsbrandsrisk (spridning och bränsleuttorkning) och prognoser för varje timme upp till 2 dygn, där även gräsbrandsriskprognoser ingår. Modellerna som beräknar de olika brandriskprognoserna utnyttjar observationer och prognoser för nederbörd, temperatur, vindhastighet, luftfuktighet och solstrålning. Brandriskprognoserna utgör bland annat underlag för att vidta förebyggande brandskyddsåtgärder, planering av släckningsinsatser och för utfärdande av eldningsförbud.

Information om brandrisk förmedlas bland annat genom radions P1 och SMHIs webbsida. Brandriskkartor finns också tillgängliga på MSBs webbsida. För bland annat Räddningstjänster och Länsstyrelser finns en särskild webbsida med mer detaljerad information. MSB har också en applikation för smarta telefoner (Brandrisk Ute) riktad till privatpersoner och allmänheten som också ger information om brandrisk och råd om brandskydd.

Gräsbrandsrisk, avser det gamla fjolårsgräset

I Sverige förekommer gräsbränder tidigt under våren då fjolårsgräset torkar upp. Bränder kan då lätt uppstå i det torra fjolårsgräset, men gräsbrandsrisken avtar successivt när årets nya gröna gräs vuxit upp.

Gräsbrandssäsongens utveckling i olika delar av landet bestäms genom beräkningar av grästillväxten med hjälp av temperatursummor och genom modellberäkningar för risken att en gräsbrand sprider sig i det torra fjolårsgräset.

Under gräsbrandssäsongen anges gräsbrandrisken som Stor, Måttlig eller Liten beroende på hur torrt fjolårsgräset är samt spridningshastigheten. Gräsbrandrisken uppskattas med hjälp av beräkningar för varje timme av markfuktigheten i ett mycket tunt ytligt skikt, luftfuktigheten, vindhastigheten, solstrålning och nederbörd. Detta gör att brandrisken kan växla snabbt från en timme till en annan och även mellan dagarna. Under 2021 tillhandahålls gräsbrandriskprognoser för 2 dygn framåt för varje timme.

På våren när snön har smält undan kan bränder lätt uppstå i det torra fjolårsgräset.
På våren när snön har smält undan kan bränder lätt blossa upp i det torra fjolårsgräset.

Skogsbrandrisk spridning

Rökplymen från en skogsbrand.
Rökplymen från en skogsbrand.

Skogsbrandrisk spridning bedöms med ett kanadensiskt modellsystem som utgår från hur uttorkat  bränslet är samt uppgifter om väder för beräkning av brandbeteende och spridningsrisk.

Modellen finns i två versioner, en version på dygnsbasis som avser eftermiddagen då brandrisken oftast är som störst. Den andra version beräknas fortlöpande för varje timme och beskriver hur brandrisken varierar under dygnet.

Skogsbrandrisk bränsleuttorkning

Beräkningarna av skogsbrandsrisken för bränsleuttorkning utgår också från det kanadensiska modellsystemet men här används informationen om hur uttorkat bränslet är. Beräkningarna anger vatteninnehållet i bränslet och de markskikt som har störst betydelse vid skogsbrand.