Mars 2020 - Återgång till det normala

Efter två månader som bjudit på mycket milt väder blev mars en mer normal månad både vad gäller temperaturen i synnerhet och växlingarna i väder i allmänhet. Mest spektakulärt var kanske stormen Laura som den 12 drog in över den sydligaste delen av landet med orkanstyrka i byarna. Annars präglades månaden av perioder av högtryck i stora delar av landet, särskilt mot slutet av månaden. Lapplandsfjällen fick dock den sista veckan en hel del snö och i Katterjåkk uppmättes 229 cm snödjup den 31. Våren gjorde väldigt blygsamma framsteg och bara ett litet område i Mellansverige gick över till vår under månaden, enligt den meteorologiska definitionen.

Temperatur

Mars månad hade temperaturer över det normala, men avvikelsen var mindre än under årets två tidigare månader. Temperaturerna var mest över det normala i Svealand och längs norra Norrlandskusten och minst över det normala i sydvästra Norrland. Ingen station hade en medeltemperatur under det normala för mars månad.

Det var skralt med temperaturrekord i mars, särskilt med tanke på de många rekorden som noterades i januari och i viss mån även i februari. Ett rekord noterades dock: stationen på Svenska Högarna i Uppland har inte rapporterat en så mild marsmånad sedan startår 1879 som 2020. Andra stationer med noterbara medeltemperaturer var Landsort i Södermanland som hade sin näst mildaste marsmånad efter 1990 sedan startåret 1848. Gotska Sandön hade tillsammans med 2007 sin tredje mildaste marsmånad efter 1990 och 1921 sedan startåret 1879. Slutligen hade Hoburg på sydligaste Gotland sin tredje mildaste marsmånad efter 2007 och 1990 sedan startåret 1879.

Den högsta temperaturen på 14,6º noterades den 28 i Osby. Den största positiva avvikelsen från det normala hade Rödkallen i Norrbotten med -1,7º  som i snitt är 5 grader över det normala. Den lägsta temperaturen var -32,4º  och uppmättes i Naimakka i det allra nordligaste Lappland, den 4, i samband med ett högtryck som hade sitt centrum över finska Lappland.

Medeltemperaturens avvikelse från det normala under mars 2020.
Medeltemperaturens avvikelse från det normala under mars 2020 (normalperiod 1961-1990). Förstora Bild
Månadsmedeltemperaturen under mars 2020.
Månadsmedeltemperaturen under mars 2020. Förstora Bild

Jämförelse med tidigare marsmånader i Sverige och globalt

Medeltemperaturer i mars i Sverige och globalt
Stapeldiagrammet visar avvikelsen från ett referensvärde 1860-1900 för Sverigemedeltemperaturen i mars (baserat på 35 stationer med mycket långa mätserier). Den svarta kurvan visar ett utjämnat förlopp ungefär motsvarande tio-åriga medelvärden. Linjen med prickar visar motsvarande utjämnade förlopp för den globala medeltemperaturen i april (data från CRU). Illustration SMHI Förstora Bild

Sverigemedeltemperaturen i mars 2020 var ungefär på samma nivå som de senaste fem åren bortsett ifrån 2018, då mars var något kallare än normalt.

Nederbörd

Det blev generellt sett torrt i norr och ganska normala nederbördsmängder i söder denna månad, även om Skåne fick mindre nederbörd än normalt och Lapplandsfjällen mer än normalt. I Norrlands inland däremot fick omkring ett dussin stationer under halva mängden av den normala nederbörden.

Mest nederbörd relativt det normala hade Ritsem i Gällivare kommun, Lappland, med 74,5 mm, vilket är knappa tre gånger det normala. Störst ackumulerad mängd noterade Mjölkbäcken i Lapplandsfjällen med 150,1 mm, vilket nästan är det dubbla normala värdet. Minst nederbörd relativt det normala hade Gargnäs i södra Lappland med blott 6,8 mm (knappt en fjärdedel av det normala), vilket också är minst nederbörd totalt sett. Mest nederbörd under ett dygn uppmättes i Söderala i Hälsingland med 36,2 mm den 4 i samband med det seglivade frontsystemet som inledde månaden över Mellansverige.

