Antalet bränder i skog och mark varierar mycket år från år. Under den senaste 20-årsperioden har det handlat om drygt 2 000 till 8 000 bränder per år i Sverige. En torr och varm sommar ger som regel många fler bränder jämfört med en regnig säsong.
Sett ur ett internationellt perspektiv är problemen med skogsbränder relativt små i Sverige. Betydligt allvarligare problem finns till exempel i Australien och i Medelhavsområdet.
Därför brinner det
Den största orsaken till bränderna är olika former av aktiviteter som människor utför, såsom att elda gräs och annat, grilla, barns lek med eld eller anlagda bränder. För ungefär en tredjedel av bränderna är orsaken inte känd.
Gräsbränder i det gamla fjolårsgräset
Gräsbränder i det gamla fjolårsgräset förekommer under våren då fjolårsgräset torkar upp. Bränder kan då lätt uppstå i det torra fjolårsgräset, efter bara några timmars torrt och soligt väder.
Risken för gräsbränder avtar successivt när det nya gräset börjar växa.
Skogsbränder är vanligast under sommaren
Skogsbränder inträffar vanligen under maj-juli. Förutsättningarna för skogsbränder beror förutom på vädret också på förhållandena i vegetationen. I lövskog är träden fuktigare än i barrskog. Därmed är spridningspotentialen under sommaren lägre i lövskog jämfört med i barrskog.
Vädrets inverkan på skogsbrandrisken
Nederbörd, temperatur, relativ fuktighet och vindhastighet har störst inverkan på brandrisken. Under molniga dagar värmer solen inte bränslet lika mycket som under soliga dagar.
Vid stora regnmängder dämpas skogsbrandrisken flera dygn framåt, men om det istället bara faller små regnmängder dämpas brandrisken endast tillfälligt. Tillgängligt bränsle, vindhastigheten och den relativa luftfuktigheten är de faktorer som främst påverkar brandens beteende. Brandrisken är normalt sett störst under eftermiddagen.
Framtida brandrisker
Ett varmare klimat leder till att risken ökar för bränder i skog och mark. Forskning visar på att förändringen blir störst i de områden som i dagens klimat är mest utsatta. I södra Sverige ökar den årliga brandrisksäsongens längd med flera veckor, för norra Sverige är det inte lika tydliga signaler.
Stora skogsbränder 2014 och 2018
På senare år har vi haft flera mycket omfattande skogsbränder. Den i Västmanland 2014 omfattade 13 800 hektar och orsakade stora skador, både materiellt och mänskligt. Det är den största enskilda skogsbranden i Sverige sedan åtminstone 1950-talet.
Under år 2018 inträffade många skogsbränder som tillsammans omfattade över 24 000 hektar. Svårast var läget under andra halvan av juli i bland annat Dalarna och Hälsingland.
Inte bara av ondo
Följderna av skogsbränder är stora, både avseende räddningsinsatser och skador. Kontrollerade mindre skogsbränder kan vara viktiga för biotoper. Efter skogsbränder sker föryngring av skogen och de är också nödvändiga för vissa växt- och djurarter, till exempel brandnävan och praktbaggen. För att gynna den biologiska mångfalden görs därför kontrollerade naturvårdsbränningar i skyddade områden.
Brandriskprognoser
SMHI informerar sedan många år om brandrisk. Först på året kommer information om risk för gräsbränder och därefter information om risk för skogsbränder.
Brandriskprognoser
Om Brandriskprognoskartor
Brandriskprognoser och brandriskkartor på MSBs webbplats