Vattenföring - stationsnät

SMHI har i uppdrag att beskriva Sveriges hydrologi. Detta görs både med hjälp av observationer och modeller. Idag finns cirka 300 observationer som syftar till att mäta både högt och lågt, se hur mycket vatten som rinner till havet från Sveriges landområden och för att se hur vattentillgången varierat över tid.

röd mätstattion vid vatten
En av SMHIs stationer i grundnätet. Niemisel i Råneälven. Foto SMHIs fälthydrologer

Enligt 3 §, förordning (2009:974) med instruktion för Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut ska SMHI förvalta den svenska hydrologiska infrastrukturen och därigenom inhämta och förmedla kunskaper om landets hydrologiska förhållanden. En del i detta är att genomföra flödes- och vattenståndsmätningar i en stor mängd vattendrag i Sverige. 

SMHI har många och långa tidsserier för vattenföring i Sverige. Totalt finns cirka 1500 punkter där vattenföring mätts någon gång. Den tidigaste mätningen av vattenföring är från 1807 då vattenföring ut ur Vänern började mätas det är också den längsta sammanhållande serien då den fortfarande mäts.

SMHIs grundnät

Idag observerar SMHI vattenföring i ett stationsnät som består av cirka 200 stationer. Här ansvarar vi för allt från själva mätningen, insamlingen och kvalitetskontroll. Förutom dessa 200 samlas data in från ytterligare cirka 100 stationer, där skickar externa aktörer in uppgifter till SMHIs databaser. För dessa stationer görs enklare kvalitetskontroller på data. 

Övervakningen av vattenföring och vattenstånd med dessa cirka 300 stationer utgör SMHIs grundnät. 

SMHI samlar även in data från många fler sjöar och vattendrag till olika uppdrag kopplade till bland annat varningstjänst, vattenförvaltning och prognossystem. 

Uppdatering av grundnätet

Norekvarn
Stationen Norekvarn vid Vänneån (inom Lagans avrinningsområde) är en gammal station som byggts om under vintern 2018/2019. Foto Kjell Skoglund

SMHIs stationsnät för vattenföring har byggts ut i omgångar fram till mitten av åttiotalet. Efter detta har antalet stationer minskat. Ett projekt för att se över stationsnätet påbörjades 2014. Då bestod det hydrologiska grundnätet av 330 vattenföringsstationer (cirka 220 SMHI-ägda, cirka 100 externägda och några samägda).

Det gamla nätet var till stora delar baserad på gammal teknik som krävde mycket manuellt arbete. Dessutom anlades ofta stationen genom att en brunn byggdes med ett förbindelserör mot vattendraget. På detta sätt blev de dyra att flytta. Stationerna placerades utifrån de behov som fanns vid anläggningstillfället. Ett flertal stationer tillkom genom extern finansiering och dessa placerades då utifrån behov från de som varit finansiärer och/eller kravställare. 

Detta sammantaget gjorde att nätet inte var optimerat utifrån de behov som finns i dag. I hanteringen av näten saknades också prioriteringsordning på stationsnivå, vilket gjorde det svårt att planera och fatta beslut om hur mycket arbete som skulle läggas ned på en specifik station. 

Nätet av observationer ska svara upp mot SMHIs uppdrag

För att kunna svara mot uppdraget att beskriva Sveriges hydrologi, varna för höga flöden, analysera utveckling över tid och beräkna hur mycket vatten som totalt rinner in i havet från Sveriges landområde behövs ett gediget och genomtänkt stationsnät.  

Nätet behöver innehålla stationer som mäter flöden på samma sätt år efter år och som kan användas för klimatanalyser. Det behöver också vara flexibelt och kunna förändras utifrån behoven genom att nya stationer tillkommer och andra avvecklas.

Vattenföringsstationerna delas därför in i kategorier:

  • Klimatstation - Station med lång tidserie med hög datanoggrannhet för klimatologiska studier över tid och rum.
  • Lågflödesstation - Station med hög datanoggrannhet från lägsta vattenföring upp till medelvattenföring (MQ). 
  • Mynningspunkt - Station med god datanoggrannhet i alla register med placering representativ för avrinnings- eller biflödesområdets mynningspunkt för beräkning av tillrinningen och transporter till havet.
  • Förvarningsstation - Station med god datanoggrannhet från MQ och högre som förvarning inför varningsläge.
  • Typområde - Station med acceptabel datanoggrannhet som är placerad i ett för modellerna specifikt typområde för modellkalibrering. Typområden för SMHI:s hydrologiska modell S-Hype är områden med area mindre än 200 km2 och sjö% mindre än 1 och som består av minst 50% av tex mosse, kalfjäll, jordbruk.

Karta över hydrologiska grundnätet

vattenwebbpå smhi.se kan du se alla SMHIs stationer, både de som är aktiva nu och de som lagts ned.