Nederbördens avvikelse från det normala under mars 2020.
Nederbördens avvikelse från det normala under mars 2020 (normalperiod 1961-1990). Förstora Bild
Karta över nederbörd mars 2020.
Nederbördssumma i mm mars 2020. Förstora Bild

Temperatur och nederbörd vid 10 mätstationer i mars 2020 (368 kB, pdf)

Detaljerad tabell över temperatur och nederbörd vid 15 stationer i mars 2020 (100 kB, pdf)

 

Vind

Byvindens avvikelse från det normala (1996-2015) under mars 2020.
Byvindens avvikelse från det normala (1996-2015) under mars 2020. Förstora Bild

Det blev något blåsigare än normalt i mars. Endast i Skåne var byvindarna svagare än normalt. Flertalet lågtryck tog en nordlig bana denna månad, i synnerhet de sista veckorna, vilket ledde till att det blev särskilt blåsigt i norra Norrland. Även västra Svealand, speciellt Värmland, stack ut som blåsigare än normalt. De kraftigaste vindbyarna rapporterades från Tarfala i Lappland med 39,0 m/s den 16. Hanö i Blekinge hade 37,8 m/s i vindbyarna när stormen Laura drog fram den 12, vilket blev månadens högsta värde utanför högfjällsområdet. Högst hastighet i medelvinden under månaden rapporterades från Stekenjokk i Lappland under månaden sista dag, den 31, med 29,5 m/s.

Snö

Mars månad inleddes med ett snöfall som gav ett visst snötäcke långt ner till södra Småland. Den sydliga gränsen för snötäcket drog sig ganska snart upp till norra Svealand inom ett par dagar för att sedan mer saktare krypa norrut. Den södra gränsen för snötäcket den 15, bortsett från den snö som låg i Småland, Öland och Gotland dagarna runt den 15, gick onormalt långt norrut. Mer sällan än vart femte år under normalperioden 1961 till 1990 har den södra gränsen för snötäcket gått så långt norrut. Snödjupet i Mellansverige var något under det normala, snödjupet i norr något över det normala. I Lapplandsfjällen var snödjupet mycket över det normala. Störst snödjup uppmättes i Katterjåkk den 31 med 229 cm, vilket är det högsta sedan 1993 då ett snödjup på 265 cm uppmättes. Värt att notera är att det i slutet av månaden föll lite snö i Götaland.

Snödjupskarta för 31 mars 2020.
Snödjupskarta för 31 mars 2020. Förstora Bild
Snödjupskarta för 15 mars 2020.
Snödjupskarta för 15 mars 2020. Förstora Bild

Solskenstid

I mars månad beror antalet solskenstimmar runt om i vårt avlånga land mer på molnighet och mindre på breddgrad än de flesta andra månader. Detta eftersom vårdagjämningen inträffar ungefär mitt i månaden. Det är alltså inte så märkligt att två så geografiskt skilda platser som Nordkoster och Luleå fick flest solskenstimmar av alla våra strålningsstationer med 195 timmar respektive 194 timmar. I södra Sverige var andra halvan av månaden betydligt soligare, medan solskenstiden i norr var mer jämnt fördelad över månaden. Minst solskenstid fick Tarfala med 67 timmar. Värt att notera är att Kiruna, mindre än 10 mil därifrån fick mer än det dubbla med 161 solskenstimmar, vilket understryker att vädret i Lapplandsfjällen under mars skiljde sig en del från övriga landet. Detta visas också i molnigheten, där stora delar av fjällkedjan fick över 80 % moln i genomsnitt. Soligaste dygnen var den 14 och 26 med sammanlagd 191 timmar fördelat över våra 19 stationer, alltså i snitt 10 timmar vardera. Våra stationer registrerade minst solskenstid den 4 med bara 14 timmar sammanlagt. Bara Kiruna och Luleå hade mer än två timmars solsken.

Medelvärde av molnighet klockan 07, 13 och 19 under mars 2020.
Medelvärde av molnighet klockan 07, 13 och 19 under mars 2020. Förstora Bild
Karta med soltimmar under mars 2020.
Antal soltimmar i mars 2020. Förstora Bild

Åska

Åskguden Tor brukar ta det ganska lugnt med sin hammare i mars, men det finns ändå några urladdningar att rapportera. Under fem dygn registrerades det åska: den 12 (13 urladdningar i sydöstra Småland och Öland), den 13 (9 urladdningar d:o), den 1 (2 urladdningar i västra Dalsland), den 24 och den 31 (1 urladdning vardera i Norrbotten respektive Gotland).

Totalt antal blixtar under mars 2020.
Totalt antal blixtar under mars 2020. Förstora Bild
Antal åskdagar under mars 2020.
Antal åskdagar under mars 2020. Förstora Bild

Vädret dag för dag

Snö och motvind i fäders spår

Snöfall och motvind mötte de skidlöpare som ämnade bege sig från Berga by till Mora denna Vasaloppssöndag. Snön föll över stora delar av nordligaste Svealand och södra Norrland, mest nederbörd fick Söderala i södra Hälsingland med 28 mm vilket motsvarade 18 cm snö. I norr var det klart och kallt och i söder milt och ostadigt.

Snöfallet fortsatte under den 2 i landets mellersta del, medan ett regnområde rörde sig in över södra Sverige söderifrån. Även den 3 kom en del snö över Dalarna och södra Norrland. I norr växte ett högtryck in med klart och kallt väder som följd. Sent på kvällen noterades -31,6º i Naimakka i nordligaste Lappland.

Under onsdagen den 4 rörde sig ett lågtryck upp längs ostkusten och puffade sakta bort den gamla front som legat och ringlat över Mellansverige sedan början av månaden. Mötet mellan de två resulterade i mycket nederbörd, framförallt i form av snö över Norrlandskusten. Exempelvis fick både Söderala och Hudiksvall mer än 30 mm i smält form.

Försmak av vår

Den 5 gav sig till slut snöfallet av mot nordost samtidigt som det mattades av alltmer under kvällen och natten. På eftermiddagen började molntäcket luckras upp över Svealand med hjälp av torrare luft från Norge.

Dimma och dimmoln bildades över Götaland och lokalt i Svealand under natten mot den 6. Mars första arbetsvecka avslutades med soligt högtrycksbetonat väder på många håll. Söderifrån närmade sig dock ett lågtryck och under eftermiddagen och kvällen mulnade det på över Götaland. Det följdes av regn under kvällen och natten och övergick då delvis i blötsnö.

Nederbördsområdet i söder rörde sig bort under den 7 med minskad molnighet som följd. Norra och mellersta Sverige hade klart väder vilket medförde att skillnaden mellan dygnets lägsta och dygnets högsta temperaturer ökade.

Natten mot den 8 hade kallgrader i stora delar av landet, exempelvis hade Horn i sydligaste Östergötland -5,1º som kallast och Oskarshamn -4,8º. Samtidigt styrde ett lågtryck över Norska havet in ett frontsystem med regn och snöfall över landet och nederbörden höll i sig över dagen, mestadels som regn. Dygnet blev också ganska blåsigt med bland annat orkanbyar i Sylarna och stormbyar i Blåhammaren, båda i Jämtland.

Det blev en mulen och disig måndagsmorgon den 9 i Götaland och Svealand. I Östersjölandskapen kom en del regnskurar. När det sista av nederbördsområdet dragit sig bort fick stora delar av Norrland en ganska solig och torr dag. Temperaturerna var gott över 0° i nästan hela landet. Så långt norrut som Boden, Piteå och Älvsbyn uppmättes temperaturer över 9º. För övrigt blåste det storm i Stekenjokk i Lappland med 26,4 m/s i medelvinden.

Ett regnområde rörde sig in över landet västerifrån den 10, spred sig österut och täckte så småningom i princip hela Svealand och Götaland. I nordvästra Dalarna övergick nederbörden i snö. Norrland fick till stora delar fortsatt milt och soligt väder. Ett nederbördsområde över norra Lappland gav lite snö. Den 11 utmärktes av ganska kraftig västvind och mestadels uppehåll i söder samt splittrat snöfall utan några stora mängder i norr.

Laura

Så drog säsongens första storm in över Götaland den 12. Stormen, som hade fått namnet ”Laura”, blev som kraftigast på Hanö i Blekinge där vindbyarna nådde orkanstyrka, som mest 37,8 m/s. Även Nidingen i Halland och Utklippan i Blekinge registrerade orkanbyar (över 32,7 m/s). Hanö och Nidingen hade också stormstyrka i medelvinden (över 24,5 m/s). Det rapporterades om både strömavbrott i Halland och trafikolyckor i Skåne. I samband med stormen drog också en del nederbörd in över Götaland och södra Svealand, vilket i ett band från runt Trollhättan till Eskilstuna föll som snö. Ett drygt dussin blixturladdningar registrerades i östra Småland och på Öland. I norr blev det en lugnare dag med snöfall i Lappland och Norrbotten.

Omkullblåst träd efter stormen Laura i Tirup i Skåne.
Omkullblåst träd efter stormen Laura i Tirup i Skåne. Foto Magnus Joelsson

Varannandagsväder

Någon otur över det normala rapporterades inte in under fredagen den 13, däremot några blixturladdningar och blötsnö i östra delarna av Götaland, inklusive Öland och Gotland. Malmbäck på Småländska höglandet fick 21,4 mm, vilket renderade i 12 cm snö. Vindhastigheterna från torsdagen hade avtagit i söder men ökade något i norr. Under kvällen växte en högtrycksrygg in och molntäcket sprack upp. Det blev en kall natt i hela landet, exempelvis hade Målilla -10,5°. Lägst temperatur i landet återfanns dock i Naimakka med -25,2°. Den meteorologiska våren (dygnsmedeltemperatur över noll i sju dygn i rad) som var på gång så långt norrut som Tornedalen slogs nu bryskt tillbaka i de delar av landet där ännu meteorologisk vinter rådde.

Lördagen den 14 blev solig och lugn i hela landet, bortsett från fjällkedjan som fick molnigt med en del snöbyar. Ett nytt frontsystem drog in över landet från väst den 15. Nederbörd föll, framförallt i västra halvan av landet, som snö i och norr om Dalarna och som regn i och söder om Värmland. Även norra Lappland och Norrbotten fick en del snö.

Under måndagen den 16 klarnade det upp igen i Norrland och norra Svealand vilket innebar torrt väder och lite kallare temperaturer. I norra Lapplandsfjällen var det dock rejält blåsigt med hård vind och snöbyar. I Tarfala registrerades vindbyar på 39,0 m/s, vilket var den högsta byvindhastigheten för månaden. Ett lågtryck förde med sig regn och regnskurar i Götaland och södra Svealand. Det var dock varmt på sina håll i Götaland där Kristianstad noterade säsongens dittills högsta temperatur med 12,2°.

En långsträckt varmfront svepte in över hela landet från väst den 17 med molnigt, milt och blåsigt väder. En del regn och snö föll i norr, endast lättare regn lokalt i söder. Under dagen sprack molntäcket upp när torrare luft strömmade in över södra Norrland och Svealand. Kvällen och natten blev klar i stora delar av Norrland, medan ett nederbördsområde rörde sig in över Götaland.

Den 18 blev till att börja med mild, molnig och blåsig i söder med en del nederbörd, mest som regn men över södra Norrland som snö. Mellersta och norra Norrland hade klarare väder och det blev ganska höga temperaturer för säsongen på Norrlandskusten, exempelvis hade Piteå 7°. Snöbyar föll i fjällen. Regnet i söder drog dock österut framåt kvällen och molnigheten minskade.

En kallfront drog in över norra Norrland från nordväst natten mot den 19. Fronten fortsatte söderut under dagen med ökad molnighet och lätt snöfall i dess väg. I övrigt hade stora delar av landet klart.

Vårdagjämning och vårväder

Vårdagjämningen, den 20, förde kanske inte med sig någon riktig vårvärme, men dock en del sol. Kallfronten hade hunnit ända ner till Götaland och gav ifrån sig någon by av regn. Längs Östergötlands kustområde till och med som snö. I övrigt var kallfronten ganska försvagad.

Ett högtryck växte in under den 21 över hela landet med torr och kall luft vilket gav soligt väder. Natten blev kall, nästan hela landet hade minusgrader. Endast i sydöstra delen av Skåne höll sig temperaturen över 0° hela natten. En handfull stationer i Svealand noterade någon gång under natten under -10°, däribland Eskilstuna (-10,5°) och Enköping (-10,4°). Fyra stationer noterade som lägst under -10° i Götaland, kallast hade Kvarn i nordvästra Östergötland (-11,0°).

Tranor den 21 mars från Pulken i Skåne.
Tranor den 21 mars från Pulken i Skåne. Foto Magnus Joelsson

Högtrycket rörde sig sen sakta åt sydost den 22, vilket gav plats åt molnigheten att gradvis öka i Norrlands inland. Även östra och södra Götaland fick lite mer stackmoln än dagen innan. En front närmade sig norra Norrland från nordväst vilket gav snöbyar och hård vind.

Även Världsmeteorologidagen den 23 med temat "Solen, jorden och vädret” blev solig, men bara i södra Götaland. Hela landet hade dock torrt väder, frånsett lättare regn i södra Lappland. Natten blev kall, främst i södra Götaland. Lägst temperatur i hela landet hade Ronneby där -6,8° uppmättes.

Om natten till den 24 hade kylan jämnt fördelad över landet hade dagen det milda vädret likaledes jämnt fördelat. I stort sett hela landet upplevde vårtemperaturer, fläckvis i fjällkedjan härskade dock Kung Bore ännu ett litet tag till. Här kan nämnas att tre stationer i Norrbotten (Älvsbyn, Boden och Piteå) noterade temperaturer över 9°. Det blev också ett ganska torrt dygn, återigen bortsett från Lapplandsfjällen där en kallfront tillfälligt parkerat och gav upphov till både snö och regn. Dygnet var däremot blåsigt, stora delar av landet fick friska till hårda vindbyar. Sylarna fick till och med snudd på orkanbyar. Vinden avtog på kvällen.

Under vårfrudagen den 25 rörde sig fronten i norr sakta söderut utan att ge särskilt mycket nederbörd. Den ersattes dock snart i Lapplandsfjällen av en ny front med nederbörd, mestadels i form av regn. Här blev det också blåsigt, exempelvis fick Tarfala orkanbyar (35,0 m/s). Högtrycket som rört sig ner till Baltikum hade fortfarande ett visst inflytande över södra Sverige vilket resulterade i klart väder, men tidvis med höga slöjmoln. Temperaturerna var ganska höga, bland annat så noterades en ny högsta temperatur för året i Oxelösund med 14,3°. I Västerbotten och Norrbotten uppmätte många stationer temperaturer mycket över det normala, exempelvis Umeå flygplats med 11,8°. Under kvällen och natten sjönk temperaturen betänkligt, särskilt i Småland där Hagshult rapporterade en lägsta temperatur för dygnet på -8,2°.

Väderläget förändrades inte särskilt mycket den 26. Frontzonen i södra Norrland och nordligaste Dalarna rörde sig långsamt söderut med lätt regn på morgonen. Kallare luft strömmade in över Norrland, men i söder var det fortfarande milt, men kallt på natten. Fronten låg kvar över Svealand hela den 27 utan att ge upphov till någon nederbörd, utöver lätt regn lokalt i Dalarna och Norrlandskusten. Mer nederbörd föll som snöbyar i Lapplandsfjällen tillsammans med tidvis hård vind. Söder om fronten var det klart och milt, där månadens dittills högsta temperatur (14,4°) noterades i Hästveda i Skåne. Molnen i Svealand och södra Norrland luckrades upp under kvällen och natten blev kall.

Kall avslutning på månaden

Nordliga vindar drog kalluften i norr söderut under den 28 och det blev kallare i stora delar av landet. Dock hann ett säsongshögsta noteras söder om den kalla luftmassan i Osby med 14,6°. Ett litet lågtryck passerade den nordligaste delen av den Skandinaviska halvön och medförde snö och hård vind i norra Norrland på förmiddagen. Medelvinden i Stora Sjöfallet nådde till och med stormstyrka (26,1 m/s) och byvinden i Tarfala orkanstyrka (36,6 m/s). Snöbyarna i fjällen höll i sig under hela dagen. På kvällen och natten gav kallfronten upphov till regn och snö i Götaland. I Malmbäck på Småländska höglandet noterades efter detta 5 cm snötäcke. Utöver detta hade stora delar av landet mestadels klart och torrt väder. Kriterierna för den meteorologiska definitionen av vår infann sig i ett område som delades av Gästrikland, Hälsingland, Västmanland och Uppland. Även i delar av Värmland gjorde våren formellt intåg.

Den 29 fick i stort sett hela landet temperaturer under det normala. I allmänhet fick landet klart men också en del stackmoln. Ett lågtryck tog sig in i höjd med Jämtland vid middagstid och drog ganska fort genom landet åt sydöst. Detta innebar lite snöfall i södra Norrland. I fjällkedjan fortsatte snöbyarna, i Mierkenis i Lapplandsfjällen föll 20 mm. I Katterjåkk föll 15,3 mm och där noterades samtidigt ett ökat snödjup med 46 cm från den 19 till 226 cm.

Kalluften hade den 30 fått fäste och i stort sett hela landet hade till att börja med minusgrader. Det förekom dessutom en del snöbyar över Uppland, Småland, Skåne och Blekinge under natten och den tidiga morgonen. En högtrycksrygg som växte in gav mestadels klart väder.

Under natten och morgonen den 31 närmade sig ett lågtryck från nordväst och förde in en front som svepte över nästan hela Norrland med snö. I Katterjåkk byggdes snödjupet på ytterligare till 229 cm. Dessutom skedde det märkliga att Hagshult i Småland hade lägre minimitemperatur (-8,6°) än Naimakka (-7,3°) som i övrigt hade den lägsta temperaturen i landet. Även generellt så matchade kylan längst i söder ganska bra den i nordligaste Norrland. För hela 63 stationer inföll månadens lägsta temperatur den 31, de flesta av dessa var stationer i Götaland. Månadens högsta medelvind noterades i Stekenjokk med 29,5 m/s. Byvindarna nådde här orkanstyrka med 34,6 m/s. Även Stora Sjöfallet i Lappland hade medelvindar på stormstyrka med 24,7 m/s.

Högsta temperatur, mars 2020
Norrland +13.7° den 25 Hudiksvall (Hälsingland) och den 26 Gävle (Gästrikland)
Svealand +14.3° den 25 Oxelösund (Södermanland) och den 26 Avesta (Dalarna)
Götaland +14.6° den 28 Osby (Skåne)
Lägsta temperatur, mars 2020
Norrland -32.4° den 4 Naimakka (Lappland)
Svealand -23.8° den 7 Särna (Dalarna)
Götaland -11.5° den 31 Horn (Östergötland)
Högsta nederbörd, mars 2020
Norrland 150.1 mm Mjölkbäcken (Lappland)
Svealand 69.2 mm Töcksfors (Värmland)
Götaland 118.6 mm Komperöd (Bohuslän)
Lägsta nederbörd, mars 2020
Norrland 6.8 mm Gargnäs (Lappland)
Svealand 19.7 mm Dala-Järna (Dalarna)
Götaland 13.2 mm Nyhamnsläge (Skåne)
Högsta lufttryck, mars 2020
Norrland 1039.5 hPa den 21 och 22 Edsbyn (Hälsingland) och den 22 Delsbo (Hälsingland)
Svealand 1042.6 hPa den 22 Uppsala (Uppland)
Götaland 1043.2 hPa den 23 Ronneby/Bredåkra (Blekinge)
Lägsta lufttryck, mars 2020
Norrland 973.3 hPa den 12 Mierkenis (Lappland)
Svealand 972.8 hPa den 12 Svenska Högarna (Uppland)
Götaland 973.9 hPa den 12 Vinga (Västergötland)
Största snödjup, mars 2020
Norrland 229 cm den 31 Katterjåkk (Lappland)
Svealand 150 cm den 8 Gördalen (Dalarna)
Götaland 15 cm den 1 Ed (Dalsland)

Dygnsnederbörd över 40 mm mars 2020 (89 kB, pdf)

Medelvind över 21 m/s i mars 2020 (88 kB, pdf)